Bakslag leder till ny organisering av kommunal ledning

Den nya kommunallagen som kom 1992 gav kommuner större frihet när det gällde att organisera verksamheten. Linköping och Norrköping var två av de kommuner som testade nya vägar. De införde olika modeller för vård och omsorgsverksamheten och stötte båda på problem.

Det visar en ny avhandling i företagsekonomi vid Linköpings universitet. Medan Linköping införde en beställar- utförarmodell utifrån en tanke om konkurrens satsade Norrköping på kommundelsnämnder, utifrån en tro på förstärkt demokrati.

Båda kommunerna stötte på problem av olika slag. I Norrköping utvecklades verksamheten åt olika håll och ledde till stora skillnader mellan kommundelarna. Norrköping valde därför att lägga ner kommundelsnämnderna för att kunna ge likvärdig service till alla kommuninvånare.

Linköping fick problem med att den kommunalt drivna verksamheten förlorade marknadsandelar. Risk fanns att kommunen skulle bli tvungen att lägga ner hela den egna verksamheten, vilket skulle leda till att viktig kompetens gick förlorad. Linköping valde dock att fortsätta beställar- utförarmodellen, men justerade den.

Robert Jonsson har i mer än tio år följt hur de två kommunerna organiserat sin verksamhet och redovisar sitt arbete i avhandlingen ”Organisatoriska bakslag. Mer än tio år av förändringar i två svenska kommuner” vid Linköpings universitet.

Grundfrågan är varför och hur kommunal ledning förändras. Robert Jonsson menar att kommunerna behöver balansera mellan uppdragen att ge bra service, myndighetsutövning, värna demokratin och att vara en samhällsaktör. Om kommunen går för långt i en riktning blir det obalans och risk för bakslag.