Kort om krislägesavtalet

Vad är krislägesavtalet?

Krislägesavtalet är ett avtal som tagits fram av de centrala parterna för att kunna användas i akuta krissituationer för att kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner vid akut krisläge.

Vad är syftet med Krislägesavtalet?

Syftet med Krislägesavtalet är att ge en större flexibilitet vad gäller arbetsskyldighet, arbetstid och villkor och i gengäld förmånligare ersättningar för arbetstagarna.

Vad måste först ske för att kunna tillämpa Krislägesavtalet?

För att kunna tillämpa avtalet måste avtalet först bindas mellan lokala parter genom att teckna en LOK (lokalt kollektivavtal). LOK får endast tecknas med lokal förhandlare som fått fullmakt att göra det för en kommun eller region. Finns inte lokal förhandlare med fullmakt lokalt sker avtalstecknande med central ombudsman. Först och främst är det arbetsgivaren som tar initiativ till att LOK träffas.

När kan Krislägesavtalet aktiveras och börja tillämpas?

Krislägesavtalet kan aktiveras och börja tillämpas först efter ett särskilt beslutsförfarande hos SKR eller Sobona. Arbetsgivare ska i sådant fall ta kontakt med SKR eller Sobonas kontaktcenter med begäran att aktivera avtalet. Det som ligger till grund för bedömningen är ett antal kriterier som ska vara uppfyllda.

Hur kan Krislägesavtalet inaktiveras?

Inaktivering av Krislägesavtalet sker enligt samma principer som gäller för aktivering.

Vad menas med krisläge och vilka kriterier ska vara uppfyllda?

Med krisläge avses i detta avtal en sådan händelse eller händelseförlopp som avviker från det normala, som innebär allvarliga samhällsstörningar, kräver omedelbara insatser av en kommun, ett landsting/region, kommunalförbund eller kommunalt företag eller flera i samverkan, och som medför omfattande eller avgörande påverkan på personalförsörjningen i den kommunala verksamheten.

Exempelvis kan det vara ett krisläge som hotar sjukvårdsverksamheten och är av den art att det krävs omedelbara insatser för att hindra eller minska krisen. Det sista kriteriet innebär krisen har en så omfattande och har avgörande påverkan på personalförsörjningen att det inte går hantera med de medel och personalresurser som finns att uppbringa.

På vilka arbetstagare tar Krislägesavtalet sikte på?

Avtalets tar sikte på arbetstagare som särskilt anställs för begränsad tid i samband med krisläge eller för anställda som redan har en anställning men under begränsad tid utför arbete i samband med krisläge.

På vilka arbetstagare kan avtalet tillämpas?

Krislägesavtalet kan tillämpas på arbetstagare som redan har en anställning enligt HÖK/ÖLA samt för arbetstagare som omfattas av annat kollektivavtal än ovan eller anställs särskilt enligt en särskild kollektivavtalsreglerad tidsbegränsad anställning, för visst arbete i samband med krisläge.

När kan krislägesavtalet tillämpas på mig som enskild arbetstagare?

Avtalet kan tillämpas på arbetstagare först efter särskild anvisning från arbetsgivaren. Avtalet tillämpas endast på de arbetstagare arbetsgivaren beslutar och anvisar ska arbeta i krisläget.

Hur länge kan Krislägesavtalet tillämpas?

Krislägesavtalet kan tillämpas högst i fyra veckor på varje arbetstagare. Tiden kan vid behov förlängas efter beslut av arbetsgivaren. Beslut om förlängning ska föregås av information till berörd lokal arbetstagarorganisation. Organisationen har möjlighet att begära överläggning.

Om du anställs enligt en särskild kollektivavtalsreglerad tidsbegränsad anställning ska anställningen inte överstiga fyra veckor. Vid behov av ytterligare anställningstid kan överenskommelse träffas om ett nytt anställningsavtal.

Är jag skyldig att utföra arbetet som min arbetsgivare särskilt har anvisat?

Du som arbetstagare är skyldig att utföra de arbetsuppgifter som anvisats och i den omfattning som händelsen kräver. Det innebär att arbetsskyldigheten kan vara vidare än normalt.

Utgångspunkten är alltid att arbetstagaren sysselsätts inom ramen för sina allmänna yrkeskvalifikationer hos den egna arbetsgivaren. Om situationen ändå inte kan lösas, kan arbetsgivaren behöva anvisa arbetstagare att utföra arbete som denne vanligtvis inte utför.

En arbetsgivare kan i vissa fall behöva låna ut personal till en krisdrabbad arbetsgivare för att lösa krisläget. Utgångspunkten är att situationen löses genom att arbetstagare frivilligt åtar sig uppdraget men om frivillighet inte löser situationen kan arbetstagare beordras att utföra arbete på annan ort än där arbetstagaren normalt arbetar.

Om jag blivit anvisad arbete enligt Krislägesavtal – finns det giltiga skäl att säga nej?

Om arbetstagare i ett visst fall har giltiga skäl att inte arbeta enligt Krislägesavtalet ska hänsyn tas till det. Giltiga skäl kan handla om familjeskäl (ex. ensamstående förälder utan barnomsorg) eller hälsoskäl med uppvisat läkarintyg.

Hur påverkas mina arbetstider av Krislägesavtalet?

Arbetstidslagen har i vissa delar ersatts av bestämmelser i kollektivavtalet som är specialanpassade utifrån krissituationen. Bland annat kan arbetstagarens ordinarie arbetstid uppgå till i genomsnitt 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod som är högst 4 veckor. Arbete kan behöva utföras såväl vardag som söndag och/eller helgdag samt dag och natt. Ändringar kan förekomma med kort varsel.

Kan jag behöva arbeta mer än 48 timmar per vecka?

Särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.

Innan nödfallsövertid beordras bör arbetsgivaren undersöka om andra åtgärder kan vidtas. Det kan exempelvis handla om att ta in annan arbetstagare som har arbetat färre timmar.

Vid uttag av särskild nödfallsövertid utgår en förhöjd krisersättning.

Vilken ersättning får jag om jag blivit anvisad arbete enligt Krislägesavtalet?

Om avtalet tillämpas behåller du din månadslön samt en krisersättning motsvarande 120 procent av din lön per timme för arbetad tid. Ifall särskild nödfallsövertid tas ut höjs krisersättningen till 150 procent.

Om du omfattas av annat kollektivavtal än HÖK/ÖLA eller anställs särskilt enligt en särskild kollektivavtalsreglerad tidsbegränsad anställning, för visst arbete utgår ersättning per timme som fastställs i samråd med arbetsgivaren samt ytterligare en krisersättning motsvarade 120 procent av arbetstagarens timlön eller om särskild nödfallsövertid tas ut höjs krisersättningen till 150 procent.

Restidsersättning och traktamente enligt Trakt T kan även utbetalas.

Vad gäller om jag inte kan tjänstgöra?

Arbetstagaren är skyldig att omedelbart anmäla till arbetsgivaren när tjänstgöringshinder på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada samt när/om arbetstagaren kan återgå i arbete. Arbetsgivaren kan begära att arbetstagaren lämnar ett skriftligt intyg utfärdat av läkare eller tandläkare.

Hur och när kan anställningen avslutas?

Anställningen upphör utan uppsägning när anställningsavtalet löper ut. Om Krislägesavtalet inaktiveras under en pågående anställning så upphör den vid det aktuella arbetspassets slut.

Anställningar som överstiger 14 dagar kan sägas upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren innan den avtalade anställningstiden löper ut med en uppsägningstid om 7 dagar.

En anställning kan avslutas i förtid på arbetstagarens begäran av skäl som anges i lag (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl.

Kan ändringar och tillägg göras i Krislägesavtalet?

Krislägesavtalet är normativt. Detta innebär att det inte är möjligt för lokala parter att komma överens om avvikelser såsom lokala kollektivavtal eller enskilda överenskommelser.

För mer information, se avtal och redogörelsetext.

https://skl.se/tjanster/merfranskl/cirkular/cirkular/2019/overenskommelseomkrislagesavtal.28688.html