Forskning: "Ekonomiskt vansinne med billighetsprodukter"

Det finns en tumregel kring att göra rätt från början, slår Jörgen Eklund fast.

– Om en förändring i planeringsstadiet av ett bygge kostar en tusenlapp, kostar samma förändring ungefär tio gånger mer att göra under byggprocessen. Att komma på det när man byggt klart och behöva riva och göra om, kan kosta hundra gånger mer.

Så kostnadseffektivt kan det alltså vara skapa en god arbetsmiljö som fungerar för de allra flesta från början, förklarar Jörgen Eklund.

– I planeringsfasen är det mycket lättare att komma in med goda idéer. Företagsledare och chefer säger själva att det finns ett öppet tidsfönster där, när de är öppna för goda förslag och synpunkter. I slutet av en byggfas är utrymmet väldigt litet.

Det är alltså bäst för ergonomisk spetskompetens att komma in så tidigt som möjligt i planeringsprocessen när arbetsplatser skapas, eller förändras. Om grunden görs rätt från början är det också lättare att göra eventuella individuella tilläggslösningar i ett senare skede, påpekar Jörgen Eklund.

Hur kan kunskapen om universell ergonomi komma in tidigt i en process?

– Här på KTH har vi till exempel utvecklat en kurs som ligger i utbildningsprogrammet för hur man projekterar nya arbetsplatser. Vi lär ut etablerade metoder till studenterna och vi har utvecklat en del metoder själva, säger Jörgen Eklund.

Flera forskningsresultat, som pekar på sambandet mellan god ergonomi, bättre kvalitetsutfall och bättre ekonomi, har övertygat allt fler om vikten att tänka rätt från början, förklarar Jörgen Eklund. De som arbetar med kvalitetssäkring i byggprojekt, har upptäckt sambandet också. De har också utvecklat metoder för att få in rätt kompetens från start i en byggprocess.

Jörgen Eklund lyfter belysningsergonomi som ett exempel, för att illustrera vad ”tänka rätt från början” kan betyda i praktiken.

– Vi ser att anpassning av belysning och synergonomi behöver göras för normalseende såväl som individer med olika synnedsättningar. Det kan handla om naturliga åldersförändringar i ögonen som alla drabbas av, eller om olika ögonsjukdomar. Då är det viktigt att ha gjort rätt från början, att ha byggt in möjligheter att justera belysningen individuellt.

Ett universellt grepp handlar alltså om att bygga in en teknik – dagens moderna led-system – som sedan går att anpassas individuellt vid de olika arbetsplatserna. En person i 65-70-års ålder behöver kanske fyra gånger så mycket ljus som en 20-30-åring, förklarar Jörgen Eklund.

Men synergonomi handlar om så mycket mer än ljusstyrka. Äldre personer är exempelvis mer känsliga för bländning också. Arbetsplatsen ska placeras så att medarbetare inte blir bländade av dagsljus eller får t ex ljus från spotlights i synfältet. Jörgen Eklund berättar även om andra faktorer som spelar roll, som luminanser i synfältet, kontraster mellan mörka och ljusa fält i inredningen, flimmer och färgsättning. Det här med synergonomi visar sig vara en hel vetenskap i sig.

Det finns mycket forskning på området och även arbetsmiljöföreskrifter. Nu deltar Jörgen Eklund i framtagandet av riktlinjer för belysning och synergonomi i ett uppdrag av Mynak, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, som kommer att publiceras våren 2021.

Vad gäller vissa ergonomiska kunskaper det lättare att få byggföretag, arkitekter och designers på spåret, men i andra fall kan estetiska krav gå före funktion och ergonomi, vilket Jörgen Eklund tycker är bekymmersamt. Det kan handla om blanka datorskärmar eller svarta tangentbord med svarta och blanka ramar, som också är dåliga ur synergonomisk synvinkel.

– Egentligen borde tangentborden ha en beigeaktig eller gråaktig färg, för kontrasterna, vilket de också hade tidigare. Men så kom det andra trender. Vi har mycket kunskap inom ergonomidisciplinen, men ibland står sig våra ord slätt mot modet och det som går att sälja för tillfället.

För att övertyga företagsledare krävs också ekonomiska beräkningarna som visar att god arbetsmiljö lönar sig. Det har Jörgen Eklund och hans kolleger tagit fram vad gäller flera produkter och tillbehör just därför.

Är det alltid dyrare att köpa rätt?

– Generellt kostar det mer att köpa produkter som är genomtänkta och bra. Men vi har tittat på det här i industrisammanhang och räknat på livscykelkostnad och systemkostnad.

Jörgen Eklund och hans forskarkolleger har alltså räknat kostnaderna för exempelvis olika typer av truckar, svetsvisir och olika handverktyg ur ett större systemperspektiv.

Han berättar om hur det går till. För exempelvis ett svetsvisir handlar det om att räkna hela kostnaden vad en svetsares arbete kostar inklusive lön, sociala avgifter, kostnad för arbetsplatsen osv. I relation till det blir inköp av ett billigt svetsvisir för 300 kronor eller ett ergonomiskt självavbländande för 3000 kronor enbart en liten del av hela produktionskostnaden. Men med ett ergonomiskt visir slipper svetsaren fälla visiret upp och ner, slipper armrörelser och huvudrörelser som kan ge belastningsbesvär. De producerar tio procent mer och har mindre risk att få ont.

– Vi har sett vilka kvalitetsförbättringar bra produkter ger. Och vi ser att det är ett ekonomiskt vansinne att köpa billighetsprodukter.

För de flesta som bygger nytt finns det referensanläggningar att titta på, att dra lärdomar från. När ett bygge är färdigt, eller på en redan befintlig arbetsplats är det viktigt att ha högt i tak och vara lyhörd för det som är fel.

– Det ska vara positivt att identifiera bristerna och man ska aldrig skylla på individer om de påpekar felaktigheter i arbetsmiljön. Den öppna kulturen måste finnas, så att människor inte bestraffas för olyckor och fel.

Om Jörgen Eklund

Bor: Linköping
Familj: Fru och två vuxna barn
Ålder: 69
Gör just nu: Arbetar med ett projekt om arbetsmiljöförbättringar i byggbranschen och i ett annat om att skriva riktlinjer för synergonomi. Utvecklar också smarta arbetskläder som kan förebygga belastningsskador.
Gör helst på fritiden: Seglar och åker skidor

Karriär i urval

• Civilingenjör från Chalmers, som har jobbat som skyddsingenjör och arbetsmiljöingenjör inom företagshälsovården innan han började forska.
• Doktorerade i Nottingham, England, där ergonomi uppstod som egen disciplin. Ämnet var utformning av sittande arbetsplatser och belastningsergonomi.
• Konsult på Saab-Scania, deltog i projekteringen av ny bilfabrik för SAAB, där arbetsmiljö fick hög prioritet.
• Forskare och professor vid Linköpings universitet i industriell arbetsvetenskap med tillämpningar i industriell produktion och organisation år 1990 - 2008, från 2008 professor i ergonomi på KTH, Stockholm.
• Påvisat sambandet mellan ergonomi och kvalitet i ett 40-tal studier genom åren – att kvaliteten förbättras påtagligt genom väl utformade arbetsplatser.

Text: Enikö Arnell-Szurkos