Vad är rasism? 

Historiker är inte helt ense om när rasismen – det vill säga tron att människan kan delas upp i olika raser – uppfanns. Vissa menar att det var på 1400-talet, då judar utpekades som grupp på Iberiska halvön och utsattes för hemsk förföljelse. Rasismen tog dock fart först på 1700-talet, då européer började handla med förslavade svarta människor. En tydligare beskrivning av de så kallade människoraserna formades.

Carl von Linné var först med att år 1758 dela upp människorna i fyra olika “varieteter”.

Andra europeiska vetenskapsmän tog vid hans arbete med rasbiologi, och skapade en rashierarki i vilken människor ansågs vara olika högt stående. Den vita européen ansågs vara mest civiliserad, och den svarte afrikanen ansågs vara minst civiliserad. Alla raser beskrevs med olika egenskaper, där egenskaperna blev alltmer negativa ju lägre stående rasen ansågs.

Utifrån den påhittade rashierarkin byggdes vårt moderna samhälle upp. Dehumanisering av de så kallade lägre stående raserna medförde att vita européer kunde kolonisera länder, tillskansa sig resurser och utnyttja befolkningen. 

Rasbiologi

Många kända rasbiologier var svenskar. I Sverige hade vi ett rasbiologiskt institut under första halvan av 1900-talet. Syftet med institutet var att skydda den svenska folket från inre fiender, det vill säga icke önskvärda människor. De bedrev bland annat tvångssterilisering. Tron på rasbiologi var stor och det lärdes ut i skolorna. Efter andra världskriget gjorde Sverige en helomvändning när det kom till ras. Biologisk rasism förkastades och blev tabu att prata om. Men utöver nedtystandet gjordes inte mycket. Ansvarstagande för det som varit uteblev, likaså reparationer av de ojämlikheter som uppstått med rasismen som grund.

Idag lever därför rasistiska föreställningar kvar i vårt samhälle, och vi kategoriserar och läser av människor utifrån de varieteter som Linné en gång uppfann. Vi får inte längre säga att skillnaderna är biologiska – i stället talar man ofta om “kulturella” egenskaper. När vi talar om rasism är det som avses alltså behandling utifrån hur man kategoriseras bland de fem olika raser som skapades för 400 år sedan. Avgörande för hur man blir bemött i vårt moderna samhälle är i vilken raskategori man blivit indelad.

Synliggöra omedveten rasism

Rasism är ingenting man begår medvetet – tvärtom sker tolkningen av människor mycket snabbt, som en ryggmärgsreflex. Studier har exempelvis visat att människor tolkar svarta ansikten som mer aggressiva än vita, när de har samma min. Vilken ras en människa tolkas som avgör hur hen blir bemött, i skolan, på jobbet, i sjukvården, på gatan – överallt. Därför är det viktigt att vi ökar vår kunskap om rasism och blir medvetna om våra egna automatiska tankemönster. Först när vi synliggör problemet, kan vi börja förändra det.

Akademikerförbundet SSR utbildar för att förändra

Tisdag 21 mars är det den internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering. Vi på Akademikerförbundet SSR är medvetna om den rasism som förekommer i samhället i stort och som studier visar är utbredd i arbetslivet. Den leder bland annat till lägre lön, utsatt arbetsmiljö, högre arbetslöshet med mera. För att höja kunskapen och på bästa sätt stötta medlemmar håller vi utbildningar för dig som är förtroendevald om diskrimineringslagen. I höst kommer vi också att erbjuda en utbildning för förtroendevalda om rasism i arbetslivet och aktiva åtgärder, seminarier och bloggar. Att prata om rasism i arbetslivet är fortfarande till stora delar tabu. Vi på Akademikerförbundet SSR menar att om vi ska kunna motverka rasism i arbetslivet då måste vi också prata om det.