Vi är inte maskiner

Det svenska systemet bygger på en princip om inkomstbortfall. Det innebär att de allra flesta ska kunna lita på att de får behålla en andel av sin inkomst även vid sjukdom, olyckor eller annat som hindrar en från att arbeta. Alternativet är en grundtrygghetsmodell där alla får en viss nivå som ska räcka till livets nödtorft.

Problemet är att Sverige börjat lämna inkomstbortfall och röra oss mer mot grundtrygghet, och då har vi i smyg ändrat hela det sätt som fördelar risken i samhället. På köpet riskerar vi den allians mellan löntagargrupper som varit en viktig förklaring till vår historiskt effektiva och produktivitetshöjande modell.

Om varje människa tvingas bära sin egen risk, snarare än att vi alla delar på risken, kommer vissa individer behöva betala rejält och andra nästan ingenting – och då faller försäkringsidén. Kjell Rautio pratar om både varför vi är på väg dit och hur vi kan undvika denna utveckling. Få experter kan på ett lika pedagogiskt sätt förklara socialförsäkringarnas strukturella betydelse för arbetsmarknaden.

På vägen dit besvarar han en rad frågor som bland andra hur vi ska se på fackföreningarnas egna försäkringar för inkomst och sjukdom; vad som händer när vi indexerar försäkringarna med inflationen snarare än löneutvecklingen – och hur Kjell Rautios egna erfarenheter av sjukförsäkringen präglat hans livsval.