Statsbudgeten missar målet!

Var är satsningarna på det förebyggande Kristersson?

Sverige behöver satsa tio miljarder på förebyggande arbete, inte tio miljoner som den nya statsbudgeten aviserar. Att avsätta tio miljoner för att ”stärka socialtjänstens arbete mot ungas brottslighet” är ett hån mot våra medlemmar i 290 kommuner.

Satsningen på 400 miljoner till föräldraskapsstöd i familjer där barn är i riskzonen för att dras in i kriminalitet räcker inte. Den satsningen kan vara bra, men löser inte problemen.

• Akademikerförbundet SSR välkomnar att Sverige äntligen har fått en socialtjänstminister och förväntar oss att hon ger professionerna möjlighet att arbeta förebyggande utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Dessvärre går ingenting av det att utläsa i budgeten. Förebyggande arbete handlar om mycket mer än att förebygga brott, säger Heike Erkers ordförande Akademikerförbundet SSR.

Regeringen skickar fel signaler genom att lägga ner delegationen mot segregation. Sverige måste fortsatt ta krafttag mot segregationen, här fyller myndigheten idag en viktig funktion för ökad kunskap om vilka insatser som ger effekt.

Satsningar på kommuner och regioner
6 miljarder till kommuner och regioner är för lite. Ska vi inte se massiva neddragningar i välfärden, höjda kommunala skattesatser och en tuffare arbetsmiljö så skulle det behövas betydligt mer pengar. Det behövs mer pengar för att kunna stärka det förebyggande arbetet i kommunerna.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) har pekat på att staten behöver skjuta till 20 miljarder till kommunerna och regionerna för 2023.

Tillfälliga stöd kopplade till pandemin gjorde att kommunerna har haft bra ekonomi under några år men nu riskerar välfärden framöver ett stålbad. Staten måste ta sin del av ansvaret.

Psykisk ohälsa
Barn och ungas psykiska ohälsa är en av de största och snabbast växande samhällsproblemen, det är också en grund för att lyckas. Vi saknar riktade satsningar på elevhälsan för att minska den psykiska ohälsan. Sverige har för få skolkuratorer vilket regeringen inte tar på allvar i budgeten.

Det är positivt att det finns satsningar mot ofrivillig ensamhet och ohälsa hos äldre. 145 miljoner är en bra satsning. Vi hoppas att det också i praktiken blir en satsning på äldrekuratorer i kommunerna.

Omställningsstudiestödet och livslångt lärande

Vi är positiva till att regeringen agerar i linje med den överenskommelse som är gjord mellan arbetsmarknadens parter och regeringen. Det blir rejäla tillskott för att ge arbetstagare möjlighet att stärka sin kompetens under arbetslivet.

Däremot konstaterar vi att det saknas medel till lärosätena för att förverkliga reformen i form av fler platser inom högre utbildning och yrkeshögskola.

• Vi ser en risk att de som behöver stärka sin kompetens mitt i livet slår ut de som ännu inte kommit ut i yrkeslivet när högskolor och universitet tvingas prioritera kurser, eller aldrig kommer in för att konkurrensen är så hög. Regeringen konstaterar att fler kommer att studera, men skjuter inte till pengar för att fler utbildningsplatser ska komma till, säger Heike Erkers ordförande Akademikerförbundet SSR.

Modellen med höjd ränta på studielån för att bland annat finansiera omställningsstudiestöd är skadlig för att få fler att välja högre utbildning, särskilt när räntorna stiger. Blir högre ekonomisk risk att vidareutbilda sig kommer fler välja att inte göra det.

Obegripligt att snåla på arbetsmarknadspolitiken i begynnande lågkonjunktur

Det är otroligt bra att a-kassan ligger kvar på den högre nivån för att säkerställa en trygghet vid arbetslöshet. Vi går nu in i en lågkonjunktur där arbetslösheten på idag 6,6 procent kommer att öka till 7,7 procent nästa år enligt regeringens egen prognos. Dessutom utgör personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden en allt större andel av de arbetssökande, idag runt sju av tio.

Vad såväl forskning som beprövad erfarenhet visat är att åtgärder där den arbetssökande får intensiva insatser är de som har bäst resultat på såväl kort som lång sikt. Inte minst gäller det arbetssökande med svag anknytning till arbetsmarknaden.

• Det är förvånande med en så passiv arbetsmarknadspolitik när allt tyder på att vi får ökad arbetslöshet. Vi ser hur arbetsförmedlarna ska bli ännu färre vilket kommer innebära att de får ännu svårare att sätta in de insatser som behövs för att bryta långtidsarbetslösheten, säger Heike Erkers ordförande Akademikerförbundet SSR.

Regeringen fortsätter att åderlåta den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Såväl anslaget till Arbetsförmedlingen för anställda och lokaler (minskar med runt 300 miljoner kr) som anslaget för aktiva arbetsmarknadsåtgärder (minskar med 2,2 miljarder kr) får fortsatta nedskärningar vilket innebär nästan en halvering i jämförelse med 2018.

Regeringen hänvisar till bristande resultat. Våra medlemmar på Arbetsförmedlingen vittnar om att de inte har inte kunnat göra insatser på grund av personalbrist. Så att myndigheten inte klarat av att göra av med de pengar som finns i budget för 2022 är ett resultat av för få arbetsförmedlare.

• Bra arbetsmarknadspolitik kostar pengar och är därmed kostnadseffektiv på både kort och lång sikt. Nu väljer man billiga lösningar som kommer leda till sämre resultat. Det finns inget forskningsstöd för att regeringens förslag på arbetsmarknadspolitik skulle fungera, säger Ursula Berge samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SRR.

Över två miljarder i besparingar sänder fel signal.

Biståndshaveriet
Sverige har en stolt tradition med målet om att avsätta 1 procent av BNP till bistånd för att stödja utveckling i andra länder. Vi är besvikna, men inte förvånade, när nu regeringen föreslår en nedskärning av biståndet och i stället sätter ett lägre fast belopp över längre tid. 7 miljarder mindre i ett första läge. Det i en tid då fattigdomen i världen ökar, kvinnor och flickors situation dramatiskt försämrats och klimatkrisens spår med torka och översvämningar inte längre går att blunda för.

Den inriktning av biståndet som nu slås fast, att allt större andel ska användas för att tvinga människor att återvända till de land de inte sällan av politiska skäl flytt, samtidigt som det kraftigt skärs ner, är cyniskt och obegriplig.

Sverige ligger redan idag på EU:s lägre halva över asylmottagande vilket innebär ett mycket lågt antal kvotflyktingar. Att som regeringen föreslår, ytterligare begränsa möjligheten att hjälpa människor i behov av skydd är inhumant, osolidariskt och inte värdigt Sverige.