Frågor och svar om de nya avtalen på kommun- och regionsektorn

Akademikerförbundet SSR har tillsammans med andra fackförbund träffat nya kollektivavtal med SKR och Sobona (arbetsgivarorganisation för kommunalt och regionalt ägda bolag). Avtalen är ett led i en mycket stor arbetsmarknadsreform som handlar om livslångt lärande, omställning och arbetsrätt, men även om tjänstepension och en satsning på friskare arbetsplatser.

Dator

Vad har januariavtalet att göra med Akademikerförbundet SSR:s nya avtal, vad innebär livslångt lärande, och vad är bokstavsutredningar? I förbundets PM får du svaren på frågorna och bakgrunden till en av de större arbetsmarknadsreformerna på mycket länge. På den här landningssidan finns massor med annat underlag för den som vill läsa mer.

Nedan berättar vi mer om innehållet och de närmare villkoren i de nya kollektivavtalen.

Vad är det för nya avtal egentligen?

Det är flera olika avtal som gäller det mesta förutom lön. De handlar om:

  1. Omställning i och efter anställning
  2. Tre nya olika studiestöd mitt i arbetslivet
  3. Förändrad och tryggad arbetsrätt
  4. Ett nytt hållbart tjänstepensionssystem
  5. Friskare arbetsplatser – ett långsiktigt gemensamt arbete

Omställning i och efter anställning

Vad betyder bättre omställning?

Redan tidigare har de som är tillsvidareanställda haft möjlighet att få rådgivning och vägledning om man blivit uppsagd. Nu gäller den rätten även visstidsanställda. Och man kan även få stödet utan att vara uppsagd. Som anställd i en kommun eller region kan du nu alltså få bra karriärstöd av Omställningsfonden i hela arbetslivet. För personer som blir uppsagda på grund av ohälsa blir stödet ännu starkare.

Kan vem som helst få detta omställningsstöd?

Du måste ha varit anställd i en kommun, region eller kommunalägt bolag minst halvtid minst ett år de senaste två åren. Men även visstidsanställda ingår vilket är en väsentlig förbättring.

Vem ska sköta det här för oss anställda i kommuner och regioner?

Fack och arbetsgivare har tillsammans en organisation som heter Omställningsfonden. Det är dit du ska söka dig om du vill ha stöd vid omställning.

Blir inte detta väldigt dyrt för kommuner och regioner?

Regering och riksdag har bestämt att bra omställningsstöd hela arbetslivet är viktigt för alla på arbetsmarknaden. Därför kommer alla att kunna få detta grundläggande stöd, även de som jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal. Det grundläggande stödet beräknas kosta en viss andel av lönesumman som staten kommer att betala till Omställningsfonden. Därför är tanken att det här stödet inte ska kosta kommuner och regioner något, utan alla kostnader ska täckas av statsbidrag.

Tre nya olika studiestöd mitt i arbetslivet

Men ibland behöver man ju mycket mer påfyllnad än bara rådgivning och vägledning, eller hur?

Absolut och framför allt behövs chansen att få plugga mitt i arbetslivet, i allt från veckokurser till flera terminers utbildning. Den chansen kommer nu. De tre stöd som kommer att finnas är:

  • Kortvarigt studiestöd för upp till en veckas studier
  • Kompletterande studiestöd ovanpå det statliga omställningsstudiestödet i upp till två terminer
  • Förlängt studiestöd, för studier efter omställnings- och kompletterande studiestöd på upp till fyra terminer om du pluggar vidare till ett yrke inom kommun- och regionsektorn

Studiestöd mitt i arbetslivet – är det mer än studielån?

Absolut. De vanliga studiemedlen är på max runt 11 000 kr i månaden och då är ju 70 procent lån. Nu kan du få inkomstrelaterad ersättning som inte är lån, dvs ungefär som sjuk- eller föräldrapenning. Olika stöd ger olika ersättningar med olika ersättningstak.

Vem kan få det?

Har du jobbat i minst åtta år och minst ett år på sistone kan du söka statligt omställningsstudiestöd från CSN. Det spelar ingen roll om du är anställd eller nyligen uppsagd. Du har rätt att söka ändå, men de studier du vill gå måste stärka din ställning på arbetsmarknaden. Om utbildningen gör det bedömer den omställningsorganisation din nuvarande, eller senaste, arbetsgivare är knuten till. Om du får ja från CSN skjuter fack och arbetsgivare genom Omställningsfonden till extra. Kortvarigt studiestöd söker du direkt av Omställningsfonden. Förlängt studiestöd kan dock bara tillsvidareanställda få och den utbildning du vill gå måste stärka kompetensförsörjningen i kommuner eller regioner.

Hur mycket kan man få?

Omställnings- och kompletterande studiestöd kan du få upp till 80 procent av din lön upp till 31 000 kronor i månaden. Över det kan du få 65 procent av din lön upp till 68 000 kronor. Vill du ha mer än så kan du låna upp till 80 procent av din lön med samma tak på 68 000 kronor per månad.

För kortvarigt studiestöd gäller att du kan få 70 procent av din lön om inte arbetsgivaren låter dig studera på arbetstid utan löneavdrag. Samma tak som för ovannämnda stöd.

För förlängt studiestöd räknas först runt 11 000 kronor i månaden av (motsvarande studiemedel oavsett om du tar det eller inte). Sedan kan du få upp till 70 procent av din lön i två terminer och max 50 procent av din lön termin 3 och 4. Även detta stöd har inkomsttak.

När kan jag söka?

Riksdagen har inte fattat beslut än men det är sagt att det här ska börja gälla från och med 1 oktober nästa år. Så från och med då kan du söka och då är det realistiskt att studier kan påbörjas redan i januari 2023. Så börja fundera redan nu på vilka studier som kan stärka din ställning på arbetsmarknaden.

Var kan jag läsa om detaljerade regler?

Så snart riksdagen har fattat alla beslut kommer all information att finnas hos CSN, Omställningsfonden och andra. Då kommer alla detaljer att vara klara. Är du väldigt vetgirig finns det mesta i regeringens utredningar Ds 2021:16 och 2021:18.

Förändrad och tryggad arbetsrätt

Riksdagen väntas under 2022 fatta beslut om att förändra delar i Lagen om anställningsskydd (LAS). Därmed görs även ändringar i kollektivavtalet AB (Allmänna Bestämmelser) som reglerar dina anställningsvillkor som anställd i kommun eller region. Ändringarna införs förutsatt att lagändringarna träder i kraft. Läs mer om lagändringarna här.

Vad är de konkreta förändringarna av anställningsvillkoren just för kommun- eller regionanställda?

  • Allmän visstidsanställning ersätts med särskild visstidsanställning vilket innebär konvertering till tillsvidareanställning efter tolv månader och företrädesrätt till ny särskild visstidsanställning efter nio månader.
  • Om projektanställning efterföljs av särskild visstidsanställning ska anställningstiden tillgodoräknas för konvertering till tillsvidareanställning.
  • Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida vid projektanställning förlängs från en till tre månader.
  • Bestämmelsen om enskilda angelägenheter (när den anställda får behålla avlöningsförmåner vid ledighet av särskilda familjeskäl) görs tydligare samtidigt som taket på tio dagar per år tas bort. Vid behov av resor vid nära anhörigs bortgång eller begravning tydliggörs rätten till två arbetsdagar med avlöningsförmåner.
  • Det så kallade tre-undantaget som föreslås i LAS gäller inte för arbetsgivare i kommun- och regionsektorn (inte heller kommunalt eller regionalt ägda bolag). Det föreslagna tre-undantaget innebär att arbetsgivare kan få undanta tre personer från att ingå i turordningslistan. Dessa tre personer riskerar därmed inte uppsägning.
  • Tidsfristerna vid påkallande av central förhandling vid tvist ändras från fyra till två månader.

Ett nytt hållbart tjänstepensionssystem

Förutom den allmänna pensionen är tjänstepensionen en viktig, och allt viktigare, del av din ekonomiska trygghet efter arbetslivet. Därför är den här reformeringen för hållbarare och bättre pensioner avgörande för din pension på sikt.

Vad är den stora förändringen i våra tjänstepensioner?

För att du ska få bättre pension höjs premien med 1,5 procent. En annan viktig sak är att pensionen går från att vara ett förmånsbestämt till ett avgiftsbestämt system. Det skapar större förutsägbarhet för arbetsgivarnas kostnader.

Vad är fördelarna med ett avgiftsbestämt system?

Det helt avgiftsbestämda tjänstepensionsavtalet följer den så kallade livsinkomstprincipen. Den innebär att inkomsterna under hela livet påverkar pensionen; ju längre tid i arbete och ju högre lön desto mer i pension.

När träder det här i kraft?

1 januari 2023.

Hur mycket högre blir avsättningarna?

Avsättningen till tjänstepension höjs till 6 procent på löner upp till 7,5 inkomstbasbelopp och till 31,5 procent på lönedelar över den gränsen. Höjningen är på 1,5 procentenheter, från nuvarande 4,5 procent respektive 30 procent. Gränsen 7,5 inkomstbasbelopp motsvarar en månadslön om 44 400 kr år 2022. Höjningen görs i det helt avgiftsbestämda tjänstepensionsavtalet AKAP-KL som byter namn till AKAP-KR. AKAP-KR börjar gälla den 1 januari 2023.

 Vad är skillnaden mellan KAP-KL, AKAP-KL och AKAP-KR?

KAP-KL är det gamla förmånsbestämda systemet som kommer att omfatta allt färre men inte avskaffas. AKAP-KR är det nya avgiftsbestämda tjänstepensionssystemet (som tidigare hette AKAP-KL). Det finns möjligheter att byta från KAP-KL till AKAP-KR, men övergångsreglerna är inte klara.

Fakta om AKAP-KR från och med den 1 januari 2023

  • Utökad krets som omfattas av AKAP-KR
  • 6 procent för lön under 7,5 inkomstbasbelopp (IBB)
  • 31,5 procent för lön mellan 7,5 – 30 IBB
  • Tidigaste uttagsålder 60 år (idag 55 år) / 62 år från 2026 (tidigast uttag av allmän pension minus 2 år)
  • Temporära uttag, kortast 10 år (idag från 5 år)
  • Övergångsbestämmelser för KAP-KL som innebär att de som når en årsinkomst över 7,5 IBB något år under 2022 – 2026 kvalificerar sig för tilläggspremier. Tilläggspremier betalas för de år årsinkomsten överstiger 7,5 IBB fram till 65 års ålder. (År 2022 är också ett kvalificeringsår men ger inte tilläggspremier eftersom avtalet inte trätt i kraft då).

Fakta om KAP-KL från och med den 1 januari 2023

  • Minskad krets som omfattas av KAP-KL:
    • De med pågående förmånsbestämt ålderspensionsintjänande
    • Födda 1957 eller tidigare
    • De som påbörjat uttag av förmånsbestämd pension enligt KAP-KL eller som beviljats särskild avtalspension
    • Hantering av arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga (sjuka) ska utredas
  • Byte (valfritt) till AKAP-KR med tilläggspremier kan ske för de med pågående förmånsbestämt intjänande. Beslut senast 30 april 2023, i vissa fall senare. Förmånsbestämt intjänande beräknas per 2022-12-31.
  • Tidigast uttagsålder för avgiftsbestämd ålderspension: 60 år / 62 år från 2026
  • Temporära uttag av avgiftsbestämd ålderspension, kortast 10 år (idag kortast 5 år)

Friskare arbetsplatser – ett långsiktigt gemensamt arbete

En avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser – vad innebär det?

Med denna avsiktsförklaring har parterna förbundit sig att konstruktivt bidra i utvecklingen av en hälsosam arbetsmiljö. De ska främja medarbetares hälsa samt förebygga och hantera arbetsmiljörisker.  Arbetsmiljöarbetet rustas och förstärkas genom:

  • En kunskapssatsning på friskfaktorer
  • Stärkt dialog och inflytande i enlighet med parternas Avtal för samverkan och arbetsmiljö
  • En partsgemensam uppföljning av pandemins påverkan på arbetsmiljöarbetet

Vem ska sköta det här?

Arbetet samordnas av Välfärdens arbetsmiljöråd (AMR) i nära dialog med partsgemensamma aktörer.

Vad är det mer konkret?

Det består av digitala utbildningskonferenser, stöd hos Sunt Arbetsliv för lokalt arbete med friskfaktorer, FoU-satsning för friskfaktorer på Afa försäkring och regionala kunskapskonferenser om friskfaktorer. Arbetet beräknas pågå till 31 december 2023.

Sker det något lokalt också?

Parterna tar ytterligare initiativ att understödja och utveckla det lokala samverkansarbetet med dialog och inflytande. Centrala parters mål är också samtliga kommuner och regioner ska ha tecknat ett samverkansavtal.

Pandemin har ju varit svår också ur arbetsmiljösynpunkt. Hur lär man av den arbetsmiljömässigt?

Parterna ska under 2022 följa upp pandemins påverkan och de kunskapsunderlag om arbetsmiljöarbetet som finns i syfte att identifiera framgångsfaktorer för att rusta välfärdssektorn vid eventuellt kommande kriser.