Mellan raderna

Maria arbetar i ett team med sex andra kollegor. Hon är ordningsam, försöker införa köksregler och skapa trivsel på jobbet. Det uppskattas inte av alla. Blickarna, snacket bakom ryggen och möten som flyttas med kort varsel skaver lite. Vad är det som händer?

Förslag på diskussionsfrågor:

  • Vilka situationer hade kunnat hanteras annorlunda, och av vem?  
  • Skulle du säga att Maria utsätts för kränkande särbehandling?
    Vilka tecken skulle i så fall tyda på det?
  • Hur ser den sociala arbetsmiljön ut på din arbetsplats?

Vi tittare vet inte vad som hänt tidigare, eller vad som kommer att hända efteråt. Filmen ger oss bara en bit, några scener, kring Marias situation på arbetsplatsen. Vi säger inte att det Maria upplever är kränkande särbehandling, men satt i en bredare kontext skulle det kunna vara så att det är vad Maria faktiskt känner och kanske sätter ord på. Av vad vi kan se och bedöma i filmen föreligger inte diskriminering. Vi tittare utreder inte, men vi kan ta med oss tankarna i det fortsatta arbetet. Chefen, skyddsombudet och den som har ett fackligt förtroendeuppdrag behöver veta vad som gäller kring kränkande särbehandling.

    Det är alltid arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. För dig som har arbetsmiljöansvaret innebär det att du är arbetsgivarens ställföreträdare inom din verksamhet. Du ska ha tillräcklig kunskap samt mandat och befogenheter att kunna fullgöra ditt uppdrag.

    Vi är varandras arbetsmiljö

    Alla på en arbetsplats har ansvar för hur vi bemöter och pratar med varandra, men arbetsgivaren har ett särskilt ansvar för att uppmärksamma, förebygga och hantera kränkande särbehandling och vara tydlig med att det aldrig är accepterat.

    Upplevelsen av kränkande särbehandling är individuell. Det som upplevs kränkande för en person kanske inte alls upplevs på samma sätt av en annan. Därför är det viktigt att prata om dessa frågor och ha en levande dialog om vilka normer och värderingar som gäller på arbetsplatsen. Det tydliggör var gränserna går.

    Kränkningar är ett utbrett problem i arbetslivet. Förutom personligt lidande för dem som drabbas, innebär det stora kostnader för samhället. Det handlar bland annat om uteblivna inkomster, sjukersättningar samt vårdkostnader, och bakom varje krona finns drabbade människor.

    Skillnad mellan kränkande särbehandling och diskriminering

    • Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier definieras i samma lag som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
    • Den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier eller som inte uppfyller sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier enligt Diskrimineringslagen ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. Motsvarande skadeståndsbestämmelser finns inte för kränkande särbehandling.
    • Men kränkningar kan ske utan att de kan anses diskriminerande. När vi här diskuterarar kränkande särbehandling utgår vi från arbetsmiljölagen och den reglering kring kränkande särbehandling som finns i arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2015:4 om Organisatorisk och social arbetsmiljö.
    • Begreppet kränkande särbehandling i arbetsmiljölagstiftningen är ett vidare begrepp än begreppet trakasserier i diskrimineringslagen. Det som skulle bedömas som trakasserier enligt diskrimineringslagen kan även vara kränkande särbehandling men även andra handlingar omfattas av bestämmelsen om kränkande särbehandling.

    Även om kränkningar inte direkt kan kopplas till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna så har lagstiftaren genom AFS 2015:4 förtydligat att kränkningar inte får förekomma och att arbetsgivaren alltid har ett ansvar att undanröja risker för att kränkande särbehandling drabbar människor i arbetslivet. Om kränkningar trots det uppstår behöver arbetsgivare vidta åtgärder.

    Förbundets handbok

    Akademikerförbundet SSR hanterar årligen många ärenden och rådgivningar i gränslandet mellan kränkningar, mobbning, diskriminering och kränkande särbehandling. Vi har identifierat ett behov av en facklig handbok kring hantering, utredning och arbetet mot kränkande särbehandling – både ur medarbetar- och chefsperspektiv. Förbundets handbok om kränkande särbehandling i arbetslivet.  

    Institutet för Stressmedicin har samlat forskning och kunskap om arbetet med kränkande särbehandling.

    Arbetsmiljölagen är en ramlag, och det är inte där vi hittar detaljerna kring just kränkande särbehandling. Det hittar vi i stället i Arbetsmiljöverkets särskilda föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Särskilt under paragraferna §§13-14 finns detta specificerat. Dessa paragrafer kan ibland uppfattas som lite oprecisa och luddiga, varför Arbetsmiljöverket också tillhandahåller en Vägledning till Organisatorisk och social arbetsmiljö. Paragrafer och vägledningstexter är tänkta att kunna stödja verksamheter på hela arbetsmarknaden, varför det är viktigt att föra dialog om rutinerna kring kränkande särbehandling.  

    I enlighet med arbetsmiljölagens krav på ett systematiskt arbetsmiljöarbete finns krav på att undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera verksamheten för att undvika risker för ohälsa. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är grunden i allt arbetsmiljöarbete – och så pass centralt att Arbetsmiljöverket har tagit fram särskilda föreskrifter, Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). För den som är ny i arbetet och arbetar i en verksamhet utan kollektivavtal har myndigheten också skapat ett startpaket.

    Gå direkt till Arbetsmiljöfilmer start – Arbetsbelastning – Kontoret – Chefsdilemmat

    Checklista för arbetsmiljöarbete i praktiken

    För dig som känner att det finns mer att lyfta upp och diskutera kring arbetsmiljö finns det ytterligare frågeställningar. Dessa utgår från Akademikerförbundet SSR:s Arbetsmiljöpolitiska program, och innehåller mer övergripande skrivningar om hälsofrämjande-, universellt utformade och utvecklande arbetsplatser.

    • Skyddsombud bevakar att kollegorna har en bra och säker arbetsmiljö. Det kan handla om allt ifrån lokaler och anordningar till hot och arbetsmetoder – men framför allt den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. På arbetsplatser med minst fem arbetstagare ska det finnas ett eller flera skydds- eller arbetsmiljöombud som utses av den lokala föreningen. Om det finns flera skydds- och arbetsmiljöombud på en arbetsplats är det en fördel att utse en till huvudskyddsombud.

       

      Den som är utsedd till skyddsombud eller huvudskyddsombud företräder sina kollegor i arbetsmiljöfrågor och ska bland annat delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och ny arbetsorganisation. Arbetsmiljölagen ger hen rätt att avbryta verksamheten om arbetet innebär omedelbar eller allvarlig fara för liv och hälsa.

       

    • Du som är chef företräder arbetsgivaren och har ett arbetsmiljöansvar för dina medarbetare. Men du är också en medarbetare vars arbetsmiljö din chef är ansvarig för.
      Skyddsombuden kan inte företräda dig i din roll som arbetsgivarföreträdare, men om du som medarbetare har arbetsmiljöproblem ska skyddsombud stötta dig! Det är därför lämpligt att chefer antingen har ett eget skyddsombud eller att ett av skyddsombuden får ett särskilt ansvar för chefer.

       

      Skyddsombud som stöttar chefer måste vara väl insatta i chefens dubbla roll som arbetsgivarföreträdare och medarbetare. Skyddsombudet ska självklart inte vara involverad i något arbetsmiljöärende där du är motpart.

       

      Akademikerförbundet SSR vill ta tillvara på chefers intressen genom att ge stöd från särskilda chefsförhandlare. Deras uppgift är att vara chefers ombud och företrädare. Det kan även gälla ärenden som i regel hanteras av lokala skyddsombud. Chefsförhandlare inom Akademikerförbundet SSR och Svensk Chefsförening har alla egen gedigen chefserfarenhet.

       

      Kontakta Chefsrådgivningen.

    Arbetslag i ett konferensrum.

    Verktyg som Akademikerförbundet SSR rekommenderar:

    Suntarbetsliv, Partsrådet och Prevent ägs och förvaltas av arbetsmarknadens parter i olika sektorer. Arbetsgivare och fackförbund tar gemensamt fram digitala verktyg, utbildningar och dialogstartare. Via dessa tre organisationer utvecklar vi stöd för ert lokala arbetsmiljöarbete. Akademikerförbundet SSR är en aktiv part i detta utvecklingsarbete.