Vad gäller på sommarjobbet?

Om din anställning varar längre än tre veckor är arbetsgivaren skyldig att lämna skriftlig information om alla viktiga villkor senast en månad efter att du börjat arbeta. Men med tanke på ett sommarjobbs naturliga tidsbegränsning blir villkoren dock extra viktiga att reglera redan innan du påbörjar din anställning. Det är därför vår starka rekommendation att du ska ha ett skriftligt anställningsavtal från början för att undvika framtida tvister om vad som är avtalat.

Anställningsavtalet bör innehålla 

• Ditt och din arbetsgivares namn och adress.
• Anställningens tillträdesdag.
• Var arbetet ska utföras.
• Dina arbetsuppgifter och eventuell yrkesbenämning eller tjänstetitel.
• Anställningsform och eventuella uppsägningstider. Vid anställning för begränsad tid, anställningens slutdag och vilken form av tidsbegränsad anställning som avses.
• Lön, andra löneförmåner såsom övertidsersättning och annat, samt hur ofta lönen ska betalas ut.
• Arbetsdagens och arbetsveckans längd.
• Tillämpligt kollektivavtal, om sådant finns.

Det är viktigt att anställningsavtalet skrivs under både av dig och av arbetsgivaren. Skriv dock aldrig under ett avtal om du är osäker på vad som gäller. Ta kontakt med SSR Direkt så får du svar på dina frågor.

Anställningsform

Den vanligaste formen av anställning vid sommarjobb är en så kallad allmän visstidsanställning (ALVA). En sådan anställning kan ingås utan andra begränsningar än att en arbetstagare inte kan vara anställd i ALVA i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod. Det kan också vara aktuellet med ett vikariat eller en säsonganställning. Föreslår arbetsgivaren någon annan än dessa anställningsformer bör du kontakta SSR Direkt.

Här hittar du mer information om anställningsformer. 

Kollektivavtal?

Det är viktigt att ta reda på om din arbetsgivare har kollektivavtal. Om arbetsgivaren är kommun, landsting eller en statlig myndighet kan du utgå från att de är bundna av ett kollektivavtal. På den privata sidan kan du fråga arbetsgivaren eller kontakta oss så kan vi hjälpa dig att ta reda på om arbetsgivaren har kollektivavtal.

Kollektivavtalet reglerar bland annat arbetstid, övertidsersättningar, uppsägningstid, försäkringar och pensioner och ger ett starkare skydd för dig som arbetstagare än det som lagen ger dig.

Om företaget saknar kollektivavtal bör du se till att du i det individuella anställningsavtalet får in bestämmelser som i mesta mån överensstämmer med ett kollektivavtal. I det här sammanhanget kan man också nämna att arbetsgivaren i anställningsbeviset är skyldig att informera om tillämpligt kollektivavtal.

Försäkringar

Kollektivavtalet ger dig även ett tydligt utökat försäkringsskydd vid till exempel arbetsskada eller sjukdom. Om din arbetsgivare inte har något kollektivavtal är det extra viktigt att du tar reda på vilka försäkringar du omfattas av.

Lön

Idag går utvecklingen på arbetsmarknaden mot att allt fler förhandlar sin lön individuellt. Vid nyanställning kan du själv påverka din lön genom att vara väl förberedd. Lönen kan naturligtvis variera mellan olika arbetsgivare i olika delar av landet och mellan olika sektorer av arbetsmarknaden.

Läs här hur löneläget ser ut och vad som kan vara bra att tänka på när du förhandlar din lön.

Lönespecifikation

När du jobbat får du en lönespecifikation som anger hur mycket du får i lön, hur många timmar du arbetat, hur mycket som dragits i skatt, semesterersättning och så vidare. Får du ingen lönespecifikation ska du ta upp det med arbetsgivaren.

Semesterersättning

Alla som arbetar har rätt till semesterersättning.

Ersättningen är alltid minst tolv procent på den lön du totalt tjänar under din anställning. I vissa fall väljer arbetsgivaren vid kortare anställningar att betala ut semesterersättningen varje månad. Annars ska du få ut ersättningen som senast en månad efter anställningen upphört.

Skatt

Skatteverket har sammanställt information angående skatt vid extra- och sommarjobb.

Pension

Under rubriken Pension kan du läsa mer om olika typer av pensionssparande och -försäkringar.

Arbetstid

Arbetstiden styrs både av lagen och av avtal. Arbetstidslagen styr framför allt arbetstidens längd och hur man ska lägga upp den, alltså till exempel hur mycket ledighet du ska ha mellan arbetspassen.

I kollektivavtalen bestäms vad som räknas som ordinarie arbetstid respektive övertid och vilken ersättning du får för till exempel övertid eller obekväm arbetstid. Om du får jobb på en arbetsplats som inte har kollektivavtal måste villkoren skrivas ner ordentligt i ett anställningsavtal.

Sjukdom

Om du skulle bli sjuk och måste vara borta från jobbet får du ingen lön. Däremot kan du ha rätt till sjuklön istället. Reglerna hänger samman med hur lång din anställning är.

Din rätt till sjuklön gäller från och med den första dagen av anställningstiden, men den första dagen är en så kallad karensdag då du inte får någon ersättning alls. Från och med dag två får du 80 procent av lönen. Du har inte rätt till sjuklön från första dagen av anställningstiden, om din avtalade anställningstid är kortare än månad. Då inträder rätten till sjuklön endast om du tillträtt antällningen och därefter varit antälld i fjorton kalenderdagar i följd. Du måste alltså ha arbetat 14 dagar innan sjukdomsfallet inträffar, för att få sjuklön. Om du som kortidsanställd insjuknar innan de 14 dagarna gått till ända, börjar sjuklöneperioden att löpa först efter det att kvalifikationskravet uppfyllts. Läs mer här

Ledighet

Vanligtvis blir frågor om ledighet inte aktuella i samband med sommarjobb men är det någonting du undrar över så är du välkommen att ta kontakt med SSR Direkt.

Arbetsmiljö

Arbetsgivaren ansvarar för att du ska ha en bra arbetsmiljö. Du ska inte må dåligt eller riskera din hälsa på arbetet. Det kan handla om fysiska risker i samband med arbetet, men också om psykiska risker i form av stress och/eller en nedbrytande social miljö, eller i värsta fall i form av diskriminering och trakasserier.

På Arbetsmiljöverkets hemsida hittar du gällande lagstiftning föreskrifter. Nämnas bör till exempel AFS 1982:3 om ensamarbete och AFS 1993:2 om våld och hot i arbetsmiljön. 

Diskriminering, jämställdhet och mångfald

Jämställdhet innebär att människor av alla kön och könsuttryck har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Ett jämställt arbetsklimat, liksom ett jämställt samhälle, innebär fördelar för alla. Mångfald på en arbetsplats leder till utveckling och ökad kreativitet. Det bidrar också till att skapa rättvisa och respekt mellan grupper och individer.

Du som är anställd, arbetssökande, prao-elev eller praktikant är skyddad mot diskriminering. Även du som inhyrd och inlånad har ett skydd mot diskriminering.

Diskrimineringslagen omfattar diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Det finns även ett skydd mot missgynnande i samband med föräldraledighet i föräldraledighetslagen.

Gällande lagstiftning och vidare information hittar du mer under fliken Diskriminering här på vår hemsida. 

Arbetsintyg

Innan du slutar ditt sommarjobb ska du se till att få ett arbetsintyg. Det är ett intyg där det står var du har jobbat, hur länge du varit anställd, hur många timmar du har jobbat och vad du har jobbat med. Be gärna om ett skriftligt omdöme också – ett arbetsbetyg – där det står några rader om hur du skött ditt arbete och hur du är som person. Arbetsintyget och/eller betyget är viktigt att kunna visa upp när du ska söka jobb i framtiden.

CSN

Information om Centrala studiestödsnämndens regler för inkomst och fribelopp finner du på CSN:s hemsida.

SSR Direkt

Glöm inte att du alltid är välkommen att kontakta våra ombudsmän i SSR Direkt om du har någon fråga om ditt sommarjobb.