Arbetsbelastning

På Fatimas arbetsplats är det hög arbetsbelastning. Kollegorna ber om avlastning och att få bolla ärenden. Chefen Helin påminner om morgondagens utbildning. Alla hjälps åt, men hur fördelas arbete och hur ser det ut med återhämtningen?

Förslag på diskussionsfrågor:

  • Vad ser ni för risker i arbetsmiljön?
  • Vad har chef, medarbetare och förtroendevalda för olika ansvar?
  • Hur ser det ut med arbetsbelastningen på din arbetsplats?  

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Och följande även arbetsbelastning och prioriteringar. Men det kan vara svårt – eller omöjligt – för en chef eller arbetsgivare att veta hur arbetsbelastningen ser ut för medarbetarna om det inte finns en kontinuerlig dialog. Fungerar den dialogen hos er? Har medarbetarna tillgång till stöd och hjälp från chefer?

    Arbetsbelastning kan se olika ut, och upplevs ofta olika. Vi är olika och vi är i olika faser, och vi har olika trösklar för stress och arbetsbelastning. Arbetsbelastning handlar i grunden om balansen mellan krav och resurser. Är dessa i obalans upplevs hög arbetsbelastning, och om den biter sig fast i verksamheten under en längre tid kommer riskerna kring hälsoeffekter, ökad sjukfrånvaro och högre personalomsättning. Det kan i sin tur leda till obalans och högre arbetsbelastning – vilket blir en nedåtgående spiral. Den behöver i så fall brytas på ett så tidigt stadium som möjligt.

    För dig som har arbetsmiljöansvaret innebär det att du är arbetsgivarens ställföreträdare inom din verksamhet. Du ska ha tillräcklig kunskap samt mandat och befogenheter att kunna fullgöra ditt uppdrag.

    I alla verksamheter – oavsett nivån på arbetsbelastningen – är det viktigt att också fokusera på friskfaktorer och återhämtning. Här följer tre tips på verktyg för att sätta i gång:

    1. Organisera för återhämtning och Strategier för återhämtning via Suntarbetsliv
    2. Friskfaktorstarten via Suntarbetsliv
    3. Skyddsrond rörande arbetsbelastning

    Arbetsmiljölagen är en ramlag, och det är inte där vi hittar detaljerna kring just arbetsbelastning. Det hittar vi i stället i Arbetsmiljöverkets särskilda föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Särskilt under paragraferna §§9-11 finns detta specificerat. Dessa paragrafer kan ibland uppfattas som lite oprecisa och luddiga, varför Arbetsmiljöverket också tillhandahåller en Vägledning till Organisatorisk och social arbetsmiljö. Paragrafer och vägledningstexter är tänkta att kunna stödja verksamheter på hela arbetsmarknaden, varför det är viktigt att föra dialog om just arbetsbelastning och arbetsinnehåll. Flera verksamheter i tex. socialtjänsten använder sig också av arbetstyngdmätningsverktyg. Här finns ett exempel som Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, tagit fram tillsammans med de stora fackliga organisationerna på avtalsområdet. Ett stöd för att mäta arbetstyngd i den sociala barn- och ungdomsvården. 

    I enlighet med arbetsmiljölagens krav på ett systematiskt arbetsmiljöarbete finns krav på att undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera verksamheten för att undvika risker för ohälsa. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är grunden i allt arbetsmiljöarbete – och så pass centralt att Arbetsmiljöverket har tagit fram särskilda föreskrifter, Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). För den som är ny i arbetet och arbetar i en verksamhet utan kollektivavtal har myndigheten också skapat ett startpaket.

    Gå direkt till Arbetsmiljöfilmer start – Kontoret – Mellan raderna – Chefsdilemmat

    Checklista för arbetsmiljöarbete i praktiken

    För dig som känner att det finns mer att lyfta upp och diskutera kring arbetsmiljö finns det ytterligare frågeställningar. Dessa utgår från Akademikerförbundet SSR:s Arbetsmiljöpolitiska program, och innehåller mer övergripande skrivningar om hälsofrämjande-, universellt utformade och utvecklande arbetsplatser.

    • Skyddsombud bevakar att kollegorna har en bra och säker arbetsmiljö. Det kan handla om allt ifrån lokaler och anordningar till hot och arbetsmetoder – men framför allt den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. På arbetsplatser med minst fem arbetstagare ska det finnas ett eller flera skydds- eller arbetsmiljöombud som utses av den lokala föreningen. Om det finns flera skydds- och arbetsmiljöombud på en arbetsplats är det en fördel att utse en till huvudskyddsombud.

       

      Den som är utsedd till skyddsombud eller huvudskyddsombud företräder sina kollegor i arbetsmiljöfrågor och ska bland annat delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och ny arbetsorganisation. Arbetsmiljölagen ger hen rätt att avbryta verksamheten om arbetet innebär omedelbar eller allvarlig fara för liv och hälsa.

       

    • Du som är chef företräder arbetsgivaren och har ett arbetsmiljöansvar för dina medarbetare. Men du är också en medarbetare vars arbetsmiljö din chef är ansvarig för.
      Skyddsombuden kan inte företräda dig i din roll som arbetsgivarföreträdare, men om du som medarbetare har arbetsmiljöproblem ska skyddsombud stötta dig! Det är därför lämpligt att chefer antingen har ett eget skyddsombud eller att ett av skyddsombuden får ett särskilt ansvar för chefer.

       

      Skyddsombud som stöttar chefer måste vara väl insatta i chefens dubbla roll som arbetsgivarföreträdare och medarbetare. Skyddsombudet ska självklart inte vara involverad i något arbetsmiljöärende där du är motpart.

       

      Akademikerförbundet SSR vill ta tillvara på chefers intressen genom att ge stöd från särskilda chefsförhandlare. Deras uppgift är att vara chefers ombud och företrädare. Det kan även gälla ärenden som i regel hanteras av lokala skyddsombud. Chefsförhandlare inom Akademikerförbundet SSR och Svensk Chefsförening har alla egen gedigen chefserfarenhet.

       

      Kontakta Chefsrådgivningen.

    Stressad kvinna pratar i telefonen

    Tecken på obalans

    …kan märkas på såväl individnivå, som arbetsplatsnivå. Exempel på detta kan vara:

    • Låg kvalitet eller sen leverans av arbetsresultat
    • Konflikter, samarbetssvårigheter, kränkningar
    • Sjukfrånvaro och sjuknärvaro, hög personalomsättning
    • Olyckstillbud
    • Övertidsarbete, sjuknärvaro, hoppar över lunch och rast
    • Värk, sömnbesvär, magont
    • Bristande motivation, nedstämdhet, irritation
    • Försämrad koncentrationsförmåga, glömska, svårare att komma i gång, ta initiativ, fatta beslut

    Källa: Institutet för Stressmedicin

    Bekymrad kvinna på kontor.

    Verktyg som Akademikerförbundet SSR rekommenderar:

    Suntarbetsliv, Partsrådet och Prevent ägs och förvaltas av arbetsmarknadens parter i olika sektorer. Arbetsgivare och fackförbund tar gemensamt fram digitala verktyg, utbildningar och dialogstartare. Via dessa tre organisationer utvecklar vi stöd för ert lokala arbetsmiljöarbete. Akademikerförbundet SSR är en aktiv part i detta utvecklingsarbete.