Akademikern

Tillgänglighet i arbetslivet

Ett tillgängligt arbetsliv för alla!

Vill man ha ett öppet och inkluderande arbetsliv där personalförsörjningen baseras på kompetens är tillgänglighetsfrågor a och o.

Fakta

De vanligast förekommande funktionsnedsättningarna:

  • Rörelsehinder
  • Astma/Allergi m.m.
  • Psykiska funktionsnedsättningar
  • Hörselskada
  • Diabetes
  • Dyslexi
  • Synnedsättning/blindhet
  • Hjärt-Kärlsjukdom
  • Mag-/Tarmsjukdom
  • Psoriasis

Källa: SCB, Förutsättningar i arbetslivet

När vi pratar om tillgänglighet i arbetslivet menar vi att arbetsgivare tillsammans med fackligt aktiva ska jobba för att anpassa arbetsmiljön, arbetsvillkoren och kommunikationskanalerna för att sökanden och anställda med olika typer av funktionsnedsättningar ska ha samma villkor i arbetslivet som sina kollegor utan funktionshinder. Även om olika lagar ställer krav på arbetsgivare att värna om anställdas rättigheter upplever många personer med funktionsnedsättningar att man inte har samma möjligheter. Även diskriminering och missgynnande förekommer.

Stora mörkertal

Eftersom det inte är etiskt och rättsligt försvarbart att kartlägga personer med funktionsnedsättning på arbetsplatsen finns det stora mörkertal om deras villkor i arbetslivet. Det hindrar inte att arbetsgivare och fackligt aktiva arbetar för att skapa lika villkor och ett tillgängligt arbetsliv för alla. Något som kännetecknar diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning är dels den mångfald av diagnoser som finns, dels att många nedsättningar inte syns eller på annat sätt är märkbara för omgivningen. Det är inte helt ovanligt att en individ kan ha flera diagnoser samtidigt.

Proaktivitet, inte reaktion

Medan många funktionsnedsättningar är fullt synliga (se faktaruta) och därmed borde vara lätta för arbetsgivare att hitta lämpliga stödjande åtgärder för, är många inte uppenbara för arbetsgivaren. Med tanke på att många arbetstagare riskerar och känner sig rädda för att diskrimineras måste arbetsgivaren räkna med att arbetstagare inte kommer att vara öppna med sina funktionsnedsättningar.

Ett klokt ledarskap förutsätter därför att arbetsgivaren är proaktiv istället reaktiv. Ett proaktivt förhållningssätt innebär att arbetsgivaren agerar förebyggande och regelbundet ser över de anställdas arbetsvillkor och anpassar dem i syfte att ge varje medarbetare möjlighet att använda sig av sin potential. Dessutom betyder proaktivitet att arbetsgivaren också ser över sina rekryteringsrutiner för att försäkra sig om att det är kompetensförsörjningen som står i fokus och inte irrelevanta faktorer, som exempelvis kön, etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning.

Positivt för alla

En ofta bortglömd detalj i dessa sammanhang är den ”överlappningseffekt” som äger rum. Ett arbete att anpassa och regelbundet se över arbetsmiljön och arbetsvillkoren för en viss kategori arbetstagare har också en positiv effekt på arbetsmiljön och arbetsvillkoren för de grupper eller kategorier av anställda som inte är den egentliga målgruppen för insatserna.