Den 21 mars är FN:s internationella dag för avskaffandet av rasdiskriminering. För 50 år sedan ställde sig Sverige bakom konventionen. Trots det är rasismen fortfarande djupt rotad på den svenska arbetsmarknaden. Läs hela debattartikeln här
Vi framför tre krav:
- Stärk lagstiftningen mot hudfärgsbaserad rasism.
Både diskriminerings- och arbetsmiljölagstiftningen måste tydliggöra att alla arbetsgivare har ett ansvar att aktivt förebygga och åtgärda hudfärgsbaserad diskriminering i arbetslivet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) bör få ett särskilt uppdrag att analysera hudfärgsbaserad rasism och lämna förslag på åtgärder. Eftersom det sällan får konsekvenser att bryta mot diskrimineringslagen måste DO också få tydligare uppdrag, mer resurser och skarpare sanktioner för att kunna säkra tillsynen av lagen. -
Inkludera icke-vita kvinnors löner i arbetet med lönetransparens.
När EU:s lönetransparensdirektiv nu ska implementeras i Sverige är det viktigt att ta itu med den dubbla lönediskriminering som drabbar icke-vita kvinnor. Det är en förutsättning för att det ska gå att stänga det ihållande lönegapet mellan kvinnor och män. -
Inför jämlikhetsdata.
Utan statistik kopplad till hudfärg kan vi inte synliggöra strukturell rasism – och inte heller utvärdera om våra insatser fungerar. Vi uppmanar regeringen att implementera jämlikhetsdata i den officiella statistiken genom att ge SCB och större statliga arbetsgivare i uppdrag att samla in anonyma data kopplade till alla diskrimineringsgrunder, inklusive hudfärg.
