Europa måste skärpa sig som internationell aktör

Hur är Sveriges rykte internationellt?

- Sverige har ett väldigt gott rykte som internationell aktör ända sedan FNs bildande 1945 och Sverige inträdde som medlem 1946. Traditionen är stark i både fredsskapande och fredsbevarande insatser. Och vi har en oerhört stark historia inom biståndspolitik, och har varit väldigt progressiva i asylfrågor. Det är ett viktigt arv att förvalta, inleder Jan Eliasson.

Och hur har den synen förändrats?

- Det finns en oro i omvärlden rörande Sverige, och man har noterat nya tendenser, framför allt när man nu lämnar enprocentsmålet i biståndet, men också när det rör flyktingar, framför allt kvotflyktingar. Vi har också en minskad prioritering av FN-frågor, vilket märks.

- Synen på invandrare har också förändrats på senare tid. Risken finns att den leder till ökade motsättningar och ökad diskriminering. Det hade omvärlden inte riktigt väntat sig.

- Det ligger i vårt nationella intresse att Sverige har kvar ett bra rykte internationellt. Det som är än mer allvarligt är om vi utvecklar ett samhälle där människor delas in i olika kategorier och skyttegravarna blir djupare mellan olika grupper i vårt land. Det kommer att skada oss här hemma men också internationellt, förklarar Jan Eliasson.

Hur ser du på den ändrade inriktningen på biståndspolitiken?

- Behovet av humanitärt bistånd är väldigt stort. Jag har inga problem med att man prioriterar det. Men det som oroar mig är att man kopplar utvecklingsbistånd till handelskrav. Man får inte glömma att det är den yttersta nöden som styr svensk politik. Allas lika värde måste innebära att man inte försummar de allra fattigaste som har störst behov, men som kanske inte är kommersiellt intressanta, fortsätter Jan Eliasson.

Kan Sverige prioritera både EU och FN?

- Vi måste kunna prioritera både och. Och även om kriget i Ukraina har ändrat prioriteringarna, så finns det en värld utanför Europa.

Vad tänker du om kriget mellan Israel och Hamas just nu?

(Podden spelades in 1 december direkt efter det första eldupphöret)

- Det är en fruktansvärd tragedi. Vi hör nu att bombningarna startar igen. Våldet styr. Det har varit nästan helt outhärdligt.

- Den attack som Hamas företog var ju helt brutal och bestialisk och ett klart brott mot folkrätten. Reaktionen är folkrättsligt legitim, eftersom artikel 51 i FN-stadgan kan appliceras, men den ska stå i rimlig proportion till den första våldsinsatsen. När det är minst tio gånger fler som har dött på andra sidan, bland palestinierna i Gaza, så är det fler som har dött i Gaza än i alla samlade konflikter idag i världen. Då bryter det mot proportionalitetsprincipen och även principen om att göra distinktion mellan civila och militära.

- Det är också ett humanitärt brott att isolera en befolkning och stänga ute mat, mediciner, bränsle och vatten för 2,5 miljoner människor. Det påminner nästan om medeltida belägringar. Om detta fortsätter kommer det att bli en belastning för Israel också. Det känner även USA och EU av just nu, förklarar Jan Eliasson.

Hur ser framtiden ut i Israel och Palestina?

- Två stora frågor måste få en lösning. Hur ska Gaza styras om inte Hamas gör det? Ska ett svagt Fattah styra, en FN-styrka eller ska Israel återockupera Gaza? Det kan i alla fall inte bara vara en ruinhög. Det andra är tvåstatsfrågan. Bosättningarna fortsätter byggas ut, utan några politiska hinder från Israels regering. Det finns en lösning nedlagd i FN-resolution 242, 338 och 1947 års delningsplan. Det gäller att genomföra den.

Hur ser du på EU:s roll som internationell aktör?

- Det är tråkigt att EU-länderna är splittrade i synen på kriget mellan Israel och Hamas. Jag vill gärna se att Europa tar en större roll och blir en global aktör, inte minst om Trump vinner i USA. Då kan nämligen till och med Ukrainastödet ifrågasättas. Vi måste skärpa oss i Europa, avslutar Jan Eliasson.

Missa inte heller hur Jan Eliasson ser på hur hela den internationella spelplanen förändras på grund av Mellanösternfrågan, om det skulle gå att utradera Hamas, men också om det finns en hållbar fred i Ukraina. Det och mycket annat i veckans Samhällsvetarpodden där Ursula Berge ställer frågorna för Akademikerförbundet SSR.