De kallar det effektiviseringar

Det går ett spöke genom den offentliga sektorn och det spöket har många namn; osthyveln, rationaliseringar, förbättringar, omräkningsfaktor – men oftast just effektiviseringar. Frågan har blivit alltmer uppmärksammad under senare år, inte minst efter Balans arbete kring frågan – en tankesmejda där Åsa Plesner är en av två grundare.

Åsa Plesner har även skrivit en text om fenomenet som hon presenterade på förbundet och som går att få tag på här: Antologin ”Vad händer nu? Välfärden efter Corona.

Vi försöker svara på varför vi ser generella effektiviseringar i nästan alla kommuner, vad vi kan göra – som medborgare, som fackliga – och vad de får för konsekvenser för välfärden. Vad svarar vi när det invänds att vi annars inte klarar välfärden i framtiden och demografin – och, slutligen, är allt Klas Eklunds fel?

"Om vi alla har alla pengar själva på fickan, då blir det mer iPhones och skräpmat än vad det blir förebyggande sociala insatser. Men egentligen mår alla bättre av förebyggande sociala insatser, så vi accepterar ett högre skatteuttag. Det tror jag är den svenska traditionen."

Innehåll:

  • En lobbyingseger!
  • Hur vi märker ”effektiviseringarna” i välfärden
  • Vad som sker på sikt i verksamheterna
  • Att dölja konflikten mellan att satsa och skära ner
  • Riktade kontra generella statsbidrag
  • Men vad ska vi göra då? Synlighet och transparens?
  • Hur man hittar effektiviseringarna
  • Det finns ett index! Men ingen använder det...
  • Men varför blir det så här?!
  • ”Vi klarar inte demografin och välfärden annars”
  • Är det mer privat eller mer offentlig konsumtion vi vill ha

Länkar som nämns i programmet:

Sveriges kommuner och regioners index, PKV https://skr.se/skr/ekonomijuridik/ekonomi/budgetochplanering/prisindex/pkv.1334.html