Högre utbildning ska vara tillgänglig för alla oavsett bakgrund

Lunds universitetsbibliotek, täckt av murgröna.

Trenden mot en mer tillgänglig högre utbildning har stagnerat. Ytterst är högskolans legitimitet som institution beroende av att den är öppen och tillgänglig för alla oavsett bakgrund.

I dagarna återvänder många studenter till studierna och en del påbörjar sin första termin på högskolan. Detta är säkerligen fyllt av blandade känslor. Många känner nog ett stort sug efter att lära och utvecklas samtidigt som få längtar efter de mer negativa sidorna som kan prägla studentlivet som exempelvis tentaångest och stress. Av dem som påbörjar studier på högskolenivå är de med akademisk bakgrund överrepresenterade, samtidigt som andelen studenter från studieovana hem är underrepresenterade. Ska vi ha en högskola präglad av tillgänglighet och öppenhet kan inte föräldrarnas utbildningsnivå avgöra ens möjlighet att ta del av den högre utbildningen.

Länge ökade bredden på den sociala rekryteringen till högre studier. Det vill säga fler från studieovana hem fick möjligheten att studera på högskolan. I mars släppte tankesmedjan Katalys en rapport under namnet ”Porten kallas trång” som visar på hur denna trend har stannat av de senaste åren. En av orsakerna till detta är att ökningen av unga med högskoleutbildning stagnerat de senaste åren. Under 2000-talets början ökade andelen unga (25-34 år) som hade en högskoleutbildning från 25 till 34 procent. I takt med detta ökade även andelen studenter från studieovana hem. Andelen unga med högskoleutbildning är sedan dess oförändrad. Sverige har därmed halkat efter många OECD-länder såsom Norge, Nederländerna, Polen, Finland och Sydkorea där omkring 40 procent av de unga har en högskoleutbildning.

Bostadsbrist

Fler anledningar till att trenden mot en mer öppen högskola har stagnerat går att finna i de problem som präglar hela utbildningsstegen. En minskad likvärdighet i grundskolan gör att det område du föds och i vilken grundskola du då råkar hamna i spelar allt större roll för dina möjligheter att studera vidare på högskolan. Dessutom gör en nästintill obefintlig vuxenutbildning att en andra chans till högre utbildning är utesluten för många.  

Ytterligare en bidragande orsak till högskolans bristande tillgänglighet går att finna i bostadsbristen. För att kunna flytta dit där utbildningen finns krävs att du hittar en bostad. Inte bara råder det en bostadsbrist i flertalet kommuner i landet – tillgången på studentbostäder är dessutom mycket låg. Sveriges förenade studentkårer uppskattar att en student inte kan räkna med att hitta en studentbostad under höstterminen i varken Lund, Uppsala, Stockholm, Umeå eller Örebro. Många studenter blir därmed utlämnade till andrahandsmarknaden. Detta missgynnar alla studenter men framförallt de som inte har föräldrar med kontakter eller pengar.

Snedrekrytering en moralisk fråga

Att den högre utbildningen präglas av social snedrekrytering är på många sätt problematiskt. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det oroväckande då arbetsmarknaden i dag präglas av ett matchningsproblem där arbetslösheten bland lågutbildade är hög samtidigt som arbetsgivare på många håll är i behov av utbildad personal. SKL beräknar att välfärden kommer att behöva rekrytera omkring 500 000 akademiker till 2023. Det råder alltså en brist på akademiker, något som kan få förödande konsekvenser på vår välfärd och vårt välstånd om inte något görs.

Kärnan i problematiken kring den sociala snedrekryteringen till högskolan ligger däremot inte i det samhällsekonomiska perspektivet. Det är istället ur ett moraliskt perspektiv som det verkliga problemet går att finna. Att föräldrarnars utbildningsnivå är avgörande för ens möjlighet att studera på högskolan går helt enkelt emot tanken om ett rättvist och jämlikt samhälle där alla har samma förutsättningar. Ytterst är högskolans legitimitet beroende av att den är öppen och tillgänglig för alla.    

På grund av detta arbetar vi på Akademikerförbundet SSR:s studentråd för att högskolan ska vara en tillgänglig institution för alla oavsett bakgrund. För även om studietiden delvis kan präglas av tentaångest och stress så är utbildning ett fantastiskt verktyg för såväl individ som samhälle. Vi tänker därför under verksamhetsåret arbeta för att minskad social snedrekrytering ska bli en prioriterad fråga för såväl enskilda lärosäten som för politiker och organisationer som arbetar med studentpolitik. Vi tänker även arbeta för att alternativa antagningsmetoder som gynnar fler grupper ska tas fram, samt för en bostadssituation där människor inte hindras från att flytta dit utbildningen finns. I dagarna påbörjar många studenter höstterminens studier. Fler måste ges möjlighet att göra detsamma oavsett ens föräldrars utbildningsnivå. Den sociala snedrekryteringen måste brytas!