Diskriminering kan minska med jämlikhetsdata

Laptop

Med hjälp av jämlikhetsdata blir det möjligt att synliggöra och arbeta aktivt mot strukturell diskriminering på grund av etnicitet, religion eller sexuell läggning – till exempel på en arbetsplats. Men trots vinsterna är det få aktörer som arbetar med jämlikhetsdata.

I Sverige har vi redan statistik över kön och ålder. Det innebär att vi kan använda metoden för att även fånga upp konkret data för fler diskrimineringsgrunder. Det ger oss också samma möjligheter att påvisa skillnader och ojämlika förhållanden mellan könen i exempelvis lönesättning, utsatthet för brott och hälsa. 

FN kritiserar Sverige

För etnisk tillhörighet, religion, funktionsvariation eller sexuell läggning saknas dock den här typen av statistik helt och hållet. Det är något som FN tidigare har kritiserat Sverige för.

Avsaknad av jämlikhetsdata innebär att vi inte kan påvisa etnisk ojämlikhet och diskriminering.

Jämlikhetsdata och registerdata är inte samma sak

Jämlikhetsdata är inte ett okänt begrepp i Sverige, men det används oftare internationellt. I Sverige drar vi kopplingar mellan jämlikhetsdata och registerdata trots att det är helt olika metoder. Vår historia och nutid av att föra register kan leda till att många uppfattar att jämlikhetsdata verkar skrämmande och leder till motståndet mot att implementera metoden. 

Informationen sker anonymt

Jämlikhetsdata samlas in helt frivilligt och respondenterna behöver inte uppge något svar alls om hen inte vill. Om hen uppger en etnicitet är det baserat på självidentifiering. Det vill säga att man själv bestämmer och svarar vilken etnicitet man anser sig tillhöra. Det är anonymt och ens svar går inte att koppla till en individ på samma sätt som vid insamling av data för kön.

Medarbetarenkäter kan visa ojämlikheter

Genom att införa jämlikhetsdata i medarbetarenkäter blir det exempelvis möjligt för arbetsgivaren att dra slutsatser kring om det förekommer diskriminering på grund av etnicitet, religion, sexuell läggning på arbetsplatsen. På så sätt är det också möjligt för arbetsgivaren att bedriva ett arbete enligt aktiva åtgärder som är adekvat utifrån de problem som förekommer på just den arbetsplatsen.

För att uppnå förändring och skapa en arbetsmarknad där alla kan inkluderas på lika villkor måste vi också våga ta reda på det som exkluderar och de begränsningar som finns för att uppnå det.

Välfärden står inför en stor utmaning vad gäller rekrytering av akademisk kompetens. För att möta den behöver arbetsgivare i såväl offentlig sektor som inom den konkurrerande privata sektorn visa att man är en attraktiv arbetsgivare. Genom att arbeta i enlighet med lagen om aktiva åtgärder och med hjälp av jämlikhetsdata kan man uppnå det.

Vill du veta mer om jämlikhetsdata? Läs på amnesty.se.

Marie Cham, ombudsman