Feltänkt om omställningsstudiestödet

De kommer bland annat fram till att stödet inte når dem som behöver det mest som de definierar som lågutbildade, arbetslösa och äldre. Men detta stöd har inte syftat till att nå enbart den gruppen. Att professorerna dessutom verkar ha missat att det för dem som inte omfattas av kollektivavtal finns en offentlig omställningsorganisation man kan få stöd, rådgivning och vägledning samt ett utlåtande från, är direkt anmärkningsvärt.

Hela Trygghetsöverenskommelsen, där omställningsstudiestöd ingår, var ett initiativ från arbetsmarknadens parter för att Sverige behöver göra ett ytterligare kunskapssprång, denna gång genom livslångt lärande tillgängligt för bredare grupper på arbetsmarknaden.

Eftersom fack, arbetsgivare och staten var överens om att det var ett viktigt syfte förhandlade de gemensamt fram denna lösning. Såväl staten som parterna går in med stora pengar för att få till ett sådant brett kunskapslyft. Alla tre parter är också överens om att reformen har dragits med barnsjukdomar. CSN har därför fått mer anslag för att hantera tillströmningen och regelverket har ändrats i dialog med parterna för att det ska fungera bättre. Och fler förändringar kommer.

Omställningsstudiestöd är en unik reform för att få till ett livslångt lärande på arbetsmarknaden som kan lyfta Sverige som kunskapsnation och stärka vår konkurrenskraft brett. För personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden behövs Arbetsförmedlingen med mer resurser och en verktygslåda med individanpassade åtgärder i form av utbildning, subventionerade anställningar och rustande och matchande insatser som svarar emot deras behov. Men det är något helt annat.

Vi parter välkomnar forskning om Trygghetsöverenskommelsen och särskilt omställningsstudiestödet, men ser gärna att den forskningen baseras på reformens syfte.

Ursula Berge
Samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR