Arbetstidslagen

Chefen och arbetstiden

För chefer är det särskilt viktigt att känna till de regelverk som reglerar arbetstider, dels för egen del samt för det arbetsmiljöansvar du har som chef. Syftet med arbetstidslagen är att gränssätta arbetstidens omfattning och ange riktlinjer för dess förläggning så att arbetet inte leder till ohälsa. Är du arbetstagare så omfattas du av arbetstidslagens skyddsaspekter.

Det spelar ingen roll vilken anställningsform du har. Även praktikanter och lärlingar som deltar i arbetet på en arbetsplats är i regel att betrakta som arbetstagare.

Här följer en sammanställning över viktiga arbetstidsregler samt och råd och tips kring hur du som chef kan förhålla dig.

Lagar och avtal

Arbetstid, arbetstidsavtal och ersättningar för arbetstid styrs av arbetstidslagen, EG:s arbetstidsdirektiv och kollektivavtal för olika branschområden.

Nu gällande arbetstidslag är från 1983. En omfattande revidering av arbetstidslagen gjordes 2005 i samband med att lagen anpassades till EG:s arbetstidsdirektiv. Nya arbetstidslagen, ATL, innebär att EG-direktivet införlivats i svensk lag.

Arbetarskyddslag

Både ATL och EG-direktivet är en arbetarskyddslag som utgår från hälsa och säkerhet. Arbetstiden ska ses som en del i arbetsmiljön. Hälsa och säkerhet får inte underordnas rent ekonomiska aspekter utan är grunden för hur verksamhet och arbetstidsschema planeras.

Arbetstidslagen innehåller inga direkta regler för arbetstidens förläggning. Däremot finns det regler om arbetstidens omfattning, viloperioder, raster etcetera som indirekt påverkar hur arbetstiden förläggs.

Undantag

Lagen innehåller vissa undantag. Direktundantag får göras för verksamhet som är av speciell karaktär, till exempel viss offentlig verksamhet som polis, försvarsmakt, civilförsvar, skydds- och beredskapsarbete (räddningstjänst). Arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll är också ett undantag. Exempel på det är LSS-verksamhet om brukaren är arbetsgivare.

Arbetstagare som har förtroendet att själv disponera över sin arbetstid, med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor är undantagna, liksom arbetstagare i företagsledande ställning.

Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden enligt lag får uppgå till högst 40 timmar i veckan. Om arbetets art så kräver får 40-timmarsveckan genomsnittsberäknas under fyra veckor. I kollektivavtal är det vanligt att komma överens om ett annat arbetstidsmått än 40 timmar, men 40 timmar får inte överskridas.

Total arbetstid

Den sammanlagda arbetstiden (ordinarie arbetstid, jourtid, mertid och övertid) får inte överstiga 48 timmar under en sju dagars period. Men veckoarbetstiden får genomsnittsberäknas under fyra månader vilket innebär att veckoarbetstiden kan överstiga 48 timmar en vecka förutsatt att genomsnittet totalt inte överskrids. Beräkningsperioden på 4 månader får förlängas upp till ett år i centralt kollektivavtal. Inga andra avvikelser får göras.

Dygnsvila

Dygnsvilan innebär att en arbetstagare ska beredas ledighet minst elva timmar i följd under varje period om 24 timmar. Tiden mellan midnatt och klockan 05.00 ska ingå i dygnsvilan. Undantag från regeln kan göras vid ”force majeure” situationer eller i centralt kollektivavtal. Om dygnsvilan inskränks ska kompensationsledighet ges i direkt anslutning till arbetspassets slut eller, om det inte är möjligt, ska annat lämpligt skydd finnas.

I EG-direktivet finns en spärr som stadgar att om undantag tillämpas i kollektivavtal får de inte understiga en fastställd lägsta gräns. Lägsta gräns vid undantag om dygnsvilan är just kompensationsledighet i direkt anslutning eller annat lämpligt skydd.

Veckovila

Den svenska veckoviloregeln är ”strängare” (36 timmar) än EU:s arbetstidsdirektiv. Direktivet slår fast att varje arbetstagare under en period om sju dagar ska ha minst 24- timmars sammanhängande ledighet samt elva timmar dygnsvila. Sammantaget ställer direktivet krav på 35 timmars veckovila.

Svensk lag ställer inte krav på att veckovilan ska infalla regelbundet men den rekommenderas till veckoslut. Det är tillåtet att sammanföra två perioder om sju dagar så att ledighet om 36 timmar läggs ut i slutet av period ett och en ny period om 36 timmar inleder den följande perioden. På så sätt är det möjligt att arbeta elva dagar i sträck utan veckovila om följande ledighet överstiger 72 timmar.

Nattarbete

Den genomsnittliga arbetstiden för nattarbete får inte överstiga åtta timmar per dygn beräknad på en period om fyra månader. Med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt. Med natt avses perioden mellan klockan 22 och klockan 6. Avvikelser kan ske genom centralt kollektivavtal eller dispens från Arbetsmiljöverket.

Rast

Rast är avbrott i arbetet. Arbetstagaren är inte skyldig att stanna kvar på arbetsstället under rasten. Enligt svensk lag får arbete fem timmar i följd utan rast får inte överskridas. I EG-direktivet förskrivs rast om arbetsdagen är längre än sex timmar.

Rasternas längd regleras inte i lagen. Praxis är minst 30 minuter men kan variera upp till 60 minuter. Enligt svensk lag får rast bytas mot måltidsuppehåll. Måltidsuppehåll ska räknas in i arbetstiden.

Paus

Enligt lagen ska det finnas möjlighet till pauser. Omfattningen är inte reglerad utan ska ses till arbetets art och ansträngning. Om arbetet kräver kontinuerliga pauser måste arbetsgivaren ange det i arbetstidsschemat. Praxis på arbetsmarknaden är minst fem minuters paus per arbetstimme. I praktiken utgörs pauserna av kafferasterna på för- och eftermiddagarna om 15-20 minuterna vardera. Paus ska räknas som arbetstid.

Jour

Med jourtid menas att arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen, beredd att börja arbeta om det behövs. Vanligtvis sover arbetstagaren på arbetsplatsen för att snabbt kunna utföra arbete om behov uppstår.

Jourtiden får tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en fyraveckorsperiod, eller 50 timmar under en kalendermånad. Om du börjar arbeta aktivt under denna period, skall detta inte längre räknas som jourtid utan som ordinarie arbetstid eller övertid. Jour betraktas som arbetstid, dock är ersättningen lägre än ordinarie arbetstid.

Beredskap

Det är viktigt att hålla isär begreppen jour och beredskap. Beredskap innebär att arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande utanför arbetsstället, beredd att med kortare varsel träda i arbete. Själva beredskapen räknas inte som arbetstid, men det gör däremot den tid du utför aktivt arbete under beredskapen.

Enligt ATL går inte beredskap och veckovila att förena. Eftersom beredskap, när inget arbete utförs inte definieras som arbete i vare sig ATL eller EG-direktivet är det viktigt att begränsa beredskapens omfattning tidsmässigt. Att ständigt förväntas vara tillgänglig per telefon kan få allvarliga konsekvenser för hälsan och arbetsmiljön.

En chef har ofta förväntningar på sig att vara anträffbar både på och utanför arbetet, därför är det viktigt att beakta dessa förväntningar ur arbetsmiljö - och ett hälsoperspektiv. Om du som chef måste vara nåbar utanför arbetsstället per telefon med krav att inställelse sig på arbetsplatsen, bör det regleras i ett avtal med beredskapsschema.

För chefen är arbetstiden ofta reglerad genom förtroendearbetstid där bland annat övertidsarbete räknats in i lönen. I sådana fall är det särskilt viktigt att få klarhet i hur beredskap ska ersättas.

Övertid och mertid

Övertid är all arbetstid som överstiger ordinarie heltidsarbete och som är initierad av eller i efterhand godkänd av arbetsgivaren. För såväl chefer som övriga anställda som arbetar på deltid ses arbetstid som överstiger ordinarie arbetstidsmått som mertid. Övertid utgår först när heltidsmåttet uppnåtts.

Den allmänna övertiden får tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad. Sammanlagt under ett kalenderår får övertiden uppgå till högst 200 timmar per arbetstagare. Avvikelser från övertidsmåtten får göras genom kollektivavtal eller med dispens från arbetsmiljöverket. Som en allmän regel gäller att övertid inte får förekomma i sådan omfattning att arbetstagaren riskerar att bli sjuk eller råka ut för en olycka.

Ersättning för övertid regleras i kollektivavtal eller i det enskilda anställningsavtalet. Har du inte rätt till övertidsersättning måste du och din arbetsgivare vara överens om det. Ett vanligt sätt att reglera övertidsersättning är att baka in ersättningen i lönen och tillämpa förtroendearbetstid.

Köpa bort rätten till övertid?

Det blir allt vanligare i arbetslivet att arbetsgivaren vill köpa bort rätten till övertidsersättning. Övertidsersättningen växlas då in mot högre lön och/eller ett extra antal semesterdagar. Som arbetstagare är det viktigt att klargöra både för sig själv och för arbetsgivaren vad som är ordinarie arbete och övertidsarbete samt vilken ersättning som ska utgå.

Möjligheten att avtala bort övertid

Övertid kan avtalas bort på olika sätt. Ett sätt är att endast avtala bort övertidsersättningen, dvs. om övertidsarbete utförs har du rätt till kompensationsledighet (exempel, timme mot timme) dock utan övertidsersättning i pengar. Ett annat sätt är att avtala bort både övertidsersättning och kompensationsledighet. När diskussioner förs om att sälja bort rätten till övertidsersättning är det viktigt att beakta i vilken omfattning du förväntas arbeta övertid. Diskutera gärna historiken, dvs. hur har det tidigare sätt ut på den aktuella tjänsten. En tumregel kan vara en löneökning på cirka tio procent plus extra semesterdagar om rätten till övertidsersättning och kompensationsledighet ingår i lönen. Oavsett om övertidsersättning avtalas bort måste arbetsgivaren hålla sig inom arbetstidslagens bestämmelser vad gäller reglerna om övertidens omfattning.

Förtroendearbetstid

Chefer har ofta reglerat sin arbetstid genom så kallad förtroendearbetstid.

Förtroendearbetstid bygger på en överenskommelse mellan chef och arbetsgivare som utgår från ett fastställt arbetstidsmått, där arbetstiden kan variera dag för dag beroende på hur arbetsbelastningen ser ut.

Förtroendearbetstid innebär större ansvar men också större frihet. Förtroendearbetstiden innebär att det finns en viss frihet i förläggning av arbetstiden. Som chef kan du tidigare– eller senarelägga start och slut på arbetsdagen. Det finns ingen automatik i att arbeta över, men det är underförstått att göra det om arbetet så kräver.

Det är mycket vanligt att chefer på olika nivåer eller arbetstagare med nyckelfunktioner har förtroendearbetstid. Det är också mer regel än undantag att övertidsersättningen är inbakad i lönen och i vissa fall gäller det även restid. Arbetstidsreglerna i övrigt gäller även vid förtroendearbetstid, dock kan vissa arbeten undantas. Om förtroendearbetstiden är ordnat på ett sätt så att arbetsgivaren inte har någon rimlig möjlighet att kontrollera eller vaka över hur arbetet är ordnat samt att arbetsuppgifterna är av sådan karaktär att det inte går att beräkna någon närmare tidsåtgång för arbetet är undantagna arbetstidslagen. Kort sagt, de tjänstemän som avses är de som har en betydande frihet att förlägga sin arbetstid samt att arbetstiden är svår att ha uppsikt över för arbetsgivaren.

Har du förtroendearbetstid så kan det vara värt att som chef fundera över dina arbetstidsvillkor. Frågor att fundera över:

  • Hur värderas övertiden i förhållande till lönen och det arbete du förväntas utföra?
  • Hur stor frihet har du i förläggningen av arbetstid?
  • Är förtroendearbetstid med övertid som avtalats bort frivilligt eller kräver tjänsten det? Om det är frivilligt kan det vara lämpligt att överenskommelsen är uppsägningsbar.

Förtroendearbetstid kan innebära arbetstoppar då det är svårt att själv styra din arbetstid. Därför är det vanligt att avtala om fler semesterdagar än vad lag och kollektivavtal stadgar.

Tillsynsmyndighet

Arbetsmiljöverket är den myndighet som ska se till att arbetstidsbestämmelserna efterlevs i arbetslivet. För att kunna utöva tillsynen har myndigheten rätt att åka ut till arbetsplatsen och företa kontroller. Myndigheten kan också i vissa fall bevilja dispens från arbetstidslagen.

Du är väl med?

Som medlem i Akademikerförbundet SSR och Svensk Chefsförening har du många fördelar – rådgivning från chefsförhandlarna på Chef Direkt, inkomstförsäkring, juridisk rådgivning och avtalshjälp är bara några. Läs mer om medlemskap här.

Vad ingår i medlemskapet?

  • Inkomstförsäkring som gäller även om du säger upp dig själv – med ett tak som räcker för chefslöner
  • Råd och stöd av chefsförhandlare med egen chefserfarenhet
  • Juridisk rådgivning och avtalshjälp
  • Omställnings-, utvecklings-, och karriärstöd
  • Fritidshus 
  • Chefsträffar och seminarier
  • Chefstidningen åtta gånger per år och mycket mer

Vad ingår i medlemskapet?

  • Inkomstförsäkring som gäller även om du säger upp dig själv – med ett tak som räcker för chefslöner
  • Råd och stöd av chefsförhandlare med egen chefserfarenhet
  • Juridisk rådgivning och avtalshjälp
  • Omställnings-, utvecklings-, och karriärstöd
  • Fritidshus 
  • Chefsträffar och seminarier
  • Chefstidningen åtta gånger per år och mycket mer

Vill du veta mer?

Är du nyfiken på medlemskap men vill veta mer först? Fyll i formuläret så ringer vi upp dig och berättar mer.

Grupp med glada människor

Vill du veta mer?

Är du nyfiken på medlemskap men vill veta mer först? Fyll i formuläret så ringer vi upp dig och berättar mer.

Läs även

Din roll som chef och ledare

Vad kännetecknar en bra chef och ledare? Förutom förmågan att leda verksamheten framåt, har dina personliga egenskaper stor betydelse. 

Läs mer

Våra fritidshus

Är du sugen på att resa bort? Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra förbundets fritidshus och lägenheter i Frankrike, Spanien och Jämtland.

Läs mer