Löneöversyn och inflation

Löneöversyn 2023 och inflationen 

Ingen har väl missat att inflationen har ökat med flera procent under året. Det beror till stor del på följder av pandemin och på att vi ser ett invasionskrig i Europa där Ryssland invaderar Ukraina. Det vi märker av mest i Sverige är just inflationen genom att saker blir dyrare, i synnerhet är det energi- och matpriserna som går upp. Den första reaktionen är att vi vill bli kompenserade för den ekonomiska förlusten genom motsvarande löneökning, men även om vi som facklig part hade förhandlingsstyrkan nog att kräva det är det inte givet att det är den bästa vägen att gå i detta läge. Därför kommer vi här att gå igenom olika frågor och svar kring inflationen och hur det kommer påverka den kommande löneöversynen under året 2023.  

Alla pratar om märket – vad är det? 

Löneöversyn 2023 är på intågande eller har påbörjats på några platser inom kommuner och regioner, och samtidigt är vi på väg in i en avtalsrörelse på en stor del av förbundets avtalsområden inom privat sektor. I avtalsrörelsen kommer det så kallad "märket" att avgöras och det får konsekvenser för i princip hela arbetsmarknaden.

Märket är något förenklat den kostnadsökningsnivå som fackförbund och arbetsgivare inom industrin kommer fram till att den svenska ekonomin klarar. Märket är ett verktyg för att arbetstagare över tid ska kunna få reella löneökningar samtidigt som Sverige behåller sin internationella konkurrenskraft. För höga löneökningsnivåer och de exporterande företagens kostnader sticker iväg, med arbetslöshet i dessa firmor som följd. De får därmed en viss återhållsamhet i sina krav, och detta är anledningen till att vi låter exportsektorn gå före resten av arbetsmarknaden i förhandlingsordningen.

Märket är normerande för hela marknaden vilket innebär att alla arbetsgivare ska ta hänsyn till det märke som har satts av industrins parter. Märket är dock inte någon lag utan ett riktmärke, och lönerna kan variera i lokala avtal och. På individnivå så är det din prestation som ska avgöra din löneökning, och det är viktigt att komma ihåg att märket får inte användas som ett tak i din lönesättning. 

Om industrins parter bestämmer märket – varför påverkar det andra sektorer? 

Bakgrunden till att vi har ett märke i den svenska lönesättningen är den ekonomiska situationen som var på 1990-talet i Sverige. Då som nu så ökade inflationen snabbt. För att hjälpa sina medlemmar krävde fackförbunden kompensation i lön som skulle motsvara inflationen. Under perioden 1970–1994 ökade lönerna för Sveriges löntagare i snitt 8,3 procent per år. De höga löneökningarna ledde dock till att företagen fick högre kostnader och höjde sina priser mer, vilket i sin tur bidrog till stigande inflation som åt upp de reala löneökningarna. Trots höga löneökningar i siffror, "nominellt", så såg vi knappt några reallöneökningar för arbetstagarna när vi räknat bort inflationen.

För att säkerställa en bättre fungerande lönebildning med högre reallöneökningar, låg arbetslöshet och stabila priser bildades 1997 Industriavtalet som nämns ovan och som är den rådande ordningen idag. Industriavtalet är ett samarbetsavtal mellan arbetsgivarna och facken inom industrin, och sedan märket blev normerande för hela den svenska arbetsmarknaden har ekonomin stabiliserats. De nominella löneökningarna är betydligt mindre, men även inflationen har hållits tillbaka. Resultatet är reallöneökningar på i snitt 2,4 procent per år. Utfallet av industriavtalet och det märkessättningen har alltså varit positiv både för arbetsgivare och för arbetstagare.  

Vad avtalsrörelse innebär för medlemmar i privat sektor

Den avtalsrörelse som inleddes under hösten 2022 gäller för flera avtal inom privat sektor. Det avtal som gäller för kommuner och regioner, HÖK 20, gäller dock till 31 mars 2024, det innebär att något nytt avtal inte förhandlas fram nu – men att utfallet för Industriavtalet får konsekvenser för avtalsrörelsen i Kommun- och regionsektorn, KR. Parterna inom industrin har som mål att vara klara den 31 mars 2023. Under våren kommer även parterna på de flesta av den privata sektorns övriga avtalsområden att förhandla om löner och anställningsvillkor. De avtalen ska vara klara efter den 31 mars 2023 för att kunna följa märket. Akademikerförbundet SSR är part på många avtal inom privat sektor bl. a. genom samarbetet inom partsnamnet Akademikerförbunden. Våra överlämnade avtalskrav, protokoll och andra viktiga uppgifter om förhandlingarna kommer att publiceras löpande på vår hemsida.  

Hur påverkas vi i statlig sektor? 

Inom statlig sektor har vi RALS-T, ett löneavtal som löper på tills vidare utan centralt angivna nivåer. Märket som den konkurrensutsatta exportindustrin sätter för 2023 påverkar löneökningsbehovet. Enligt RALS-T så ska lönebildningen ske på lokal nivå och en verksamhetsanalys ska göras utifrån de lokala förutsättningarna i syfte att attrahera, behålla eftersträvad kompetens. Den individuella och differentierade lönesättningen är ett strategiskt verktyg som konkret syftar till att säkra kompetensförsörjningen, bidra till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs effektivt och rationellt. 

Detta innebär att arbetsgivaren ska göra en analys av löneökningsbehovet och utifrån det sätta nya löner. Där kommer även inflation, budget, märke, personalomsättning, kompetensförsörjningsbehov m.m. spela in och påverka löneutfallet. 

Som Akademikerförbundet SSR genom Saco-S arbetar vi hela tiden för att våra medlemmar ska få reallöneökningar, bra arbetsmiljö och schyssta arbetsvillkor. Vi kommer inte alltid nå våra mål men det betyder inte att vi slutar arbeta mot maximal medlemsnytta. För 2023 måste vi vara realistiska och det är tyvärr realistiskt att förvänta sig reallönesänkningar under året. Vi kommer dock fortsätta arbeta för att få så höga lönepåslag som möjligt samt arbeta för att så snart det är möjligt återigen se reallöneökningar och därmed hämta in det som kan ha förlorats av inflationen.

Vårt avtal inom kommuner och regioner går ut 2024 – spelar det någon roll? 

Även om kommuner och regioner har ett avtal som sträcker sig till 2024 så kan märket som konkurrensutsatta industrin sätter för 2023 påverka löneökningsbehovet och utfallet för våra löneöversyner 2023. Det nuvarande avtalet, HÖK 20, är utan centralt angivna nivåer. Det betyder att arbetsgivaren ska göra en analys av löneökningsbehovet och utifrån det sätta nya löner. Där kommer även inflation, budget, märke, personalomsättning m.m. spela in och påverka löneutfallet. Utgångspunkten är att löneöversynen ska löpa som vanligt med ny lön från 1 april. Vissa arbetsgivare vill skjuta upp löneöversynen och slutföra den senare, med retroaktiv lön från 1 april. Detta behöver i så fall ske i dialog med fackliga företrädare. För att veta hur din arbetsgivare kommer göra, kontakta din lönedelegat för mer information.

Vi kommer ta med oss utfallet av årets löneöversyn inför nästa års avtalsrörelse för att förhandla fram det bästa möjliga avtalet för er medlemmar.

Vad gör ni som fackförbund för att hjälpa medlemmarna

Som fackförbund arbetar vi hela tiden för att våra medlemmar ska få reallöneökningar, bra arbetsmiljö och schyssta arbetsvillkor. Vi kommer inte alltid nå våra mål men det betyder inte att vi slutar arbeta mot maximal medlemsnytta. För 2023 måste vi vara realistiska och och det är tyvärr realistiskt att förvänta sig reallönesänkningar under året. Vi kommer dock fortsätta arbeta för att få så höga lönepåslag som möjligt samt arbeta för att så snart det är möjligt återigen se reallöneökningar och därmed hämta in det som kan ha förlorats av inflationen. När vi förhandlade fram det nuvarande avtalet, HÖK 20, var det mitt i pandemin. Vi lyckades då förhandla fram att vårt löneavtal skulle gälla med retroaktivitet från april 2020, vilket var mer än industrins parter fick. Det har vi med oss när vi sätter oss vid förhandlingsbordet nästa gång.  

Är du förtroendevald i kommun eller region så kan du också läsa mer om hur du i din roll kan tänka och agera här.