Akademikern

Semester

Planera din semester

Semesterledigheten är en viktig tid för återhämtning. För de allra flesta handlar det om varma sommarmånader, men vad gäller egentligen om du vill ta en vintersemester? Och har du rätt att spara semesterdagar?

18 vanliga frågor

Som arbetstagare har du en lagstiftad rätt till ledighet under året: semester. Din rätt till semesterledighet, semesterlön och semesterersättning regleras i semesterlagen, men ditt kollektivavtal och ditt anställningsavtal kan också innehålla bestämmelser om din semester. Finns det kollektivavtal på din arbetsplats kan det ersätta eller komplettera semesterlagens bestämmelser. Det är därför alltid viktigt att kontrollera vad som gäller på din arbetsplats.

Semesterledighet

Semesterlagen ger dig rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. Du kan ha rätt till fler semesterdagar enligt kollektivavtal eller ditt anställningsavtal. Om du börjar du din anställning efter den 31 augusti har du bara rätt till fem semesterdagar under det semesteråret.

Om din anställning är tänkt att pågå högst tre månader och inte heller varar längre kan du avtala med din arbetsgivare att du inte ska vara semesterledig. Du har då istället rätt till semesterersättning. Om du haft flera anställningar med inga eller bara kortare avbrott emellan så räknas de ihop och du har semesterrätt när de tillsammans överstiger tre månader. Den rätten kan inte avtalas bort.

Semesterår och intjänandeår

Enligt semesterlagen löper ett semesterår från den 1 april ett år till och med 31 mars påföljande år. Motsvarande period året innan kallas intjänandeåret.

Kollektivavtalen inom staten, kommunerna, landstingen och flera av kollektivavtalen i privat sektor har en annan reglering. Ofta innebär den att intjänandeåret och semesteråret är detsamma. Du behöver då inte tjäna in din betalda semester i förväg utan har rätt till betald semesterledighet från den dag du börjar anställningen. Hur många av årets semesterdagar som då är betalda beror på när under året du blev anställd eller hur länge du kommer vara i arbete.

När ska semestern förläggas?

Huvudregeln enligt semesterlagen är att du ska få minst fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni-augusti. Arbetsgivaren beslutar när under den perioden du får semestern, men det bör ske i samråd med dig. För övrig semester ska arbetsgivaren samråda med dig om hur den förläggs. Det kan också förhandlas med den fackliga organisationen.

Går det inte att komma överens om när semestern ska förläggas, bestämmer din arbetsgivare. Om det finns särskilda skäl kan semesterperioden förläggas till annan tid än sommaren.

Betald semesterledighet

Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. För att få betald semester måste du tjäna in denna. Det gör du året innan du tar semester. Du har rätt till semesterlön under semesterledigheten om du har tjänat in det.

Även om du inte tjänat in full betald semester har du alltid rätt till själva ledigheten – obetald semester. Om du vill ta ut dina obetalda semesterdagar, gör arbetsgivaren ett avdrag på din månadslön för varje obetald semesterdag som du tar ut. 

För att du ska få 25 betalda semesterdagar ett semesterår måste du ha arbetat ett helt intjänandeår. Har du inte arbetat ett helt intjänandeår får du betalda semesterdagar i förhållande till hur många dagar du arbetat under intjänandeåret. Det räknas ut enligt följande formel: Antal anställda dagar under intjänandeåret, delat på årets 365 dagar, multiplicerat med 25 semesterdagar.

Om du har avtalat om fler semesterdagar anger du det istället för 25 dagar. Till det totala antalet dagar under intjänandeåret räknas också arbetsfria dagar. Vid ojämnt tal avrundar du uppåt. Med 25 dagars semester tjänar du in drygt två betalda semesterdagar per anställningsmånad.

Exempel

Om du anställs den 1 januari arbetar du 90 dagar fram till och med den 31 mars. Du har då rätt till sju betalda semesterdagar nästkommande semesterår som börjar den 1 april. Det räknas ut enligt följande:

90 dagar/365 dagar x 25 = 6,16 som avrundas uppåt till 7 dagar.

Förutom dessa 7 betalda semesterdagar har du rätt till 18 obetalda semesterdagar.

Obetald semesterledighet
Semesterlagen skiljer på betald och obetald ledighet. Även om du inte tjänat in full betald semester, har du alltid rätt till ledigheten – obetald semester. Om du vill ta ut dina obetalda semesterdagar, gör arbetsgivaren ett avdrag på din månadslön för varje obetald semesterdag som du tar ut. 

Det finns ingen skyldighet för dig att ta ut obetald semester om du inte vill, men du  måste meddela arbetsgivaren hur många av dessa dagar du avser att ta ut under din semesterledighet.

Beräkning av semesterlönen

Det finns två beräkningsmodeller enligt semesterlagen – sammalöneregeln eller procentregeln. Huvudregeln är att sammalöneregeln gäller för arbetstagare med en bestämd månadslön eller veckolön.

Semesterlönen enligt sammalöneregeln innebär att du får din månadslön under semestern och ett tillägg om 0,43 procent av månadslönen för varje betald semesterdag. Semestertillägget som ska betalas ut i samband med semesterledigheten. Har du även rörliga lönedelar är semesterlönen för dessa delar 12 procent av din sammanlagda förfallna rörliga lön under semesteråret. Semesterlönen för rörliga lönedelar ska betalas senast inom en månad efter semesterårets utgång.

Exempel

Om du har en månadslön om 20 000 kronor och tar ut 15 betalda semesterdagar, får du enligt semesterlagens sammalöneregel din månadslön om 20 000 kr och ett tillägg om 1 290 kr.(20 000 kr x 0,43 % x 15 dagar)

Semesterlönen enligt våra kollektivavtal beräknas ofta enligt sammalöneregeln, men med ett högre semestertillägg för varje betald semesterdag än lagens 0,43 procent. 

Semesterlön enligt procentregeln innebär att du får 12 procent av din förfallna lön i anställningen under intjänandeåret. Semesterlönen ska betalas i samband med semesterledigheten.

Spara semesterdagar

Om du har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar under ett semesterår kan du välja att spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett annat semesterår. Sparade semesterdagar ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår de sparades. Arbetsgivaren ska meddelas minst två månader i förväg om du ska ta ut sparade semesterdagar.

Förskottssemester

Om man på din arbetsplats tillämpar lagens bestämmelser om semesterår och intjänandeår kan det vara så att du inte tjänar in full betald semester om du anställs sent under intjänandeåret. Du och din arbetsgivare kan då komma överens om att du ändå ska få full betald semester även om du inte tjänat in det. Du får semesterlön i förskott, så kallad förskottssemester.

Får du sådan förskottsbetalning av semesterlön har arbetsgivaren rätt att avräkna den från innestående semesterersättning när du slutar din anställning. Avräkning får inte ske om semesterlönen som togs emot i förskott utbetalades mer än fem år före det att anställningen upphörde. Avräkningen får inte heller ske om anställningen upphörde på grund av arbetsbrist, sjukdom eller att arbetsgivaren i väsentlig mån åsidosatt sina åligganden mot dig.

Det finns ett undantag för uppsägningar i samband med konkurs. Om du sägs upp på grund av att arbetsgivaren försatts i konkurs under femårsperioden ska semesterersättningen minskas med i förskott mottagen semesterlön. 

När du slutar din anställning

Om du slutar din anställning och har betalda semesterdagar kvar att ta ut, ska du ha semesterersättning för dessa dagar. Semesterersättningen beräknas enligt samma grunder som semesterlönen.

Det här kan vara bra att känna till

Vissa ledigheter kan i begränsad omfattning vara semesterlönegrundande, det vill säga du tjänar in betalda semesterdagar under delar av ledigheten. Exempel är sjukskrivningstid och föräldraledighet.

Semesterledighet får inte utan ditt medgivande läggas ut under uppsägningstid. Är det arbetsgivaren som sagt upp dig på grund av arbetsbrist kan du dessutom återta redan utlagd planerad semester.

Blir du sjuk under semesterledigheten ska det inte räknas som semesterdag, men det krävs då att du utan dröjsmål begär det.