Vi tänkte komma i kapp med vad tidigare statsministern och s-partiledaren Stefan Löfven gör nuförtiden. Det visar sig att han inte alls är pensionerad. I stället är det full fart, bland annat är han ordförande för Europeiska socialdemokratiska partiet (PES). Vi pratade med honom om arbetsmarknadsmodellen, klimatet, demokratin och vi-och-dom-samhället som växer fram i Tidöavtalets skugga. Lyssna på honom i Samhällsvetarpodden som leds av Ursula Berge.
Vi har några inledande frågor om vad Stefan Löfven gör nu, om varför han har engagerat sig internationellt i stället för nationellt och om han saknar fackföreningsvärlden. Vi pratade också med honom om hur han ser på svensk och nordisk arbetsmarknad och den nordiska partsmodellen i en internationell kontext och då kom vi osökt in på Tesla-strejken.
Vad tänker du om Tesla-strejken som IF Metall har drivit nu i snart 2,5 år?
- Jag tänker att det är helt rätt att ta den här strejken. Jag tycker att det är ynkligt av Tesla att inte skriva kollektivavtal, inleder Stefan Löfven.
Vad säger denna strejk om framtiden för den nordiska partsmodellen i en alltmer globaliserad värld med företagsledare som Elon Musk?
- Det här fenomenet har funnits länge. Amerikansk fackföreningsrörelse har haft det här problemet länge. Bara att få organisera sig har inneburit hårda strider där. I USA finns tiotusentals konsultbolag som bara jobbar med att hålla fackföreningsrörelsen borta från företag. Så det är inget nytt fenomen. Vi är redan i en global ekonomi. Det var bland annat på grund av det här som jag, när jag var på IF Metall, drev på för ”Global Deal” som var ett försök att få till en bättre dialog mellan näringsliv, de anställda och samhället. Inte kopiera det vi har, utan att de skulle hitta egna modeller. Företagarsidan ville inte ha det, beskriver Stefan Löfven.
Vilka möjligheter finns det för politiken att understödja starka parter på arbetsmarknaden, kanske inte minst på europeiskt plan?
- Det är viktigt att ta med fackföreningsrörelsen i diskussionen. När vi hade regeringsmakten, innan vi åkte till EU, hade vi en diskussion med facket och arbetsgivarna för att få parternas synpunkter direkt in i EU-diskussionen. Det är det bästa. Politiken kan stärka partsrollen. Det är en viktig del av politikens roll, förklarar Stefan Löfven.
Den folkliga mobiliseringen vi nu ser i olika länder, inte minst i USA, kan fackföreningsrörelsen vara en del av den och kanske också dra nytta av den?
- Fackföreningsrörelsen ska vara nära det breda civilsamhället. Det stärker både fackföreningsrörelsen och det övriga civilsamhället. Vi måste hålla ihop.
Du har ju blivit partiledare för de Europeiska Socialdemokraterna (PES). Vad jobbar ni med?
- Klimatomställningen är väldigt viktig. Vi är tex väldigt besvikna på EUs Omnibusförslag som gör att Europa backar i klimatfrågan. Det är väldigt illa. Vi arbetar också mycket med bostadsfrågan, inte minst för unga. Det är ingen EU-fråga, men vi kan trycka på för att det ska byggas fler bostäder. Arbetsmarknaden är också viktigt. Arbetstagare ska ha sjysta villkor för alla. Där är vi inte idag.
- Jag är speciellt orolig för att politiken i Europa inte klarar av att ta tag i klimatfrågan. Vi måste klara av att prata om alternativkostnaden också, dvs vad kostar det att inte göra något? Vad kostar det när uppvärmningen når tre grader, när Golfströmmen kollapsar och så vidare? Vi måste bli bättre på att visualisera det, säger Stefan Löfven.
Vad var Miljöpartiets roll i klimatfrågan i tidigare s-ledda regeringar?
- Vi kan bygga ett samhälle som både är klimatsmart och ger människor välfärd. Lägg ihop de två perspektiven. Det var det yttersta paraplyet för Socialdemokraternas och Miljöpartiet de Grönas samarbete som bildade regering. Vi socialdemokrater kom från samhällsbyggarperspektivet och de kom från ett starkt engagemang i klimatfrågan och en kunskap och driv. Vi kunde lägga ihop de två perspektiven och därför fick vi fram en klimatlagstiftning. Det var något annat än vad regeringen gör idag, säger Stefan Löfven.
- Är det något jag ångrar så är det att vi inte gjorde en klimatbudget. Vi satte i stället ett nollmål 2045. Möjligen hade en klimatbudget tydligare visat folk att vi inte har råd att inte ta tag i klimatfrågan, förklarar Stefan Löfven.
Nu känns som att demokratin går bakåt. Hur gick det till?
- Vi måste se vad som har hänt. Globaliseringen är bra. Men globaliseringen fick inte alla något bra av. Det har ökat klyftorna i länder och mellan länder och regioner. Det har gett utrymme för politiker med enkla lösningar. Är människor tillräckligt desperata kan politiska krafter med enkla lösningar få stöd.
Vad tänker du om det vi-och dom-samhälle som nu utgör den politiska inriktningen inte minst kopplingen som görs i Tidöavtalet mellan invandring och kriminalitet?
- Det är feltänkt. Det ligger en rasism i den kopplingen. Vi måste vara hårda mot brottsligheten, och i stället förstå att socio-ekonomiska förhållanden spelar stor roll. Integrationen har inte fungerat tillräckligt bra, men att säga att vissa människor eller vissa religioner är mer benägna att begå brott måste vi ta avstånd ifrån, avslutar Stefan Löfven.
Lyssna på hela avsnittet med Stefan Löfven i Samhällsvetarpodden.
