Utblick: Sverige har mycket att lära av Europa

Kenneth Abrahamsson, forskare och senior rådgivare, har bidragit till Lärandeforum UUA:s arbete de senaste åren med bland annat omvärldsanalyser. Hans bild är att det görs en hel del framgångsrika satsningar på ett mer inkluderande arbetsliv på flera håll. Dessa har ofta har pågått i många år och drivs av arbetsmarknadens parter, breda nätverk, kunskapsföretag och ledande EU-institutioner.

Eftersom det finns en ocean av idéer, verksamheter och projekt inom EU är det omöjligt att säga att UUA inte har några kusiner i det europeiska arbetslivet, enligt Kenneth Abrahamsson. Men i Europeiska socialfondens projektdatabas hittade han inget projekt som direkt liknade UUA.

– Jag har inte hittat några exempel på där man helt utgår från tanken om universellt utformade arbetsplatser. Norge verkar vara bäst på ”universal design”. Utåt i Europa fastnar mer på olika diskrimineringsgrunder som kön, ålder, etnicitet, funktionsvariation, sexuell läggning och så vidare. Det internationella begreppet ”workplace diversity” tar det sociala och relationsbetonade greppet starkare.

Sociala pelaren som grund

En stor del av diskussion i Europa handlar om arbetskvalitet – job quality – och hur man kan utveckla innovativa arbetsplatser, där medarbetarna aktivt deltar i utformningen av nya idéer. ILO, International Labour Organisation, har fokuserat på begreppet decent work och numera även sustainable work. EU talade tidigare om quality of work och i Sverige har begrepp som det goda arbetet, det utvecklande arbetet och det hållbara arbetet lyfts fram som mål. Alla dessa begrepp innehåller delar som kan ha betydelse för UUA. Även EU: sociala pelare, som samtliga medlemsländer arbetar med, bjuder in till att arbeta inkluderande i ett brett perspektiv, enligt Kenneth Abrahamsson.

– I princip har alla kategorierna i sociala pelaren relevans för UUA, men särskilt första kapitlet.

Samarbete i Europa

Eftersom UUA finansierades av Europeiska socialfonden fanns det även ett uttalat mål knyta kontakter med liknande satsningar på andra håll i Europa och lära av varandra. Tyvärr satte pandemin käppar i hjulet för de fysiska mötena och erfarenhetsutbytena. Men möjligheten finns även för den nystartade UUA-föreningen att fortsätta vara nyfiken på omvärlden och hitta samarbetspartners, enligt Kenneth Abrahamsson.

– Vissa plattformar och nätverk vore absolut givande att samarbeta med. Det mest dynamiska lärandet sker om man träffar organisationer som arbetar med andra perspektiv än UUA – då blir nog effekten starkare.

Ett annat problem kan vara om svenskar som knackar på den europeiska arbetslivsagenden, vill ”sälja in sina idéer”, påpekar Kenneth Abrahamsson.

– Det tror jag är fel utgångspunkt. Det är bättre att vara ödmjuk och lära av varandra. Samtidigt är problemet att många idéer och metoder för inkluderande arbetsliv inte är utvärderade. Det saknas vetenskaplig evidens.

Hur ska man göra för att få en ökad spridning för UUA:s arbetssätt?

– Då tror jag att man måste delta i olika konferenser och nätverk, förnya hemsidans engelska del och utveckla ett ”tool kit” på engelska, demos på youtube, och visa på modellens flexibilitet för olika grupper, sammanhang, branscher och typ av jobb. Det bästa sättet vore att skapa ett europeiskt nätverk, men det skulle kräva stora satsningar både ekonomiskt och personellt.

Här kan alla lära mer

Kenneth Abrahamsson tipsar om flera intressanta satsningar runt om i Europa (se fakta) som kan vara relevanta att följa för alla som är intresserade av inkluderingsarbete.

– Jag har inga direkta favoriter, men det kan vara lärorikt att bevaka EU:s tre stora agenturer. De är EU-OSHA i Bilbao om arbetsmiljön, Eurofound i Dublin om arbetsliv och vardag och Cedefop i Thessaloniki, som har mycket bra överblick om kompetens och yrkesutbildning.

Arbetet fortsätter med de internationella frågorna för Kenneth Abrahamsson. Han och kollegan Richard Ennals, UK, slutför just arbetet med en ny antologi ”Sustainable work in Europe. Concepts, conditions, challenges” som han själv tagit initiativ till i samverkan med kollegor.

– Vi utgår från tre stora utmaningar; digitalisering, klimathotet och pandemin och ser på hur arbetslivet kan utvecklas i Europa för att bli mer hållbart. I boken medverkar både forskare från Sverige och andra länder i Europa.