100 år av demokrati?

Att rösträtten inte längre bara var till för män utan breddades till den andra halvan av befolkningen är så klart något att fira. Och helt klart var det ett stort steg framåt för att alls kunna tala om ett demokratiskt samhälle.

Men är verkligen den svenska demokratin 100 år gammal? När är ett land demokratiskt? Hur stor del av befolkningen ska ha rösträtt för att det ska kunna definieras som demokratiskt? Först 1989 fick alla svenskar över 18 år rösträtt i och med att begreppet omyndigförklaring avskaffades. Det innebar att personer som, med anledning av till exempel intellektuella funktionsnedsättningar inte hade betraktats som en del av den myndiga befolkningen, äntligen fick ta del av den demokratiska rättigheten att rösta. Är då inte egentligen demokratin i Sverige bara 32 år ung?

Den svenska demokratins ställning är idag stark. I valet 2018 röstade 87 procent av befolkningen. Demokratin är väl förankrad och för den stora majoriteten av befolkningen är det också självklart att det är genom demokrati som Sverige ska styras. Men det finns också stora demokratiska utmaningar.

Demokratisk ojämlikhet

Delegationen mot segregation fick i ett regeringsbeslut 2018 i uppdrag att genomföra en undersökning. Studien handlade om det demokratiska deltagandet bland invånare i områden med socioekonomiska utmaningar, jämfört med andra typer av områden och riket som helhet. Resultatet i denna visar att det finns en demokratisk ojämlikhet som växer i Sverige, som utöver socioekonomiska och demografiska faktorer även har en geografisk dimension. Den demokratiska ojämlikheten innebär att alla inte deltar i demokratin i lika hög grad.

"[...] en fjärdedel av de svarande i riket i stort har avstått från att utrycka sina politiska åsikter av rädsla för hot, trakasserier eller våld någon gång under de senaste 12 månaderna."

Bland annat visar svaren att en fjärdedel av de svarande i riket i stort har avstått från att utrycka sina politiska åsikter av rädsla för hot, trakasserier eller våld någon gång under de senaste 12 månaderna. Dessutom anger närmare en femtedel att de har avstått från att delta i politiken av rädsla. Undersökningen visar vidare att boende i områden med socioekonomiska utmaningar upplever en lägre grad av delaktighet i samhället och känner sig mindre behövda, i jämförelse med riket som helhet och områden utan socioekonomiska utmaningar. Valdeltagandet är betydligt lägre bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med andra områden och riket i stort. Grundläggande socioekonomiska förutsättningar, som till exempel inkomst och utbildningsnivå, har stor betydelse för människors möjligheter att engagera sig och delta i demokratiska processer. Resultatet av enkäten visar på att vi i Sverige har ett demokratiskt utanförskap och att den demokratiska ojämlikheten har en stark koppling till annan ojämlikhet i samhället (ta del av studien En demokrati för alla här).

Ett annat viktigt resultat av Delegationen mot segregations studie är att boende i områden med socioekonomiska utmaningar engagerar sig i civilsamhällesorganisationer i mindre utsträckning jämfört med boende i samtliga andra områdestyper och riket i stort. Det som, enligt studien, lockar störst andel människor i samtliga områden är idrottsföreningar och fackliga. Som fackförbund har vi därmed en nyckelroll för att nå alla människor i samhället och för att genom vårt agerande kunna stärka demokratin.

Hot och våld – ett hot mot demokrati

Akademikerförbundet SSR har tidigare lyft riskerna med hot och våld mot myndighetspersoner. Bland de drabbade professionerna finns såväl bygglovshandläggare, livsmedelsinspektörer, socialtjänst, arbetsförmedlare och bibliotekarier som handläggare på Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och inom åklagarväsendet. Dessa handlingar hindrar eller försvårar arbetet inom olika typer av myndighetsutövning. Det är ett hot mot demokratin.

I en enkät som besvarades av 480 socialsekreterare som arbetar med barn och unga i utsatta områden svarade sju procent att de undvikit att ingripa enligt LVU i ett akut ärende kring ett barn på grund av hot eller rädsla (vilket publicerades i en artikel i Dagens Nyheter 2021-09-19). Hot och våld i såväl arbetslivet som privatlivet är helt oacceptabelt. Att tjänstepersoner utsätts för hot och våld i sin yrkesroll drabbar både den enskilda tjänstepersonen, men det underminerar också viktiga samhällsfunktioner. Hot och våld får aldrig accepteras i en organisation. Akademikerförbundet SSR har sedan tidigare tagit fram material kring hur medarbetare, chefer och skyddsombud kan prata om och agera för att minska hoten för hot och våld. 

Vår demokrati

Ett demokratiskt samhälle behöver tas om hand. Vi måste alla vara med och bevaka våra och andras rättigheter och skyldigheter för att demokratin ska leva vidare. I initiativet Vår demokrati har såväl kommuner och företag som civilsamhällesorganisationer med fler skrivit under deklarationer för en stark demokrati. Självklart även Akademikerförbundet SSR.

För oss som fackförbund är demokratin och dess utmaningar närvarande genom våra medlemmar, förtroendevalda och i vår verksamhet. Att kunna och våga organisera sig solidariskt med andra för allas lika villkor i arbetslivet är ett demokratiskt värde. Vi på Akademikerförbundet SSR arbetar hela tiden med att bredda vårt demokratiska uppdrag, våra aktiviteter och våra förtroendevaldas uppdrag. Att säkerställa att demokratin är för alla våra medlemmar och att vår verksamhet är aktuell för alla.