Jobb och vila i balans

Allt om arbetstid

• Ordinarie arbetstid

  Den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan. I vissa typer av arbeten tillämpas något som kallas genomsnittsberäkning. Då får arbetstiden slås ut på ett genomsnitt av högst fyra veckor. Arbetstiden får överstiga 40 timmar under vissa veckor under förutsättning att den inte blir mer än i snitt 40 timmar per vecka under perioden.

• Begränsningar i förläggningen av arbetstid

  Det finns begränsningar i hur arbetsgivaren får lägga ut arbetstiden när det gäller din rätt till vila, rast och paus.

  Dygnsvila: Du har rätt 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Jour får inte läggas ut under dygnsvilan.

  Veckovila: Du har rätt till 36 timmars sammanhängande veckovila. Varken jour eller beredskap får läggas ut under veckovila.

  Rast: Rast ett avbrott i arbetet som ska vara minst 30 minuter. Oftast förläggs rasten till det vi kallar lunch. Under rasten står du inte till arbetsgivarens förfogande och får lämna arbetsplatsen. Du får arbeta högst fem timmar i sträck utan rast. Rast är inte arbetstid och därför heller inte betald.

  Paus: Pausen räknas in i arbetstiden och är ett kortare avbrott från arbetet då du inte har rätt att lämna arbetsplatsen. Paus räknas in i arbetstiden och är betald. Det finns ingen bestämmelse om hur långa pauserna ska vara, men vid särskilt ansträngande arbete av typen löpandebandsarbete eller liknande är rekommendationen fem minuter per timme. Pauserna kan också vara 15-20 minuters kafferast på för- och eftermiddagarna.

• Övertid

  Arbetsgivaren har rätt att beordra övertid men det får bara göras vid tillfälliga behov. Det är alltså inte tillåtet att under en längre period öka arbetstiden någon timme vid varje arbetspass.
  
  Under ett kalenderår får högst 200 timmar allmän övertid och 150 timmar extra övertid läggas läggas ut. Allmän och extra övertid tillsammans får tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller femtio timmar under en kalendermånad.  Övertid får inte förekomma i sådan omfattning att du riskerar att bli sjuk eller råka ut för en olycka.
  
  Om du är borta från arbetsplatsen på grund av sjukdom, vård av barn, semester eller liknande, och senare måste jobba över för att ta igen tiden, ska den tiden räknas som just övertid och inte ordinarie arbetstid. Kom också ihåg att även om du avtalat bort din rätt till extra övertidsersättning så gäller arbetstidsreglerna. Din ordinarie arbetstid får fortfarande inte överstiga 40 timmar per vecka och gränserna för övertidsuttag gäller.

• Mertid

  Mertid är den tid som deltidsanställda arbetar utöver sitt vanliga arbetstidsmått. Det får inte läggas ut mer än 200 timmars mertid per kalenderår. Arbetstid som överstiger arbetstidsmåttet för en heltidsanställd betraktas som övertid.

• Jourtid

  Jourtid är då du som anställd befinner dig på arbetsplatsen, beredd att börja arbeta om det behövs. Jourtid får läggas ut utöver den ordinarie arbetstiden och som mest får arbetsgivaren lägga ut 48 timmar under en fyraveckorsperiod, eller 50 timmar under en kalendermånad. Om du börjar arbeta aktivt under jourtiden räknas det som övertid.

• Beredskap

  Beredskap är då du vistas i hemmet eller på någon annan plats, beredd att rycka in och börja arbeta med kort varsel. Beredskapen räknas inte som arbetstid. Om du måste arbeta aktivt under beredskapen betraktas det som övertidsarbete.

• Restid/Färdtid

  Med restid/färdtid menas normalt resor i tjänsten utanför den ordinarie verksamhetsorten och utanför den ordinarie arbetstiden. Restid/färdtid kan i de fallen räknas från start och slut vid den egna bostaden. Tid för resor under ordinarie arbetstid betraktas som arbetstid.

• Ersättningar

  Alla typer av ersättningar utöver den ordinarie lönen regleras i kollektivavtal. Finns inget kollektivavtal finns inte heller rätt till någon extra ersättning.
  
  De vanligaste typerna av arbetstidsersättningar är:

  Obekväm arbetstid: Ersättning utöver lön vid arbete på obekväm tid. Ersättningsnivåerna varierar beroende på vilken tid på dygnet man arbetar. Normalt är OB-ersättning högre under natten än på kvällen och högre under storhelg än under en vanlig helg.

  Ersättning vid jour och beredskap: Ersättning istället för lön när du har jour och beredskap. Måste du utföra arbete under jour/beredskap får du istället övertidsersättning.

  Restid/Färdtid: Regleringen av den ekonomiska ersättningen och hur den beräknas varierar mellan olika kollektivavtal.

  Övertidsersättning: En högre timersättning per arbetad timme. Nivåerna skiljer sig oftast mellan enkel övertid som är begränsad tid i direkt anslutning till arbetet och kvalificerad övertid.

• Avtala bort sin övertidsersättning

  Det blir allt vanligare i arbetslivet att arbetsgivaren vill avtala bort din rätt till övertidsersättning mot en högre lön och/eller fler semesterdagar. Det innebär att du inte få ut någon extra ersättning för övertidsarbete. Innan du tackar ja till ett sådant erbjudande bör du tänka igenom din situation noggrant så att du inte kommer att arbeta alltför billigt. Klargör ersättningen mot ställda förväntningar, är det en rimlig affär? När du avtalar bort övertiden, se till så att du har en uppsägningsklausul i avtalet ifall det visar sig bli ett arbetsmiljöproblem och kanske en förlustaffär. Akademikerförbundet SSR brukar rekommendera en löneökning på cirka tio procent om man ska sälja bort rätten till övertidsersättning. Oavsett om man avtalar bort sin rätt till övertidsersättning måste arbetsgivaren hålla sig inom arbetstidslagens bestämmelser om övertidens omfattning.

• Flextidsavtal och andra arbetstidsavtal

  En vanlig form av lokalt arbetstidsavtal är flextidsavtal. Kom ihåg att avtalens syfte är att skapa en möjlighet för de anställda att förlägga sin arbetstid på ett flexiblare sätt. Det är alltså du som förfogar över hur du förlägger din arbetstid inom flextidsramen. Det ska inte användas av arbetsgivaren för att lägga ut det som egentligen är övertid.
  
  Det finns också kollektivavtal om ett visst antal timmars arbetstidsförkortning eller arbetstidskonton på privat sektor. Ta reda på vad som gäller så du inte går miste om rättigheter som du har.