Folkrätten är mer aktuell än på länge. Krigen i Ukraina och Gaza sätter krigets lagar och ansvarsutkrävande i blixtbelysning. Samhällsvetarpodden möter Mark Klamberg som är professor i folkrätt vid Stockholms universitet och som är en akademiker som ständigt omprövar och parar teoretisk kunskap med praktik på fältet. Han ser hur folkrätten utmanas, men att den också är viktigare än någonsin.
Folkrätten är ju aktuell just nu, på gott och ont. Hur känner du inför det generellt?
– Som forskare och lärare är det ju alltid tacksamt att det finns frågor att anknyta till när man ska förklara folkrätten, men den är utmanad och vi kan se många exempel på att stater inte respekterar den. Men samtidigt tycker politiker att folkrätten är angelägen och därmed spelar den en viktig roll, inleder Mark Klamberg.
Hur mår folkrätten just nu?
– Folkrätten mår dåligt. Den mår sämre än på många år. USA har varit en bärande del i det internationella systemet och nu tar det landet avstånd från institutioner de har varit med om att bygga upp tillsammans med andra länder. En del av fundamentet till folkrätten försvinner därmed och det är allvarligt.
– Ett rättsområde jag anser har fungerat väl är världshandeln, bland annat genom WTO. Redan under Biden-tiden började USA dra sig tillbaka, men det har blivit väldigt mycket tydligare nu med Trump.
USA drar sig även bort från andra delar av det internationella samarbetet som Unesco, WHO och Parisavtalet. Spiller det över även i andra områden, som tex folkrätten?
– Ja, det gör det. Det finns vissa områden som USA drar sig undan, som de upplever som problematiska, men det spiller även över på områden där det fungerar väl. Det drabbar hela systemet. FN är mycket försvagat tyvärr, men samtidigt som Säkerhetsrådet och Generalförsamlingen är försvagade flyttas fler frågor i stället till Haag, och den internationella domstolen där. Det som stater tidigare försökte lösa i politiska styrda organ, genom förhandlingar diplomater har de nu förhoppningar om att domare ska lösa, fortsätter Mark Klamberg.
Det är ändå mycket av internationella kontakter som funkar, varför är det så?
– Mycket av det vi gör i vardagen som att resa och handla fungerar alldeles oavsett om länderna är oense. Det handlar om ömsesidighet. Länder vill ha saker av varandra. De är beredda att samarbeta om det och om någon bryter samarbetet kan man svara med samma medel – dvs tit-for-tat. Det fungerar bra i vissa avseenden som handel och diplomatiska kontakter, men sämre i andra som tex mänskliga rättigheter.
Hur ska man förstå USAs handelskrig utifrån det här?
– Vi kan se det här som ett spel, så även tex USAs handelskrig med tariffer. Problemet är att Trump ser ett eller två steg framåt, men vi kan också se det som ett oändligt antal spelomgångar. Det ser inte Trump. Han agerar kortsiktigt, men på lång sikt kommer USAs nuvarande handelspolitik att drabba både USA och andra, förklarar Mark Klamberg.
Vart är vi på väg vad det gäller de internationella strukturerna?
– De internationella, globala institutionerna som FN kommer att vara försvagade länge. Reglerna kommer dock att fortsätta leva kvar, men mer på regional och nationell nivå kommer vi att se att folkrätten spelar roll.
Vad spelar Genèvekonventionerna för roll?
– Efter andra världskriget upplevde staterna att skyddet både för de stridande och för de civila var för svagt. 1949 kom Genèvekonventionerna. Men då insåg staterna snat att konflikterna såg annorlunda ut. På 70-talet kom därmed två tilläggsprotokoll som tillsammans med de fyra konventionerna är de viktigaste dokumenten för krigets lagar. Det anger vad krigförande inte får göra i krig, till exempel att de inte får rikta militärt våld mot civila, tortera krigsfångar mm.
– Konventionerna är bindande rent folkrättsligt, men spelar de någon roll? De här reglerna måste implementeras i nationell lagstiftning. Nästan alla länder har gjort det. Det får därmed ett genomslag och alla länder måste utbilda sina militära styrkor. Likväl kan vi se överträdelser, men det alternativa scenariot utan de här konventionerna hade varit mycket sämre.
Konventionerna bygger på att nationer ska ta sitt ansvar. Det har inte alltid funkat och därför skapade FNs säkerhetsråd två tribunaler efter konflikterna i forna Jugoslavien och Rwanda samt senare – 1998 - kom de församlade staterna i Rom fram till att skapa ICC – Internationella brottmålsdomstolen. De är skapade mot bakgrund av att stater inte tar sitt ansvar, förklarar Mark Klamberg.
– Det svåra är att respektera de här lagarna i konkreta krig. Ett aktuellt exempel är kriget i Ukraina. Ukraina respekterar krigets lagar i väldigt hög grad, men inte Ryssland.
Hur har den här delen av folkrätten implementerats i praktiken här i Sverige?
– Det är en del av svensk lag. 22 domar har till exempel fällts här i Sverige. De har alla rört överträdelser i krig. Det har varit brott i många olika konflikter. De flesta är från Syrien och Irak, men även forna Jugoslavien, Rwanda och södra Sudan, säger Mark Klamberg.
Hur ser du folkrättsligt på kriget mellan Israel och Hamas/Palestina?
– Det viktiga är att se den här konflikten i ett större sammanhang. Vi har två folk som båda har legitima anspråk på att få leva i fred och säkerhet. Det känns allt svårare att nå det tillstånd.
– Här om dagen uttalade Netanyahu att det aldrig kommer att bli en palestinsk stat. Frågan är då vad han ska göra med palestinierna? Om det inte ska vara en palestinsk stat, så måste han antingen kasta ut dem – då blir det en form av krigsförbrytelse. Eller också kan de bo kvar, men har inte fulla rättigheter och då hamnar man i en apartheid-situation. Det tredje alternativet är att Israel dödar dem – och då blir det folkmord. Så någonstans måste frågan ställas till Netanyahu: om palestinierna inte får en egen stat, vilket av de här alternativen är du inne på?
Är det folkmord i Gaza just nu?
– Jag har kommenterat den här konflikten under lång tid. Jag anser att konflikten ändrade karaktär våren 2025. Det är mer befogat att nu tala om folkmord. Vi kan tala om två folkmord om vi även omfattar Hamas attack den 7 oktober 2023, Men nu talar vi om Israel och då har deras retorik och handlingar, sedan i våras, gjort det mer befogat att tala om folkmord.
– Krigförande får inte lov att svälta ut en befolkning i enlighet med krigets lagar. När det är krig kommer det att drabba civilbefolkningen. Krigförande kan tex tillfälligt flytta en befolkning och införa en blockad, men man måste alltid försöka mildra konsekvenserna och förflyttning av befolkning måste vara tillfälligt. I en blockad kan man stoppa vapen, men inte mat och förnödenheter.
– Det som hände våren 2025 skulle kunna vara en del av ett folkmord, dvs en avsikt att helt eller delvis vill förgöra en skyddad grupp. Israel stängde medvetet av tillförseln av mat, men det skedde också en rad uttalanden från Israels regering där man sa sig vilja fördriva den palestinska befolkningen från Gaza. Lägger vi ihop de två så blir livet så svårt i Gaza att syftet blir att fördriva palestinierna. Israel har då både en avsikt och en handling som gör att den palestinska gruppen kommer att upphöra att finnas. Det var det som fick mig att tycka att kravet för folkmord var uppfyllt, dvs om Israel medvetet svälter ut palestinierna och sedan fördriver dem.
Det och mycket annat kan du höra om i veckans Samhällsvetarpodden.
* Folkrätten handlar om de regler som reglerar relationerna mellan stater. Vilka lagar gäller under krig, hur kan individer skyddas och hur kan länder och individer ställas till svars för brott som begås?
