Debatt: När stödet inte räcker blir resultatet övermedicinering

Psykoterapi till barn och familjer saknas. FN:s barnrättskommitté har kritiserat Sverige för överförskrivningen av psykiatriska läkemedel till barn i Sverige, som till exempel antidepressiva läkemedel. Vi kräver att både regeringen och Sveriges regioner tar krafttag för att erbjuda mer samtalsstöd.

Som legitimerade psykoterapeuter sitter vi inne med kunskap och metoder som är väl beprövade och effektiva. Metoder som är avsedda att hjälpa vid många uttryck för den psykiska ohälsa som eskalerar i samhället. Vår kunskap och kompetens blir dock alltmer begränsad i vården och mer en fråga om pengar och geografi.

Vi ser samtidigt att den offentliga vården har en övertro till korta, enkla behandlingar samt medicinering. Konsekvensen blir ökat lidande och slöseri med samhällets resurser. Det är inte patientens behov som styr utan vilken kompetens som råkar finnas tillhands och i vilken omfattning. Det måste införas samma krav på evidens för långtidsbehandling med psykofarmaka som för psykoterapi, för att rätt insats bättre kunna sätta in till rätt individ, som Peter Ankarberg skrev i Läkartidningen 23 augusti.

Det är stora skillnader mellan regionerna när det gäller vilken hjälp patienten får vid psykisk ohälsa, och om den som har behov över huvud taget får hjälp. Vi ser också mycket stora skillnader i hur många samtal som erbjuds (om regionen över huvud taget erbjuder psykoterapi). Detta resulterar i ett stort ekonomiskt och psykiskt lidande för den enskilde.

Vi anser att dessa skillnader leder till en djup ojämlikhet vilken drabbar grupper som har svårt att stå upp för sina rättigheter. Samtidigt sker en ökning av förskrivning av antidepressiva läkemedel. För barn mellan 10 och 14 år har förskrivningen av läkemedel ökat med 400 procent de senaste 15 åren. Under samma period minskade tillgången till psykoterapi kraftigt.

Samhällets totalkostnad för den psykiska ohälsan i Sverige beräknas till mer än 230 miljarder kronor per år – de mänskliga kostnaderna är oräknade. Samtidigt har staten satsat 10 miljarder kronor de senaste 10 åren avseende den psykiska ohälsan, utan någon påtaglig effekt, vilket framkommer tydligt i en statlig utredning från 2018. Siffrorna återfinns i rapporten Har Sverige rätt vård vid psykisk ohälsa? av Gunnar Bohman, specialist i klinisk psykologi.

Om vår yrkesgrupp fortsätter minska i den takt som sker i dag så kommer medicinering vara det enda alternativet för allt fler barn. 15 procent av alla flickor och 10 procent av alla pojkar mellan 10 och 17 år har en psykiatrisk diagnos i dag. Det behöver ske en förändring i svensk hälso- och sjukvård där antidepressiva läkemedel inte längre betraktas som förstahandsval.

Vi kräver att:

• regeringen och landets regioner gör en storsatsning på samtalsstöd för att fler ska kunna erbjudas andra behandlingsmetoder än i dag.

• ersättningssystemen görs mer gynnsamma för samtalsstöd.

• fler legitimerade psykoterapeuter anställs för psykoterapeutiska uppgifter.

• regeringen tillför resurser för att utöka och satsa på den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen.

• samma evidenskrav ställs på långtidsbehandling med läkemedel som vid psykoterapi.

Sverige behöver fler legitimerade psykoterapeuter. Annars kommer vi aldrig att kunna bryta den psykiska ohälsotrenden i Sverige.

Anders Klingström, ordförande, Psykoterapeutföreningen inom Akademikerförbundet SSR