Den ljusnande framtid – och sen?

Våren ligger runt hörnet och livsandarna börjar vakna till liv när ljuset kommer tillbaka. Samtidigt är vi på väg ut ur den två år långa pandemin med alla förändringar, omställningar, nedläggningar, och enorma ansträngningar som den inneburit. Hur går vi tillbaka? Vad är det vi ska ta igen? Vad har vi förlorat och vad vill vi göra nytt?

Det sägs att tidigare pandemier har följts av uppsluppenhet, festande, all möjlig lössläppthet och reaktioner på att man har fått hålla tillbaka och sätta livet på vänt. Men på jobbet då? Vad händer nu?

Innan pandemin fanns det en spännande diskussion om den ökade komplexiteten i våra jobb. Under pandemin har professionens förmåga att samarbeta och lösa svåra uppgifter varit helt avgörande. En del av styrningen har hamnat i bakvattnet och där det har varit oklara mandat har chefer tvingats kräva förtydligande och stå upp för verksamheternas förutsättningar. Finns det erfarenheter som vi kan ta med oss från det?

Detaljstyrningens tid är förbi

Uppdragen blir mer komplexa och kräver samverkan mellan olika aktörer och organisationer, samarbete mellan olika kompetenser. Kritiken mot detaljstyrningen är knappast mindre idag. De verksamheterna som klarat pandemin bra, de har inte gjort det tack vare den överdimensionerade uppföljningen och alla de timmar man lagt på att redovisa siffror ut i cyberrymden. Det är själva arbetsorganisationen, det verksamhetsnära ledarskapet och medarbetarnas kompetens som slitit under pandemin.

En rörlig arbetsmarknad kräver ett uppdaterat ledarskap

Tankarna om en mer tillitsbaserad styrning och ledning skulle kunna ta fart när vi nu går in i ett nytt skede. Att ta tillvara medarbetarnas kompetens, motivation och drivkrafter blir allt viktigare för att få till innovation och skapa värde för dem man är till för. Att bygga kultur av samarbete och lärande skapar arbetsprocesser och arbetsmiljöer som är attraktiva för många, inte minst för de nyckelpersoner som verksamheternas slåss om.

Många har tänkt om, utvärderat sitt yrkesliv och ser nya möjligheter. Rörligheten på arbetsmarknaden är stor. Det är den arbetsmarknaden och de kraven som ledarskapet måste möta. Det behövs ett nytt sätt att arbeta och leda dessa komplexa uppdrag och de förändrade organisationerna.

Spännande tid för ledarskapet

Redan före pandemin brottade chefer med ett nytt tempo, globalisering, ny teknik och AI, kompetensförsörjningen och andra stora förändringar.

Nu behöver vi med forskarnas hjälp och olika erfarenheter hitta kloka strategier för det nya normala i våra organisationer.

Alla arbetar inte på distans, men det kommer inte längre att vara något udda. Vi kommer på olika sätt att hamna i hybridmöten och påverkas i våra samarbeten och kontakter av hur vi jobbat under pandemin och hur vi vill jobba framöver. Det är utmanande och spännande för ledarskapet.

Behovet av det nära ledarskapet, önskan om reflektion och tillit, strategier kring det gränslösa arbetslivet, att bygga team och lärande, ta ansvar för arbetsmiljön, få fungerande kommunikation och innovation – ja, allt det och mycket annat måste prövas och få nya former. Vågar vi ompröva och hitta nya vägar, skapa bättre förutsättningar för professionen och verksamheterna att utveckla och klara sina uppdrag? Kommer styrning och uppföljning att ge mer utrymme för professionen? Nu har vi chansen att tänka om.