Arbetsmiljöverket ringbarkar trädet

Akademikerbloggen

Regelförnyelsen pågår och kantas av intressentmöten, många och långa skrivningar på lättare(?) svenska och fina formuleringar om att det ska vara lätt att göra rätt och visionen om att alla vill och kan skapa en god arbetsmiljö. Vad som inte alltid nämns här är ord som makt och inflytande.

Vi på Akademikerförbundet SSR i grunden är positiva till Arbetsmiljöverkets översyn av de befintliga föreskrifterna. En mer samlad och tydlig bild av vilka krav som ställs på det förebyggande arbetsmiljöarbetet är bra och något som alla tjänar på.

Mycket kortfattat handlar det om att runt 67 föreskriftshäften ska kokas ner till totalt 14. Den som föredrar en kort animerad film istället för en lång text om vad det här i grunden handlar om kan få sitt lystmäte tillgodosett här. Än är det inte för sent att göra sin röst hörd. I mellandagarna går remisstiden ut.

Kluster och Google 2.0

De olika innehållen i föreskriftshäftena (det är fortfarande häften i arbetsmaterialet) klustras hjälpligt samman. Det är ju ett digert arbete bara att tratta ner det här till 14 häften. Risken är dock att klustren blir oerhört stora och omfattande. Det finns inte EN struktur som passar alla branscher. Akademikerförbundet SSR ser i stort att det förslag som ligger funkar övergripande. Den stora utmaningen för skyddsombud och chefer blir att hitta inom föreskrifterna och länkarna/hänvisningarna som skapas och mellan dem. För att exempelvis hitta regleringar om hot och våld måste vi läsa delar i häfte 2.1 för merparten av det här sakområdet, men också kompletteringsläsa på olika ställen inom både häfte 1.1 och 2.3. Det här visar på komplexiteten i föreskriftsstrukturen och inte minst vikten av att Arbetsmiljöverket tar fram den absolut bästa sökfunktionen som finns på marknaden (vilket faktiskt hade löst en hel del redan med den gamla regelstrukturen).

Det är idag ett förslag på en struktur som bygger på att läsaren vet vad hen söker, vilka begrepp som är rådande, vad hen på ett ungefär ska göra och hur systematiken i föreskrifthäftena fungerar. De som ansvarar för att skapa trygga arbetsplatser med god arbetsmiljö har inte alltid den tiden eller den kunskapen som behövs för att kunna instinktivt leta i flera olika föreskriftshäften för att hitta det de ska göra. Här förväntar vi oss att myndigheten ska göra något som knappt Google klarar idag. Låt oss hoppas att Arbetsmiljöverket här och nu ligger i startgroparna för att genomföra en upphandling och med den åstadkomma Google 2.0 om regler för en god arbetsmiljö.

Allmänna råd är bindande

Den nya regelstrukturen med ca 2300 paragrafer ska i text vara mindre omfattande än den nuvarande. Men i och med den nya strukturen byter alla paragrafer namn, nummer och placering i regelverket. Det är EN del i det komplexa pussel som läggs. En annan pusselbit är att vägledningar ska tas fram till de nya föreskrifterna och därmed ersätta många de etablerade allmänna råd som idag finns kopplade till aktuella föreskrifter. Arbetsmiljöverket är av den mening att en renodling av föreskrifterna kommer att öka effektiviteten och tydligheten. För de som orkar tränga igenom materialet.

Akademikerförbundet SSR har genom hela den här processen starkt betonat nyttan med de allmänna råden. De är i praktiken mycket goda verktyg för chefer och skyddsombud – de som är ansvariga för det förebyggande arbetet – och ett borttagande riskerar att skjuta det förebyggande arbetsmiljöarbetet i sank. Vi ser risker med att enkom se till effektivitet och tydlighet. Utgångspunkten bör tvärtom vara användarvänlighet. Flyttas viktig text till en annan publikation utanför finns det en uppenbar risk att de faller i glömska.

Makt och inflytande

Det är också bra och användarvänligt att ha allmänna råd placerade i direkt anslutning till föreskriftstexten. Det här har förbundet påpekat genom hela processen, men med den remissen för handen kan vi bara beklaga att vi inte har blivit lyssnade på. Det är svårt att se att nedmonteringen av allmänna råd inte skulle påverka det förebyggande arbetsmiljöarbetet och skyddsnivån negativt.

Det har tyvärr blivit alltmer klart för mig under de här åren att Arbetsmiljöverket helst vill gå sin egen väg och att man inte alls har särskilt stor tilltro till, eller kunskap om, arbetsmarknaders parter. Känslan är gång på gång att det myndigheten ser som en av fördelarna med borttagande av allmänna råd är just att slippa remissförfarande och dialog med oss parter. Det kan tolkas som att Arbetsmiljöverket fjärmar sig från den svenska modellen. Samverkan med arbetsmarknadens parter verkar reduceras till något betungande, tidskrävande och onödigt.

Myndigheten är tydligt med att vägledningarna, helt korrekt, inte har samma juridiska status som föreskrifterna och de allmänna råden. Där är det bra att känna till att en flytt av innehållet i allmänna råd till vägledningar innebär en stor förändring bl.a. då framtagandet/revidering av så väl en föreskrift som allmänna råd idag sker i samråd med arbetsmarknadens parter och omfattas av ett formellt remissförfarande. I en vägledning beslutar myndigheten själv om innehållet.

Trädets betydelse i sammanhanget

Metaforen om trädet – med stammen, rötterna och dess omfattande krona – som Arbetsmiljöverket myntat fungerar väldigt bra i sättet att beskriva hur allt det här hänger ihop. Den nya regelstrukturen kan i viss mån ringbarka stammen och det gör att näringen inte kommer att nå kronbladen. Jag får många gånger känslan av att myndigheten saknar intresse för parternas kompetens, branschkunnande och den breda förankring som parterna gemensamt kan erbjuda för att skapa användbara material.