Hur mår du på jobbet?

kontor

Den här veckan, den 28 april, uppmärksammar vi internationella arbetsmiljödagen World Day for Safety and Health at Work. Det är välkänt att arbetsmiljön och hur vi mår på jobbet i hög grad påverkar vår hälsa i allmänhet och sjukskrivningar.

Det kan inte nog betonas att vi är varandras arbetsmiljö på jobbet, så väl kollegor i mellan som mellan chef och medarbetare. Jag skulle idag också vilja att vi ägnar en tanke åt dem som inte finns kvar på våra arbetsplatser och dem som har svårt att komma dit.

Fler kvar med rätt stöd

En inte obetydlig del av en ombudsmans arbete är att hjälpa anställda och arbetsgivare att skiljas från varandra utanför arbetsrätten genom ett så kallat utköp eller överenskommelse. Inte sällan tänker jag att med en gnutta mer tillit mellan chef och medarbetare, större förståelse och att man som arbetsgivare går in och tar tag i motsättningar i arbetsgrupper eller mellan chef och medarbetare, så skulle vi slippa en hel del av de här lösningarna.

Det kan handla om en ny chef som går in och detaljstyr i en underordnad chefs eller medarbetares arbete tills vederbörande känner att hen inte kan jobba kvar i en situation där hen hela tiden blir rättad eller överprövad. Det kan vara en chef som inte får rätt stöd att vara chef över en arbetsgrupp som efter många chefsbyten styrs av informella ledare. Det kan vara situationer där HR säger att ”det inte riktigt klickat mellan chef och medarbetare”. Det kan vara personer som blivit sjuka av för hög arbetsbelastning och där arbetsgivaren menar att personen inte klarar jobbet.

Det är ganska lätt att skiljas. De flesta vill inte vara kvar hos en arbetsgivare som inte vill ha en längre och med ett antal månadslöner får man en respit att söka sig vidare. Men är det vad arbetsgivares resurser ska användas till? Och hur påverkas de som är kvar?

Ta del av allas kompetens

Sen har vi alla de som kämpar för att klara av att vara en del av vår arbetsmiljö. Akademikerförbundet SSR har sedan 2018 tillsammans med andra aktörer arbetat för att våra arbetsplatser ska bli universellt utformade så att de passar bättre för alla oavsett funktionsvariationer. Kunskapen om detta är låg hos arbetsgivare och chefer generellt, lika så att de är skyldiga att arbeta för att förebygga diskriminering genom aktiva åtgärder enligt Diskrimineringslagen.

Med tanke på hur många barn och unga som idag får neuropsykiatriska diagnoser, men också att många diagnosticeras i vuxen ålder, så måste våra arbetsplatser utformas universellt för att vi ska kunna få ta del av deras kompetens.

Idag ställer vi istället kravet att alla ska kunna prestera optimalt i kontorslandskap, leda sig själva och ständigt byta emellan olika arbetsuppgifter om verksamheten kräver det. Detta innebär olika stora utmaningar för oss. Att hela tiden anstränga sig till max för att klara av sitt arbete innebär en stor risk för att få utmattningssyndrom.

Försäkringskassan konstaterade år 2020 att psykiatriska diagnoser stod för 41 procent av alla sjukskrivningar, att kvinnor löper större risk att drabbas och att det ofta leder till längre sjukskrivningar än andra diagnoser. Det är framförallt den ökade förekomsten av utmattningssyndrom som gör att sjukfallen för psykiatriska diagnoser blir längre, då dessa sjukfall ofta löper över ett halvår eller mer.

Så låt oss ta fasta på innebörden i det engelska namnet för arbetsmiljödagen – Safety and Health at Work. Vi har rätt till säkra arbetsplatser som inte äventyrar vår hälsa. Vi har rätt till en god arbetsmiljö. Vad behöver du för att detta ska bli verklighet? Vad behöver dina kollegor och resten av din arbetsplats? Hur kan ni öka er förståelse och acceptans för era och andras olikheter? Vem är inte en del av er arbetsmiljö idag?