Algoritmpolitik i en digitaliserad värld

Den tekniska utvecklingen kommer innebära stora förändringar inom offentlig sektor. Vi har redan sett en del av det – och de största förändringarna kommer att ske när arbetsuppgifter automatiseras genom algoritmer. Det innebär att beslut fattas helt automatiskt av datorer. Potentialen är stor, men den ställer nya frågor och kräver en uppdaterad politik för att komma medarbetare och medborgare till nytta. Reglering av algoritmer är ett delvis nytt område och berör själva kärnan i vår demokrati.

Ett exempel

En algoritm är i grunden bara en beslutsregel som beskriver, i programmerad kod, vad som ska utföras när någonting annat sker. Exempelvis att ett visst bidrag ska betalas  ut – eller inte – till en individ som har uppfyllt vissa kriterier, som antingen fyllts i eller hämtats i andra register. Detta kan ske helt utan att någon människa varit inblandad förutom den sökande, och i detta exempel kan vi därmed ha ett automatiserat myndighetsbeslut.

Insyn krävs

Samhället delegerar vårt beslutsfattande till politiker som genomför besluten genom tjänstemän. För att vi som medborgare, parter, granskande organ som medier eller andra myndigheter, ska kunna utkräva ansvar eller veta vilka beslut som faktiskt har fattats, måste besluten gå att att följa upp och vara helt tydligt av vem de fattats och hur. Akademikerförbundet SSR har erfarit att så inte alltid är fallet idag, och då uppstår en risk att kommuner eller myndigheter kan gömma sig bakom digitala, automatiserade, beslut.

Ombudsman

Förbundet har bland annat genomfört en enkätundersökning som visar att kravet på Algoritmombudsman har ett brett stöd bland allmänheten – och att transparens och insyn är helt avgörande för att det ska finnas en tillit gentemot algoritmer och automatisering. 

Demokratin får helt enkelt inte vara beroende av vilken teknik som det offentliga använder. Därför behövs en algoritmpolitik. Här nedanför har vi samlat vad vi och andra sagt i frågan. På sociala medier använder vi #algoritmpolitik.