Alterneringsår rätt tanke men måste utvecklas

Ett alterneringsår är ett steg mot ett mer hållbart arbetsliv. Men det löser inte felmatchningen av utländska akademiker. Gift alterneringsåret med valideringsåret och ge det en egen utredning, skriver förbundets samhällspolitiska chef Ursula Berge.

Idag på DN Debatt presenterar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och vice statsminister Isabella Lövin ett förslag om att införa ett så kallat alterneringsår. Tanken är att en person, mitt i arbetslivet ska kunna ta ledigt för att göra något annat, som personlig utveckling, studier, starta eget eller att prova annat arbete.

Syftet med förslaget är att arbetslivet ska bli mer hållbart. Vi ska bli mindre sjuka av jobbet och kunna arbeta längre. Det är vällovliga syften som är avgörande att föreslå åtgärder för.

Det är dock inte det enda problemet på svensk arbetsmarknad. Det andra är felmatchningen som både skapar en tudelning av arbetsmarknaden och en galopperande ökning av akuta bristyrken med stora vakanser som resultat.

Välbehövt valideringsår

Idag har vi 122 bristyrken i Sverige. För mindre än tio år sedan var de 34. Nästan alla de värsta bristyrkena är akademikeryrken. Är du inrikesfödd med eftergymnasial utbildning har du nästan alltid ett arbete i paritet med din utbildningsnivå. Bland utlandsfödda med eftergymnasial utbildning har bara hälften arbete i paritet med sin utbildningsnivå. Det är avgörande att regeringens förslag också kan lösa det problemet.

För fyra år sedan presenterade vi ett förslag – valideringsår – som byggde på att personer med utländsk utbildning, ofta i bristyrken, och som hade jobb de var överkvalificerade för, skulle kunna få tjänstledigt med en del av sin lön i ersättning för att få sin validera sin utbildning, få möjlighet att komplettera den och kunna göra praktik i det mer kvalificerade yrket. En arbetslös skulle sedan kunna gå in på den vakans som uppstod. Idag bedömer vi att långt över 100 000 personer skulle kunna vara aktuella för en sådan jobbväxling.

Det sämsta med det gamla friåret var att det inte ställde krav på att deltagaren skulle göra något. Låt inte alterneringsåret gå samma öde till mötes, utan vidga ambitionen med förslaget och se till att det löser de två stora problemen på svensk arbetsmarknad samtidigt, både att skapa hållbara jobbkarriärer och bättre matchning.

Gift ihop alterneringsåret med valideringsåret och unna idén en egen utredning!

Läs även

Promemorian: Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

2023-06-05

I promemorian föreslås att en god försörjning enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska innebära att en arbetskraftsinvandrare får en lön som uppgår till minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige. Förordningsändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2023.

Akademikerförbundet SSR anser att det här förslaget inte bara är verkningslöst i att bekämpa arbetskraftsexploatering, utan även är ett ingrepp i arbetsmarknadens parters lönebildning. Löner ska inte regleras i lag och förordning, vilket blir resultatet av det här förslaget. Att dessutom i månadslön definiera vad som anses vara "god försörjning" är fullständigt i strid med den svenska partsmodellens kollektivavtalsreglerade lönebildning.

Akademikerförbundet SSR ser problemet med exploatering av arbetskraftsinvandrare men menar att andra vägar är mer framgångsrika än denna. För att hantera det anser vi att regeringen bör gå fram med de huvudförslag utredningen ”Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m.” (SOU 2021:88) la fram, och inte deras alternativa förslag som utredningen själv beskrev som "inte ändamålsenligt." 

Akademikerförbundet SSR avvisar förslaget i sin helhet.

Akademikerbloggen facebook-posts MALL4.jpg

Ålder och klimakteriet – onödiga hinder på arbetsmarknaden

Kompetensutmaningen på hela arbetsmarknaden visar på vikten av att ta tillvara på den befintliga kompetensen. Trots det sorteras kompetens bort på grund av ålder och brister i arbetsmiljön som leder till onödiga sjukskrivningar, till exempel på grund av klimakterierelaterade besvär.

Genomförande av det nya blåkortsdirektivet (Ds 2023:6)

2023-05-30

Förslaget innebär att EU-blåkort ska kunna beviljas en utlänning som har ett anställningsavtal för högkvalificerad anställning med en anställningstid om minst sex månader. Lönen ska fortfarande vara minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige.

Akademikerförbundet svarar på remissen för att den rör möjligheten för tredjelandsmedborgare att få arbetstillstånd i Sverige.

Akademikerförbundet SSR anser att det nya blåkortsdirektivet syftar till en öppnare svensk arbetsmarknad vilket är välkommet, men att dess konstruktion inte utgår från den svenska partsmodellens villkor. Det som bör vara styrande för rätten till uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige bör vara efterfrågan på arbetskraft med goda arbetsvillkor baserade på kollektivavtal. Det bör vara vägledande för vår inställning till rätten till uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige, även med avseende på det nya blåkortsdirektivet.

Chefspodden_0.jpg

Särbehandling, tysta medarbetare och social utsatthet på jobbet

Att bli orättvist behandlad är något som alla kan råka ut för på sin arbetsplats, och ibland är det hela enheter som drabbas. Hur uppstår särbehandling i en organisation? Och hur kan det motverkas? Chefspodden möter Anneli Matsson, universitetsadjunkt för socialt arbete vid Göteborgs universitet och aktuell med avhandlingen Handslaget: Att organisera tystnad – en fallstudie om pragmatisk särbehandling i arbetslivet.