Är inte försörjningsstöd socialt arbete?

En bidragssökande har fyra månaders hyresskuld, men socialsekreteraren får inte fatta det beslut som hen bedömer som mest lämpligt och verkningsfullt. Beslutet ska fattas av kommunens politiska nämnd. Var regleras denna ordning? Inte i socialtjänstlagen i alla fall, utan i kommunens riktlinjer för handläggning av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt.

 Den skarpa tillämpningen av handläggningen kring försörjningsstöd regleras i de lokala riktlinjerna.  Samtidigt står socialtjänstlagen för de mål och den människosyn som ska leda arbetet. Hjälp till självhjälp, att stärka den enskildes egna förutsättningar att förändra sin livssituation, respekt för människors självbestämmanderätt och integritet är några av ledorden. Ibland finns det en kollisionsrisk.

Att möta fattigdom

Just nu pågår ett arbete – ett regeringsuppdrag – att se över socialtjänstlagen. Regeringsuppdraget ska särskilt belysa hur vi får en jämlik, jämställd och rättssäker tillgång till socialtjänsten och dess insatser i hela Sverige. Men det gäller inte försörjningsstödet. De delar som handlar om ekonomiskt bistånd ingår inte i översynsarbetet. Vad ger det för signaler? Är arbetet med försörjningsstöd inget socialt arbete?

Fattighjälp, socialhjälp, socialbidrag, ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd är olika begrepp, men de står egentligen för samma sak: Det handlar om att möta fattigdom. Vi kan hoppas att det idag är mindre skamfyllt att ta emot försörjningsstöd än på fattignämndens tid, men troligtvis stämmer inte det heller.

Det är inte lätt att få försörjningsstöd. Många personer och familjer får avslag helt eller delvis. Kraven på den enskilde är hårda: Alla andra möjligheter ska vara uttömda och egna tillgångar eller besparingar måste användas helt ut. Att vara beroende av försörjningsstöd är numera inte ett strukturellt problem utan ett individuellt problem. Trots det vet vi att försörjningsstödets storlek och omfattning påverkas av samhälleliga förändringar. Men synen på försörjningsstödet har genomgått en ideologisk förskjutning, där välfärdens och arbetsmarknadens brister inte väger lika tungt som individens egna ansvar.

Trygghetssystem brister

Självklart måste människor göra allt för att bidra till egenförsörjning genom att bland annat stå till arbetsmarknadens förfogande. Men det finns yttre brister som försvårar den egna livssituationen. Många människor drabbas av att andra trygghetssystem brister. Bättre arbetslöshetsstöd, en väl fungerande sjukförsäkring och bättre pensioner skulle reducera antalet människor som tvingas leva på försörjningsstöd.

Både sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen har också en stark bindning till arbetslivet och eftersom inträdet på arbetsmarknaden sker allt senare är det svårt för unga personer och nyanlända att komma in i dessa system. Försörjningsstödet måste också hela tiden täcka upp de glapp som sker på grund av långa handläggningstider eller att andra bidrag/förmåner betalas ut retroaktivt.

Arbetslöshet är den stora tunga faktorn för vuxna personer som får försörjningsstöd, förra året var den siffran 50 procent. Men det går inte att bortse från att en del som uppbär försörjningsstöd också har andra sociala problem. Och där krävs det kvalificerade sociala insatser och ett utvecklat samarbete med andra viktiga parter, hälso- och sjukvården, psykiatrin, försäkringskassan, arbetsförmedlingen skolan.

Dyrare lösning

Att arbeta med dessa ärenden kräver stor kompetens om individen/familjen och de livsbetingelser de lever i. Det krävs kompetens att se de konsekvenser det innebär för barn som lever i familjer med långvarigt bidragsberoende. Psykisk ohälsa är heller inte ovanligt bland den grupp som har försörjningsstöd – psykisk ohälsa och fattigdom har starka beröringspunkter.

Tillbaka till hyresskulden. Socialsekreteraren hade föreslagit en avbetalningsplan, vilket den politiska nämnden avslog. Personen det berörde gick ner sig i ett mer omfattande missbruk, fick betalningsanmärkningar och hamnade på boenden som blev en betydligt dyrare lösning för kommunen än vad en avbetalningsplan på hyresskulden hade blivit, som handläggaren hade föreslagit.

Yvonne Ahlström