Studieledighetslagen

Studieledighetslagen ger en anställd som vill gå en utbildning rätt till behövlig ledighet från sin anställning. Med behövlig ledighet menas ledighet som den anställde anser sig behöva för att bedriva studier. Detta innebär att arbetsgivaren inte ensidigt kan utsträcka ledigheten till längre tid än vad arbetstagaren har sökt för. Däremot kan arbetsgivaren skjuta upp tidpunkten för ledigheten en viss period. Om arbetsgivaren vill skjuta upp ledigheten med mer än sex månader krävs samtycke från den berörda lokala fackliga föreningen. För att få rätt till studieledighet krävs att arbetstagaren vid ledighetens början har varit anställd i minst sex månader.

Återgång i arbete

När tjänstledigheten upphör återgår den anställde omedelbart i tjänst. Den anställde har också rätt att återgå i arbete tidigare än vad som avsetts från början. Arbetsgivaren har i det senare fallet en möjlighet skjuta upp återgången i två veckor om ledigheten varat i minst ett år, och i övriga fall en månad.

Uppsägning under ledighet

Arbetsgivaren har inte någon möjlighet att varken säga upp eller avskeda en arbetstagare enbart av det skälet att arbetstagaren tar i anspråk sin rätt till ledighet. En uppsägning på grund av arbetsbrist under en pågående tjänstledighet är dock fullt möjlig om arbetsgivaren följer de turordningsregler som gäller vid arbetsbristuppsägning. En tjänstledig arbetstagare har rätt att efter tjänstledigheten återgå till samma eller liknande arbetsuppgifter och anställningsvillkor som denne hade innan tjänstledigheten.