Från mätmani till pragmatisk byråkrati - hur styrning kan göra skillnad

Forskarna Susanna Alexius och Janet Vähämäki har skrivit om biståndvärldens mätande och effekterna av styrning och uppföljning i boken Obsessive Measurement Disorder or Pragmatic Bureacracy? Och det är nog många i olika delar av framför allt offentlig sektor som känner igen de avvägningar och problem som de båda beskriver.

Varför blir kraven på mätning och resultat ibland ett hinder för att faktiskt göra nytta och nå resultat? Hur kan vi resonera om styrning och undanröja negativa effekter? Det som kan betecknas som ”besatt mätsyndrom” kan kanske förebyggas.

I en allt mer komplex värld och med stora, svåra uppdrag är det inte mer styrning och kontroll som är svaret – utan en pragmatisk syn på uppföljning. Men hur gör man om misstron präglar systemet idag? Är det säkrare och lättare att följa regler även om det riskerar att bli handlingsförlamning och fel resultat? Hur kan ansvar och omdöme växa fram i spåren av det omfattande mätandet? Kanske är cheferna viktigare än någonsin i detta gränsland av olika ansvar.

Så många spännande frågor ger Susanna Alexius och Janet Vähämäki svar på.