Det svenska missnöjet

Vi hör att välfärden har för lite resurser, vi hör om satsningar om miljarder och om att nästan alla regioner går med förlust och behöver varsla medarbetare. Men hur ligger det egentligen till och vad är det som händer i vården, skolan och omsorgen? Det har LO gått till botten med och redovisar i sin rapport Välfärdsgapet, vars slutsatser vi diskuterar i veckans podd med Ulrika Lorentzi som är utredare och Peter Gerlach som är LO-ekonom. 

Elinor Odeberg, chefsekonom på Arena Idé, har i sin bok Dyrtider skrivit om inflationen som plötsligt kom tillbaka efter ett antal årtionden när många nästan trodde att den var borta. Ett antal årtionden med en en ny penningpolitik, där nästan alla länder gav sina riksbanker eller centralbanker i uppdrag att hantera inflationen på egen hand och på armslängds avstånd – och därmed uttryckligen tvingar bort de folkvalda politikerna från denna fråga.

”Den här typen av styrelseskick är väldigt osvenskt”. Samhällsvetarpodden pratar med Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Vad tänker han om hur demokratin och tilliten mår i dessa Tidöavtalstider? Vad händer med fundamentet i samhällskontraktet - likabehandling när myndigheter nu kan få nya uppdrag som angiverilag, ändrad sekretess och vidgat tjänstemannansvar?

”Det vi har sett på senare år är en vidareutveckling av den svenska partsmodellen. Det är ett nytt sätt att påverka som har blivit ganska framgångsrikt. Jag skulle säga att parterna har stärkt sin ställning. Trycket har kommit från lagstiftaren, men parterna har öppnat upp en mycket större arsenal.” Samhällsvetarpodden pratar med Petra Herzfeld Olsson, som är professor i arbetsrätt vid Stockholms universitet.