Vad är diskriminering?

Diskriminering kan se ut många olika sätt. Det kan handla om allt ifrån att du inte ges samma chanser som andra jobbsökande på grund av kön eller funktionsnedsättning till kränkande kommentarer om din sexuella läggning eller ditt etniska ursprung.

tt bildbyrå

Diskriminering är att bli särbehandlad. Någon behandlas sämre än någon annan och behandlingen har samband med någon av diskrimineringsgrunderna i lagen. Diskrimineringslagen definierar sex olika typer av diskriminering:

  • Direkt diskriminering
  • Indirekt diskriminering
  • Bristande tillgänglighet
  • Trakasserier
  • Sexuella trakasserier
  • Instruktioner att diskriminera

Repressalier

I diskrimineringslagen 2 kap 18 § finns ett förbud mot repressalier. Det innebär att en arbetsgivare inte får utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren

  1. anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen,
  2. medverkat i en utredning enligt lagen, eller
  3. avvisat eller fogat sig i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier.

Förbudet gäller också i förhållande till den som hos arbetsgivaren
   1. gör en förfrågan om eller söker arbete,
   2. söker eller fullgör praktik, eller
   3. står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.

Förbundet mot repressalier tar sikte på att ge skydd i den situation som kan uppstå efter det att någon framfört klagomål om diskriminering. Repressalier kan tex innebära sämre löneutveckling, dåliga referenser eller liknande.

Exempel: En arbetstagare har gjort en anmälan om trakasserier till sin arbetsgivare. Vid nästa lönerevision får arbetstagaren inget lönepåslag. Några anmärkningar mot arbetstagarens sätt att utföra arbetet finns inte.

Vem skyddas av lagen?

Förbudet mot att diskriminera riktar sig till arbetsgivare och gäller också för den eller de som är i arbetsgivarens ställe. Skyddet mot diskriminering omfattar arbetstagare, arbetssökande och den som gör en förfrågan om ett arbete, utan att vara arbetssökande till ett visst ledigförklarat arbete.

Också den som söker eller fullgör praktik och den som är inhyrd eller inlånad som arbetskraft omfattas av skyddet. I det senare fallet är ansvaret uppdelat på den arbetsgivare som hyr eller lånar ut och den som hyr eller lånar in en arbetstagare.

I vilka situationer gäller lagen?

Det finns ingen uppräkning i lagen av de situationer där diskriminering kan förekomma. Det är meningen att skyddet ska vara heltäckande och omfatta missgynnande som en arbetsgivare kan hållas ansvarig för i en rekryteringssituation eller inom ramen för en anställning. Ofta handlar diskrimineringsanmälningar om att inte ha fått komma på en anställningsintervju eller inte ha anställts trots bättre meriter. Om du tror att du blivit diskriminerad under rekryteringen kan du begära att få ut meriterna på dem som intervjuades eller den som anställdes så du kan jämföra med dina egna meriter. En annan situation som lagen täcker är att en anställd fått en lägre lön än en person av motsatt kön utan att det finns sakliga skäl. Men det kan också gälla annat på arbetsplatsen.

Sex typer av diskriminering

  • Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

     

    Lagen talar om att personerna ska befinna sig i en jämförbar situation. Det kan både vara en reell eller en fiktiv jämförelseperson. Någon avsikt att diskriminera behöver inte uppvisas.

     

    Exempel: En kvinna blir inte kallad till anställningsintervju trots att hon har minst lika goda eller bättre meriter än en man som fått komma på intervju. Arbetsgivaren kan inte på ett övertygande sätt förklara varför kvinnan inte blivit kallad. Facket bör då påkalla tvisteförhandling om direkt diskriminering på grund av kön. Om kvinnan till skillnad från mannen har en annan etnisk bakgrund än svensk kan det också vara fråga om direkt etnisk diskriminering. Om arbetsgivaren uttalat att personer över 55 års ålder inte är aktuella för tjänsten kan förbudet mot åldersdiskriminering åberopas. Flera diskrimineringsgrunder kan alltså vara aktuella samtidigt. Man brukar säga att direkt diskriminering handlar om att behandla personer olika utan sakliga skäl.

  • Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

     

    Exempel på indirekt diskriminering är krav på körkort där detta inte är nödvändigt för arbetet. Krav på körkort missgynnar personer som är blinda eller till följd av annan funktionsnedsättning inte kan köra bil. När det gäller personer med funktionsnedsättning finns i lagen ett särskilt krav på arbetsgivare att vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för att den som har en funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning.

     

    Ett annat exempel kan vara krav på yrkeskläder som är könade där arbetsgivaren bestämmer att den som juridiskt sett anses vara kvinna ska ha en viss sorts kläder och den som juridiskt anses vara men ska ha en annan sorts kläder. För den person som har en könsöverskridande identitet kan kravet att bära yrkeskläder som inte motsvarar den egna identiteten en indirekt diskriminering.

     

    Man brukar säga att indirekt diskriminering handlar om att behandla olika personer lika.

  • Bristande tillgänglighet:

    att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till - de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, - varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt - andra omständigheter av betydelse.

     

    Den här typen av diskriminering är en del av diskrimineringslagen sedan 2015 och gäller endast diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.

     

    Vad menas med skäliga åtgärder?

    Vad som är rimligt att kräva av arbetsgivaren avgörs genom en helhetsbedömning i det enskilda fallet. En utgångspunkt för bedömningen ska vara de krav på tillgänglighet som finns i lag eller annan författning. I lagens förarbeten sägs att den som uppfyllt sådana krav bör kunna utgå ifrån att ytterligare krav på åtgärder för tillgänglighet inte följer av diskrimineringslagen. Utöver de krav som framgår av lag eller annan författning kan det därför bara bli aktuellt med enklare åtgärder.

     

    Vad som är rimligt att begära beror också på de ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att genomföra den åtgärd som är aktuell. Kostnaden ska ställas i relation till verksamhetens ekonomiska situation.

     

    Något som också ingår i bedömningen är hur varaktig och omfattande relationen mellan den enskilda personen och verksamheten är. Det kan inte ställas samma krav på åtgärder vid enstaka kontakter som vid mer långvariga och omfattande relationer. Hänsyn ska också tas till andra omständigheter, till exempel vilken effekt en viss åtgärd kan förväntas få.

     

    Vad menas då med ”åtgärder för tillgänglighet”? Det handlar inte bara om att den fysiska miljön ska göras tillgänglig för rörelsehindrade personer. Det kan också handla om stöd eller personlig service, information och kommunikation beroende på hur en funktionsnedsättning kan kompenseras.

  • Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

     

    Trakasserierna kan avse fysiskt, verbalt eller annat uppträdande. Exempel på diskriminerande trakasserier är nedsättande tillmälen på grund av den utsattes eller någon annans etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuella läggning. Det kan handla om rasistiska texter, bilder, märken och klotter. Det kan också vara fråga om sådant som att vissla, stirra eller göra kränkande gester.

     

    För att beteendet ska definieras som trakasserier så ska beteendet vara missgynnande, oönskat, den som utför handlingen ska ha en insikt om att beteendet är oönskat (på något sätt blivit informerad om det) och agerandet ska ha ett samband med en diskrimineringsgrund.

     

    Läs mer om trakasserier.

  • Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

     

    Sexuella trakasserier kan precis som trakasserier avse fysiskt, verbalt eller annat uppträdande. Skillnaden mot trakasserier är att beteendet är av sexuell natur.

     

    För att beteendet ska definieras som sexuella trakasserier så ska beteendet vara missgynnande, oönskat, den som utför handlingen ska ha en insikt om att beteendet är oönskat (på något sätt blivit informerad om det) och agerandet ska ha ett samband med en diskrimineringsgrund.

     

    Läs mer om förbundets arbete mot sexuell trakasserier här.

  • Order eller instruktioner att diskriminera någon i form av direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier eller sexuella trakasserier och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.

     

    Det kan handla om en instruktion att diskriminera till en person eller ett företag som åtagit sig ett uppdrag att rekrytera, exempelvis ett bemanningsföretag. Instruktionen kan till exempel vara att enbart arbetssökande med svenska namn ska intervjuas eller att den som anställs inte ska vara över en viss ålder.

Bestämd ung kvinna vid en whiteboard.

Från #metoo till förebyggande arbete

Det är utbrett, och det är strukturellt. Det handlar om makt. Sexuella trakasserier har alltid funnits, men med #metoo ser vi ett hopp om varaktig förändring.

Klicka här
Tre positiva kvinnor på en arbetsplats.

Aktiva åtgärder

Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Arbetsgivaren ska arbeta med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen.

Läs mer här

Vill du ha rådgivning?

Gå direkt till Svar Direkt eller ring oss på 08-617 44 00.