Löneöversyn och inflation

Löneöversyn 2023 och inflationen 

Ingen har väl missat att inflationen har ökat med flera procent under året och att det påverkar hur mycket vi som enskilda personer får kvar i plånboken likväl som prisnivåerna i samhället i stort. Den första reaktionen är att vi vill bli kompenserade för den ekonomiska förlusten genom högre lön. Riktigt så enkelt är det inte. Nedan kommer vi gå igenom olika frågor och svar kring inflationen och hur det kommer påverka den kommande löneöversynen 2023.  

Bakgrund: 

Löneöversyn 2023 är på intågande eller har påbörjats på några platser inom KR-sektorn. Det är en mycket osäker tid vi lever i med krig, kris, höga elpriser och inflation som slår rekord, kort sagt det ekonomiska läget är mycket osäkert. Samtidigt stundar en avtalsrörelse inom en stor del av förbundets avtalsområden inom privat sektor och det sista löneöversynstillfället på löneavtalet inom KR-sektorn närmar sig. 

Förbundet har fått en del frågor om löneavtalet och hur vi ska förhålla oss till det som händer i omvärlden, avtalsrörelsen och den märkessättning som brukar normera löneökningstakten på den konkurrensutsatta sektorn. Förbundet vill här uppdatera och ge stöd inför kommande lönerevision. 

Alla pratar om märket - vad är det? 

Kort sagt är märket den kostnadsökningsnivån som fackförbund och arbetsgivare inom industrin (parterna) kommer fram till att den svenska ekonomin klarar. Märket är ett verktyg för att arbetstagare över tid ska kunna få reella löneökningar samtidigt som Sverige behåller sin internationella konkurrenskraft. Att löneökningsnivåerna inte ska bli för höga är för att det leder till att företagens kostnader ökar. Företagen ökar då i sin tur sina priser, för att kompensera för sina ökade kostnader. Det leder till att inflationen stiger, vilket i sin tur äter upp löneökningarna samtidigt som Sverige tappar i konkurrenskraft gentemot andra länder där kostnaderna för arbetskraft är lägre. Samtidigt som vi fackförbund strävar efter att höja våra medlemmars löner så mycket som möjligt så måste vi göra det utan att äventyra konkurrenskraften. Löneökningsnivåerna får däremot inte heller bli för låga. 

Märket är normerande för hela marknaden, det innebär att alla arbetsgivare på kollektivet ska ta hänsyn till det märke som har satts av industrins parter. Märket är dock inte någon lag utan ett riktmärke. Lönerna kan variera i lokala avtal och på individnivå så är det din prestation som ska avgöra din löneökning. Märket får inte användas som ett tak i din lönesättning. 

Om industrins parter bestämmer märket – varför påverkar det andra sektorer? 

Bakgrunden till att vi alls har ett märke i den svenska lönesättningen är den ekonomiska situationen som var på 1990-talet i Sverige. Då som nu så ökade inflationen snabbt. För att hjälpa sina medlemmar krävde fackförbunden kompensation i lön som skulle motsvara inflationen. Under perioden 1970-1994 ökade lönerna för Sveriges löntagare i snitt 8,3 % per år. Det som dock skedde var att de höga löneökningarna ledde till att företagen fick högre kostnader och höjde sina priser mer. Det bidrog till stigande inflation, vilket också åt upp löneökningarna. Trots höga löneökningar i siffror så blev det knappt några reallöneökningar för arbetstagarna, bara ca 0,5 % per år i snitt. För att säkerställa en bättre fungerande lönebildning med högre reallöneökningar, låg arbetslöshet och stabila priser bildades 1997 Industriavtalet. Industriavtalet är ett samarbetsavtal mellan arbetsgivarna och facken inom industrin. Sedan industriavtalet tecknades och märket blev normerande för hela den svenska arbetsmarknaden har ekonomin stabiliserats. De nominella löneökningarna är betydligt mindre, i snitt 3,5 %, men även inflationen har hållits tillbaka. Resultatet är reallöneökningar på i snitt 2,4 % per år. Utfallet av industriavtalet och det märkessättningen har alltså varit positiv både för arbetsgivare och för arbetstagare.  

Alla pratar om avtalsrörelse – hur påverkar det oss? 

Den avtalsrörelse som inleds nu under hösten gäller för flera avtal inom privat sektor. Det är alltid den konkurrensutsatta industrisektorn som är först ut när nya kollektivavtal tecknas i Sverige. Eftersom den siffra eller märke som industrins parter sätter är normerande för alla sektorer påverkas även andra sektorer av resultatet av förhandlingarna. Det avtal som gäller för kommuner och regioner, HÖK 20, gäller dock till 31 mars 2024, det innebär att något nytt avtal inte förhandlas fram nu.  

Vårt avtal inom kommuner och regioner går ut 2024 – spelar det någon roll? 

Även om kommuner och regioner har ett avtal som sträcker sig till 2024 så kan märket som konkurrensutsatta industrin sätter för 2023 påverka löneökningsbehovet och utfallet för våra löneöversyner 2023. Det nuvarande avtalet, HÖK 20, är utan centralt angivna nivåer. Det betyder att arbetsgivaren ska göra en analys av löneökningsbehovet och utifrån det sätta nya löner. Där kommer även inflation, budget, märke, personalomsättning m.m. spela in och påverka löneutfallet. 

Om inflationen ökar – varför ökar inte våra löner lika mycket? 

Om löneökningarna ökar i samma takt som inflationen så kommer det leda till att företag får högre kostnader än vad man klarar av. Det i sin tur leder till att de måste höja sina priser mer och våra pengar räcker till mindre. Inflationen fortsätter att öka. Efter många år med reallöneökningar så är det först i år 2022 och 2023 som vi ser reallöneminskningar till följd av inflationen. Även om den första reaktionen är att vilja kompenseras med lika höga löner som inflationen så vet vi att det tyvärr inte är en framkomlig väg för att få en stabil ekonomi.  

Det som skedde under 90-talet var att de höga löneökningarna ledde till att företagen fick högre kostnader och höjde sina priser mer. Det bidrog till stigande inflation, vilket också åt upp löneökningarna. Trots höga löneökningar i siffror så blev det knappt några reallöneökningar för arbetstagarna, bara ca 0,5 % per år i snitt. För att säkerställa en bättre fungerande lönebildning med bättre reallöneökningar, låg arbetslöshet och stabila priser bildades 1997 Industriavtalet. 

Vad gör ni som fackförbund för att hjälpa medlemmarna då? 

Som fackförbund arbetar vi hela tiden för att våra medlemmar ska få reallöneökningar, bra arbetsmiljö och schyssta arbetsvillkor. Vi kommer inte alltid nå våra mål men det betyder inte att vi slutar arbeta mot maximal medlemsnytta. För 2023 måste vi vara realistiska och och det är sannolikt att vi inte uppnår reallöneökningar på kollektivet. Vi kommer dock fortsätta arbeta för att få så höga lönepåslag som möjligt för våra medlemmar samt arbeta för att ni så snart det är möjligt återigen får reallöneökningar och hämtar in det som kan ha förlorats av inflationen. Under andra halvan av 2023 kommer vi också inleda vår avtalsrörelse för ett nytt löneavtal 2024. Där kommer vi ta med oss våra lärdomar från åren med inflation för att få ett så bra avtal som möjligt. När vi förhandlade fram det nuvarande avtalet, HÖK 20, var det mitt i pandemin. Vi lyckades då förhandla fram att vårt löneavtal skulle gälla med retroaktivitet från april 2020, vilket var mer än industrins parter fick. Det har vi med oss när vi sätter oss vid förhandlingsbordet nästa gång.  

Är du förtroendevald i kommun eller region så kan du också läsa mer om hur du i din roll kan tänka och agera här.  

kvinnor

Förtroendevald

Är du förtroendevald i kommun eller region kan du läsa mer om hur du i din roll kan tänka och agera.  

Löneöversyn för förtroendevalda