Ett steg närmare bättre vård för barn och unga?

Hur kan hälso- och sjukvården bli mer sammanhållen och fungera bättre för barn och unga? Hur gör vi för att förhindra att så många barn faller mellan stolarna? Det har varit uppdraget för utredningen om god och nära vård för barn och unga som innan sommaren lämnade sitt delbetänkande "Börja med barnen! En sammanhållen god och nära vård för barn och unga". Den här veckan går remisstiden ut.

Det är många aktörer som kan vara inblandade för att ge vård och stöd till barn under deras uppväxt: BVC, vårdcentral, ungdomsmottagning och första linjen är några av de enheter som ansvarar för hälso- och sjukvård för barn och unga inom regionernas primärvård. På skolorna, som är kommunernas ansvar finns elevhälsan som tar över uppföljningen av barnets hälsa när det börjar där. Vid behov kan barn också få hälso- och sjukvård från specialistvården som BUP, habilitering och barnkliniker inom somatiken. Inom primärvården finns över hela landet flera privata aktörer och det finns det även inom skolan och på vissa håll även inom specialistvården. Om barnet riskerar att fara illa ska dessutom socialtjänsten vara inblandad.

Det är många aktörer att hålla reda på, särskilt för föräldrar till barn som har omfattande behov av vård och stöd.

Inget nytt uppdrag för regionerna

Ett uppdrag som utredningen har haft är att titta på är om vården skulle bli bättre om skolläkare och skolsköterskor tillhörde regionernas hälso- och sjukvård i stället för att vara anställda inom kommunerna. På så sätt skulle uppföljningen av barns hälsa hållas kvar inom regionerna och det skulle kanske göra samverkan med primärvård, BUP och habilitering lättare. Utredningen konstaterar dock att det inte finns tillräckliga förutsättningar för en sådan förändring. Det riskerar att leda till andra organisationsgränser och samverkansproblem. Samtidigt finns det utmaningar med att elevhälsans mål är att bidra till att barn uppfyller utbildningens mål. Det finns barn vars hälsa behöver följas mer noggrant även om de uppfyller utbildningens mål.

Ett annat uppdrag som utretts är om hälsouppföljningen av barn och unga skulle flyttas till primärvården så att den är regionernas ansvar genom hela ett barns liv. På så sätt skulle skolläkare och skolsköterskor kunna arbeta mer med elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande uppdrag. Där föreslår utredningen inte heller någon förändring.

Bra att ansvaret ligger kvar på elevhälsan

Akademikerförbundet SSR håller med om utredningens bedömning att elevhälsans medicinska delar inte bör flyttas till regionerna. Vi ser att det riskerar att försvåra samarbetet mellan elevhälsans professioner, minska tillgången till skolsköterska och skolläkarna för elever och lärare samt skapa nya samverkansproblem. Förbundet håller också med om att hälsouppföljningen av barn och unga ska ligga kvar inom ramen för elevhälsan.

Vi ser en stor risk för att en förändring av hälsouppföljningen skulle leda till neddragningar inom elevhälsan, särskilt med tanke på att det ännu inte finns några beslutade tak om hur många elever de olika professionerna kan ansvara för. Självklart tycker vi, precis som utredningens, att elevhälsans resurser behöver stärkas och att det hälsofrämjande och förebyggande uppdraget behöver tydliggöras.

Förändringar som utredningen föreslår

De förslag som läggs fram i betänkandet är att hälsofrämjande arbete mot barn och unga ska skrivas in i hälso- och sjukvårdslagen och att ett nationellt hälsovårdsprogram för åldrarna 0 till 20 ska tas fram tillsammans med olika aktörer. Utredningen presenterar också sex steg för hur stödet kan förbättras för barn och unga med psykisk ohälsa. Man konstaterar att samverkan mellan olika huvudmän och aktörer behöver förbättras samt att omställningen till en god och nära vård behöver stärkas med ett barnrättsperspektiv.

Akademikerförbundet SSR delar utredningens bedömning att den specialiserade vården behöver ta ett ökat ansvar för att personalen är kompetenta inom sitt kompetensområde men vi anser att behovet även finns inom primärvården och att de som arbetar där har utbildning för och erfarenhet av att arbeta med barn.

Fler psykoterapeuter behövs

Det behövs också fler psykoterapeuter i behandlingen av barn och unga med psykisk ohälsa. Både som del i tvärprofessionella team och som handledare för andra yrkesgrupper som arbetar med barn och unga. Förbundet ser särskilt ett behov av att fler psykoterapeuter anställs inom primärvården och inom BUP. Det finns också behov av bredd i behandlingsutbudet. Idag innebär psykoterapi i de flesta fall KBT men goda relationer med familj och andra nära är en viktig bestämningsfaktor för hälsa, inte minst för barn och unga, och därför behöver även kompetensen inom relationell psykoterapi byggas ut.

Det återstår att se om de föreslagna förändringarna blir verklighet och om de leder till en bättre och närmare vård. Akademikerförbundet SSR kommer att göra vad vi kan för att bevaka och påverka för att barn inte ska ramla mellan stolarna.