”Den trend jag ser bland svenska myndigheter är färre myndigheter och större skillnader i tillgång till resurser mellan dem” Det säger Ulf Bengtsson, tidigare bland annat generaldirektör som utrett våra små myndigheter med färre än 100 anställda. Totalt 50 organisationer granskades.
Varför tillsatte regeringen den här utredningen?
- En anledning var att utredningen skulle bedöma om de 50 myndigheterna är motiverade offentliga åtaganden. Ett annat skäl var om myndigheter hade överlappande eller närliggande verksamheter och det tredje skälet var att titta på statens olika analys- och utvärderingsfunktioner, förklarar Ulf Bengtsson.
Var det ett besparingsuppdrag?
- Nej, det var tydligt att det inte var huvudsyftet, utan det vi gjorde var en organisationsutredning, men sedan kan förslag ju leda till mindre kostnader, fortsätter Ulf Bengtsson.
En del har sagt att ditt uppdrag liknar det som president Trump nu gör med federala myndigheter i USA? Vad tänker du runt det?
- Nej, det är inte alls samma sak. Det som görs i USA nu med statsförvaltningen är helt bort i tok. Ska man göra större förändringar av statsapparaten ska man göra det i god demokratisk anda. Man ska se till att utreda, lägga fram förslag, och under ordnade former besluta om en myndighet ska finnas eller inte, utökas eller minskas. Man gör inte den typen av förändringar på det sätt man gör i USA nu. Att stänga ner hela myndigheter över en natt är ur demokratiskt perspektiv tveksamt, betonar Ulf Bengtsson.
När är det motiverat att en verksamhet är statlig?
- Vi använde oss av en nationalekonomisk välfärdsteori som säger att marknaden är bäst att sköta produktion och distribution av varor och tjänster om det finns konkurrens, samma information mm. Det kan finnas skäl för offentlig verksamhet om man vill minska inkomstskillnader eller ha en rättvis fördelning av varor och tjänster som till exempel hälso- och sjukvård och skola. Även ambitionen att staten vill främja och motverka vissa saker kan vara skäl för offentlig verksamhet, förklarar Ulf Bengtsson.
- Sammantaget kom vi fram till alla de 50 organisationer vi tittade på är motiverade offentliga åtaganden. Det kan vi få kritik för, men det blev resultatet, betonar Ulf Bengtsson.
Det är ju populärt nuförtiden att föreslå färre eller större myndigheter eller mer spridda i landet? Var det inte i ert uppdrag?
- I vårt uppdrag låg inte det förutom vad det gällde analys- och utvärderingsmyndigheter där vi uttalat fick uppdraget att föreslå färre myndigheter.
Är små myndigheter inte dyrare än större?
- Vi vet att små myndigheter har högre personal- och lokalkostnader per anställd. Men det är inte några jättestora skillnader. Det skiljer sig mycket mer kopplat till typ av verksamhet. Tex har ju muséer högre lokalkostnader, men det är ju naturligt, inte minst när de har utställningslokaler. Men det går inte att säga att små myndigheter är väsentligt dyrare än större myndigheter, förklarar Ulf Bengtsson.
Ser du några generella trender vad det gäller statliga myndigheter?
- Regeringen har ambitionen att vi ska ha färre myndigheter. Den har lagt ut uppdrag och ett antal egna förslag rörande sammanslagning av myndigheter och även denna utredning.
- En annan trend jag ser är att många myndigheter har gott om resurser som till exempel rättsväsendet och försvaret. Samtidigt finns det andra myndigheter som inte har fått mer resurser och till och med varit med och finansierat resurstillskott till andra. Skillnaden mellan myndigheterna har ökat i det avseendet.
- Det jag också ser att det kommer att bli allt svårare att rekrytera till staten. Det kommer att vara en stor konkurrens om akademikerna på svensk arbetsmarknad, säger Ulf Bengtsson.
Vilka myndigheter föreslår ni ska förändras?
- Vi kom fram till att 27 myndigheter hade så unika uppdrag att det inte var motiverat att utreda dem vidare. De har inte närliggande eller överlappande verksamheter. Så vi koncentrerade oss på de 23 andra, utvecklar Ulf Bengtsson.
- Vi föreslår att Statens Inköpscentral och DIGG går upp i Upphandlingsmyndigheten och får ett nytt namn. Statskontoret som ju ska slås ihop med Ekonomistyrningsverket bör få fler uppdrag. Vi försöker stärka Nya Statskontoret. ESO bör också samordnas där men vara ett eget organ. Vi föreslår även att Delmi, ISF och IAF slås ihop. De granskar idag stora verksamheter och myndigheter som Migrationsverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Vi tror att de i en och samma myndighet kan ha synergieffekter.
Det läggs även förslag rörande sociala frågor, biståndsfrågor, forskning, tillväxt mm. Utredningen flaggar också för att myndigheter som håller på med MR-frågor bör utredas vidare.
Kan små myndigheter samverka mer utan att slås ihop?
- Ja, vi har ett kapitel om det. Framför allt kan det handla om samlokalisering, säkerhetsfrågor, IT-frågor mm. Småmyndigheter har inte kompetens att upphandla sådant på ett säkert sätt. De behöver hjälp. Staten behöver ha en mer centralistisk syn på vissa av de här funktionerna, menar Ulf Bengtsson.
Ni föreslår också att Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans analysfunktioner ska flyttas ut från de myndigheterna. Är du inte rädd att man förlorar något på det?
- Det finns risker med det. Jag är väl medveten om det. Tanken är inte att den verksamhetsnära uppföljningen och analysen ska tas bort. Det här handlar mer om de breda penseldragen, kausala effekter i samhället i stort. Analys och data om vad myndigheterna gör ska självklart ligga kvar hos myndigheterna, betonar Ulf Bengtsson.
Det och mycket mer kan du höra i veckans Samhällsvetarpodden där Ursula Berge ställer frågorna för Akademikerförbundet SSR.
