Folkhälsan i Sverige har utvecklats positivt för befolkningen som helhet, enligt Folkhälsomyndighetens senaste rapport. Samtidigt är allt fler i Sverige sjukskrivna.
Folkhälsomyndigheten har ett omfattande uppdrag att främja en god och jämlik hälsa i Sverige. Myndigheten fokuserar särskilt på de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa. En viktig del av deras arbete är att samla in och analysera data för att tidigt upptäcka förändringar i hälsoläget.
Positiva trender och utmaningar
Enligt Folkhälsomyndigheten visar den senaste statistiken (årsrapporten 2023) att en majoritet av befolkningen, cirka 68%, skattar sin allmänna hälsa som god eller mycket god. Dessutom rapporterar cirka 84% ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande. Den förväntade livslängden har också ökat och ligger nu på cirka 84 år för kvinnor och 81 år för män. Trots dessa positiva trender finns det fortfarande utmaningar, såsom ökande psykisk ohälsa och ojämlikheter i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper.
Psykisk ohälsa och sjukskrivningar som ökar
Årsrapporten belyser att psykisk ohälsa, särskilt stressrelaterade sjukdomar som utmattningssyndrom, står för en stor del av sjukskrivningarna. Den visar också att sjukskrivningarna har ökat under de senaste åren, delvis på grund av pandemin, men även på grund av arbetsmiljöfaktorer och demografiska förändringar. Dålig arbetsmiljö, särskilt i kvinnodominerade branscher som vård, skola och omsorg, är en viktig faktor bakom den höga sjukfrånvaron.
Kvinnors arbetsmiljö en viktig faktor
Årsrapporten betonar vikten av att förbättra arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer och att vidta åtgärder för att minska stress och psykisk ohälsa för att kunna minska sjukskrivningarna och främja en bättre folkhälsa.
Tre nyckelpunkter från årsrapporten:
- Arbetsmiljö: Kvinnor arbetar ofta i sektorer som vård, skola och omsorg, där arbetsmiljön kan vara särskilt belastande. Dessa sektorer präglas av höga krav, låg kontroll och ofta bristande stöd, vilket bidrar till högre sjukskrivningstal.
- Psykisk ohälsa: Psykisk ohälsa, inklusive stress och utmattningssyndrom, är vanligare bland kvinnor. Detta beror delvis på arbetsmiljöfaktorer men också på att kvinnor ofta tar ett större ansvar för hem och familj, vilket kan leda till ökad stress.
- Sjukskrivningstal: Kvinnor har generellt högre sjukskrivningstal än män. Under perioden 2013–2023 har sjukskrivningarna bland kvinnor ökat, vilket Folkhälsomyndigheten kopplar till både arbetsmiljö och socioekonomiska faktorer.
51 miljarder skäl att förbättra arbetsmiljön
I juni 2024 släppte förbundet en rapport inom samarbetet Facken i välfärden med fokus på kommunernas och regionernas kostnader för produktionsbortfall till följd av sjukfrånvaro. Sammanfattningsvis visar rapporten att om alla kommuner och regioner i Sverige kunde uppnå en sjukfrånvaronivå på 5,5 procent, vilket motsvarar snittet för de 20 kommuner och 6 regioner med lägst sjukfrånvaro under perioden 2013–2023, skulle det leda till betydande ekonomiska besparingar: drygt 51 miljarder.
Sex nyckelpunkter från rapporten:
- Kostnaden för sjukfrånvaron för anställda i kommun- och regionsektorn uppgick till 51,4 miljarder kronor år 2023.
- Kostnaden har ökat med över 50 procent, eller 17,9 miljarder kronor, mellan 2013 och 2023.
- Om alla regioner och kommuner hade haft en sjukfrånvaro på 5,5 procent, ett snitt som de bästa kommunerna och regionerna ligger på, skulle kostnaderna ha minskat med 12,2 miljarder under 2023.
- 2023 stod kvinnor för fyra av fem av de pågående stressrelaterade sjukfallen.
- Mellan 2010 och 2023 har det skett en femdubbling av de pågående sjukfallen med stressdiagnos.
- Kommun- och regionsektorn har högst antal sjukskrivningsdagar per förvärvsarbetande.
Tre åtgärdsförslag för att minska sjukfrånvaron i kommuner och regioner:
- Politiker på alla nivåer behöver säkra att välfärden får en långsiktigt hållbar och tillräcklig finansiering. Arbetsgivare behöver investera i jämställda löner, schyssta villkor och hållbara arbetstider så att fler lockas till välfärdens yrken och så att befintlig personal trivs och vill stanna kvar.
- Alla arbetsplatser behöver arbeta aktivt med friskfaktorerna, det vill säga de organisatoriska förutsättningar som enligt forskningen visat sig ha en positiv påverkan på arbetsmiljö, produktivitet och sjukfrånvaro.
- Regeringen bör införa sanktionsavgifter mot arbetsgivare som inte arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Akademikerförbundet SSR är en del av samarbetet Facken i välfärden.
Vi släppte våren 2024 en rapport om kommunernas och regionernas kostnader produktionsbortfall till följd av sjukfrånvaro.