Psykosocial arbetsmiljö och hälsa

Att kunna förebygga och hantera konflikter på ett klokt sätt är viktigt för den som har personalansvar.

En ensam man går med tunga steg upp för en trappa.

Den 31 mars 2016 infördes en ny föreskrift, "Organisatorisk och social arbetsmiljö", som klargör arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljölagstiftningen med dess krav på planenligt arbete är central men också diskrimineringslagstiftningen har regler på detta område.

Arbetsgivaren måste förebygga och motverka trakasserier relaterade till kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. Det förebyggande arbetet bör ske i samarbete med fackliga organisationer. En enkät kan vara ett bra sätt att ”ta temperaturen” på den psykosociala arbetsmiljön.

Enligt diskrimineringslagstiftningen måste arbetsgivaren utreda och förhindra trakasserier om någon på arbetsplatsen påstår sig vara trakasserad. Det kräver att arbetsgivaren har tydliga rutiner och respekterar de inblandades integritet. En bristfällig utredning kan leda till skadeståndsansvar för arbetsgivaren.

  • Diskrimineringslagen

    Diskrimineringslagen är tvingande och förbjuder diskriminering och repressalier på arbetsplatsen på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, ålder, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Lagen omfattar direkt diskriminering, indirekt diskriminering bristande tillgänglighet, trakasserier och sexuella trakasserier samt instruktion att diskriminera.

    Lagen kräver att arbetsgivaren vidtar aktiva åtgärder för att motverka diskriminering. DO utövar tillsyn över att lagen följs, men även arbetstagarorganisationer äger rätt att föra talan i domstol.

    Förälder

    Arbetsgivare måste underlätta för föräldrar att kombinera arbete och föräldraskap till exempel genom flexibel arbetstid.

    Lika lön för lika eller likvärdigt arbete

    Lagen kräver årlig lönekartläggning för att upptäcka osakliga löneskillnader. Kartläggningen innebär att man jämför lönerna för liknande eller likvärdiga jobb och analyserar eventuella skillnader. Arbetsgivare måste dokumentera åtgärder för att uppnå jämställda löner.

    DO:s verktyg lönelotsen är ett bra hjälpmedel vid lönekartläggning.

    Rekrytering

    I diskrimineringslagstiftningen omfattas inte bara arbetssökande av diskrimineringsskyddet, utan också den som gör en intresseanmälan, utan att det finns något ledigt arbete.

    Förebyggande arbete

    Arbetsgivaren måste i samverkan med facket ska vidta aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter. Om det finns 25 eller fler arbetstagare ska arbetet med aktiva åtgärder- vilka åtgärder som planeras och genomförs- dokumenteras årligen och fortlöpande.

    Nyckelorden är bra dokumentation som leder till ”konkreta och mätbara åtgärder”. Områden som ska behandlas är:

    • arbetsförhållanden
    • bestämmelser och praxis om lön och andra anställningsvillkor
    • rekrytering och befordran
    • utbildning och övrig kompetensutveckling
    • rutiner för att motverka trakasserier och sexuella trakasserier
    • hur man underlättar för de anställda att kombinera föräldraansvar och förvärvsarbete

    Andra områden som ska vara med i planeringen är rekrytering i syfte att få en jämnare könsfördelning på olika typer av arbeten och arbetet för jämställda löner. 

    Lönekartläggning

    Lönekartläggning måste utföras årligen för att upptäcka osakliga löneskillnader. Både lönesystemet och individuella löner analyseras för liknande eller likvärdiga jobb. Resonemang och resultat redovisas i handlingsplanen för jämställda löner. Facket har rätt att delta i kartläggningen och planeringen av åtgärder.

    Länklista:

  • I vardagligt tal pratar vi om mobbning, psykiskt våld eller andra former av trakasserier, exempelvis sexuella trakasserier. Arbetsmiljöverket definierar kränkande särbehandling så här:

    "Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap". (AFS 2015:4)

    Grogrunden för mobbning i arbetslivet

    Mobbning i arbetslivet grundar sig i dåligt ledarskap, otydliga organisationer och för höga krav. En av tio hävdar att de mobbats på jobbet enbart under det senaste året. I arbetslivet är det vanligt att mobbning sker inom ramen för arbetsorganisationen som ofrivilliga omplaceringar, begränsningar i arbetsuppgifter, systematiskt nekande av ledighet eller kompetensutveckling. Kollegor står för hälften av mobbningen, den andra hälften står chefer för.

    Ditt ansvar som chef

    Ditt ansvar som chef är att vara uppmärksam på oönskade beteenden och agera tidigt. Genom att delta i medarbetarnas vardag, exempelvis vid fikat, kan du fånga upp tendenser innan det hunnit gå för långt. 

    Att hantera kränkande särbehandling

    Om du upptäcker trakasserier måste du ingripa. Det är viktigt att lyssna på den drabbade och skapa en handlingsplan. Dokumentera situationen och ha stöd om det behövs. Ibland kan du behöva ta hjälp utifrån, genom en konsult, för att komma vidare i processen. Vi på svensk Chefsförening står givetvis till förfogande.

    Det är arbetsgivarens skyldighet att informera och arbeta förebyggande för att förhindra mobbning.

    Handbok om kränkande särbehandling.

    Länklista:

  • Som chef är det din uppgift att anpassa arbetsplatsen efter medarbetarnas behov och livssituationer, med fokus på arbetstid. Diskrimineringslagen kräver att arbetsgivare underlättar för både kvinnor och män att förena arbete med föräldraskap, men det kan variera beroende på arbetsuppgifterna.

    Arbetstiderna är ofta avgörande för föräldrar. Du kan överväga att ändra mötestider, tillåta hemarbete, eller utforska andra sätt att organisera arbete. Delat chefskap kan också vara en lösning. Det är viktigt att uppmuntra fäder att ta föräldraledighet och fördela föräldraansvaret jämnt.

    Att hålla den föräldralediga medveten om vad som händer på arbetsplatsen hjälper till att behålla engagemang och kompetens. Planera för ledigheten och återgången till arbetet tillsammans med den anställde.

    Flexibilitet kan också krävas när anställda behöver ledigt för religiösa högtider eller personlig andakt under arbetsdagen. Klädsel kan anpassas, men säkerhet måste alltid prioriteras.

    Det är viktigt att som chef främja en arbetsmiljö med respekt mellan medarbetare från olika kulturer.

Så motverkar du diskriminering av HBTQ-personer

Ett bra sätt att börja ett arbete inom området sexuell läggning är att undersöka vilken kunskap och kompetens som finns inom företaget eller organisationen i de här frågorna. Det kan med fördel göras en inventering tillsammans med övriga diskrimineringsgrunder. Sätt upp kunskap/kompetensmål och ange hur dessa ska nås. 

  • Betydelsen av att utbilda kan inte nog poängteras. Att avsätta tid för att arbeta med öppenhet, heteronorm, bemötande, lagstiftning och policyutveckling på området sexuell läggning är ett arbete som betalar sig. Det ger synergi på andra områden och höjer organisationens och de anställdas generella medvetenhet. 

  • Fungerar det för olika sorters familjer? Kan homo- och bisexuella känna igen sig? Granska språk, bildval och illustrationer. Använd könsneutrala ord som partner och sambo. Använd bildspråk som inte utestänger homo- och bisexuella. Inkludera homosexuella par. 

  • Är de könsneutrala? Kan ett samkönat par fylla i dem utan att det känns obekvämt? 

  • Var annonserar ni? Hur gör ni tydligt för nyanställda att ni har en arbetsplats som vill vara öppen och inkluderande? Synliggör er policy för nyanställda. Skapa rutiner för detta i introduktionen. 

  • Att i ett temanummer belysa området sexuell läggning i till exempel en personaltidning är ett sätt att synliggöra för hela organisationen vad frågorna handlar om. 

  • Att behandla alla lika är en god föresats, men det innebär inte att behandla alla som om de vore lika. Det handlar om att se individen, ha öppna ögon och fingertoppskänsla. Ta upp bemötandefrågor i utbildningar, chefsutbildningar, introduktionsutbildningar, etc. Alla som i sitt arbete möter kunder eller brukare behöver utbildas för att kunna ge alla ett gott och likvärdigt bemötande. 

Balans i arbetslivet

Som chef är du inte bara ansvarig för dig själv. Du har också ett ansvar för dina medarbetares hälsa och livsbalans. Hur är klimatet på din arbetsplats? Tänk på att du som chef är en förebild. Det är viktigt att finna balans i livet och ge plats också för fritiden. Du måste också vara beredd att hantera frågor om stress, utbrändhet eller missbruk.

  • Som chef är du inte bara ansvarig för dig själv. Du har också ett ansvar för dina medarbetares hälsa och livsbalans. Hur är klimatet på din arbetsplats? Vilken är attityden till till exempel vab-ledighet? Det är viktigt att finna balans i livet och ge plats också för fritiden. Tänk på att du som chef är en förebild.

    Tre tips för bättre balans i livet

    1. Ta av jobbuniformen när du går från jobbet

    Brandmän, poliser och andra med extremt stressiga jobb har en del knep för att kunna lämna jobbet bakom sig när de går hem för dagen. Ett sådant knep är uniformen. Genom att hänga av sig uniformen när man går hem hänger man också av sig en del av dagens upplevelser och markerar att arbetsdagen är slut. Skaffa dig en ”jobbuniform”, kanske bara ett symboliskt plagg som du bär på jobbet. När dagen är slut tar du av dig plagget. Därmed lämnar du jobbrollen och allt som har med den att göra!

    2. Se upp för tjuvarna

    Många ser datorn och mobiltelefonen som hjälpmedel i strävan efter balans, men är det egentligen alltid så? Visst kan det vara praktiskt att kunna gå tidigare från jobbet för att hämta barnen, och sen fortsätta jobba hemifrån på kvällen. Men vilken tid tar man från då? Är det kanske tid som du annars skulle spenderat med familjen? Kravet på ständig tillgänglighet är en av vår tids värsta balanstjuvar. Ett gott råd: Stäng av jobbmobilen om det det inte finns några formella krav att vara tillgänglig (exempelvis beredskapstjänsgöring) samtidigt som du hänger av dig uniformen!

    3. Vänd på perspektiven

    Av någon anledning utgår vi ofta från vad jobbet kräver när vi försöker skapa balans i våra liv. ”Jag måste jobba så och så mycket, hur ska jag sen fördela resten av tiden?” Men pröva att vända på perspektivet. ”Jag måste tillbringa minst x timmar med familjen varje dag. Matlagning är också viktigt, det måste få ta tid. Hur ska jag organisera jobbet på de timmar som återstår?”

    I stället för att tänja på arbetsdagen kan det vara värt att se över innehållet. Hur kan du effektivisera ditt jobb? Färre möten kanske? Jobba hemma ibland för att slippa restiden. Du som är chef kan delegera arbetsuppgifter. Rationalisera på jobbet – inte i familjelivet!

  • Stress och utbrändhet är två omdebatterade nutidsfenomen. De är nära förknippade med arbetslivet och med den känslan av att inte räcka till. Det handlar om allt från att vara tillfälligt uppjagad till total uppgivenhet och långvarig depression.

    Det har forskats mycket kring stress och utbrändhet. Det har också skapats en rik flora av åtgärdsprogram, terapier och behandlingsmetoder som försöker ta itu med problemen. Känslan av att inte räcka till angrips på många olika plan och med varierande framgång. Genom förebyggande träning, förändringar i organisationer, arbetstidsförsök, avspänningsövningar med mera försöker man minska den stress många upplever.

    Enligt Aaron Antonovsky (1923-1994, professor i medicinsk sociologi) behöver vi en känsla av sammanhang. Det får vi genom upplevelsen av att arbetet är hanterbart, begripligt och meningsfullt. Hög respektive låg känsla av sammanhang är hos individen avgörande för hennes hälsa och känsla av välbefinnande.

    Genom att skapa en tydlig och förutsägbar organisation med klart dokumenterade mål och riktlinjer skapas trygghet hos medarbetarna som motverkar stress.

    Vad du som chef göra? 

    Som chef kan du bidra till begriplighet för medarbetarna genom att ge dem återkoppling på arbetsinsatser, tydliggöra förväntningar, mål och vilka ramar som gäller till exempel avseende ekonomi, tid och resurser.

    Som chef kanske du också lätt hamna i situationer då du känner dig ensam i din roll. Det finns saker du inte kan eller bör diskutera med dina medarbetare, du kanske saknar kollegor eller annan samtalspartner. Samtidigt kanske behovet är stort av att just dela med sig. Kanske behöver du någon att diskutera med när du står inför att genomföra mindre angenäma beslut. Att förebygga ensamhet i sin chefsroll är ett effektivt sätt att motverka stress och skapa större trygghet när det blåser runt omkring dig.

    Litteraturtips:

    Hälsans mysterium av Aaron Antonovsky, Natur & Kultur. 

  • Vid missbruk av alkohol eller droger har arbetsgivaren ett ansvar för att den anställda ska klara verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. Nedan listar vi saker du som chef kan behöva känna till. 

    Hur många som är alkoholberoende i Sverige beror på hur man räknar. En uppskattning är ungefär var tjugonde man och var fyrtionde kvinna. Missbruksproblem finns även i arbetslivet och kan leda till arbetsplatsolyckor, trafikolyckor och tillbud.

    Lagstiftning

    De lagar som reglerar drogfrågor i arbetslivet är arbetsmiljölagen, lagen om allmän försäkring, medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd. Arbetsmiljölagen kompletteras även med föreskrifter om tillämpning som utfärdats av Arbetsmiljöverket.

    I arbetsmiljölagen är det framförallt två regler som är av betydelse för arbetet med drogfrågor i arbetslivet:

    • Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa och olycksfall (ur 2 §).
    • Arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförande av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö (ur 4 §).

    Arbetsgivaren ska dessutom klargöra vilka interna regler och rutiner som gäller om arbetstagaren uppträder påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel i arbetet. Dessa rutiner kan lämpligen utformas i form av en drogpolicy som en del av arbetsmiljöpolicyn i det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2001:1.

    Innan arbetsgivaren gör en viktig förändring för den anställde ska det ske förhandlingar med den lokala fackliga organisationen. Det gäller till exempel före omplacering och uppsägning.

    Uppsägningar som har sin grund i alkoholproblem är en vanlig tvistefråga i förhandlingar mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. Många ärenden har gått vidare till Arbetsdomstolen, AD. Det ska finnas saklig grund för att säga upp en anställd av personliga skäl och drogmissbruk i sig är inget sådant skäl. Om arbetsgivaren däremot erbjudit rehabilitering och den anställde inte ställt upp så är detta tillsammans med misskötsel av arbetet ett starkt skäl till saklig grund för uppsägning.

    Vad kan du som chef göra?

    Som chef har du allt möjligheter att vara en positiv kraft i drogfrågor om du fungerar som ett föredöme. Att ge alkoholhaltiga drycker som belöning eller julgåva är direkt olämpligt. Det är också viktigt att företaget har en levande drogpolicy. Att man se det förebyggande arbetet som en del i företagets friskvårdspolicy samt att man snabbt agerar vid misstanke om missbruk.