Pernilla Leviner är professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet. Samhällsvetarpodden fick chans att prata med henne om hur förslag som nu läggs riskerar barns rättigheter och utmanar Barnkonventionen, men även om politiska förslags förändrade syn på alla människors lika värde. Frågorna ställs av Ursula Berge och Monica Engström.
Varför tycker du som jurist att det är så viktigt att fokusera på barns rättigheter?
- Mitt intresse som jurist har handlat om relationen mellan människa och myndighet. Relationen staten och familjen och barn innehåller så mycket intressant i sig. Det känns också viktigt att tänka rättigheter för individer som inte själv kan utkräva dem, till exempel barn, inleder Pernilla Leviner.
Hur tycker du införandet av Barnkonventionen i svensk lag har förbättrat barns rättigheter?
- Det är en motstridig bild som framträder. Bara det faktum att konventionen inkorporerades i svensk lag och samtalet om det, har uppmärksammat barns särskilda rättigheter på ett sätt som annars inte skulle ha skett. Vi ser också en tendens till att domstolar tar avstamp kring Barnkonventionen. Men samtidigt finns det områden där barns och ungdomars rättigheter lyser med sin frånvaro. Det tydligaste exemplet är bekämpandet av gängkriminaliteten, förklarar Pernilla Leviner.
Har du några andra konkreta exempel just nu som du tycker utmanar barns rättigheter?
- Förslaget om att sänka straffbarhetsåldern är ju ett tydligt exempel. Man kan verkligen ifrågasätta det utifrån barns rättigheter. FNs barnrättskommitté säger tydligt att straffbarhetsåldern inte bör sänkas, varken i Sverige eller någon annanstans. Ändå görs det. Även om politiken uppmärksammar barns rättigheter menar man att sådana här förslag inte strider mot våra internationella åtaganden och barns rättigheter. Argumentet är: ”Vi måste göra så här”.
- I den här kontexten verkar inte politiken längre se barn som skyddsvärda, utan som ansvariga, och ensamt ansvariga. Barn har gått från att vara ”självständiga rättighetsbärare” till att bli ”ensamma problembärare”, säger Pernilla Leviner.
När kan man hålla barn ansvariga för det de gör?
- Å ena sidan ska barn skyddas, men i fallet med straffbarhetsålder ska barn ta ansvar. Vad är skälet för det? Argumenten som förs fram är inte hållbara och ändamålsenliga. Och det går verkligen att ifrågasätta om denna inskränkning verkligen är proportionerlig, fortsätter Pernilla Leviner.
Hur påverkar dagens migrationspolitik barns rättigheter?
- En restriktiv migrationspolitik kan på många sätt påverka barns rättigheter mer än vuxnas. Om vi tror att familjen är det viktigaste sammanhanget för barn att växa upp i, så blir till exempel en begränsning av rätten till återförening något som drabbar barn mest. Ibland tänker vi att barn är mer skyddsvärda i migrationsavseende, men vi har inte analyserat de här stora förändringarna av migrationspolitiken ur det perspektivet, fortsätter Pernilla Leviner.
- Barn som vistas i Sverige med oklar rättslig status, till och med som papperslös, påverkas i ännu högre grad. De förändringar som nu föreslås drabbar ju dem i stor utsträckning.
- Vi ser ett ökat åtskiljande av grupper av människor, och därmed också grupper av barn. Det är en förskjutning i hur vi tänker runt människor att de inte längre har lika värde. Vissa har mer rätt än andra. Det är en konsekvens vi ser av de reformer som nu sker både inom migrationspolitiken och inom det straffrättsliga fältet, förklarar Pernilla Leviner.
- För inte så länge sedan införde vi rättigheter, tex för papperslösa, att de skulle ha samma rätt tex till sjukvård, och barnen rätt till skolgång som alla andra. Det var viktiga reformer då för att visa att man inte kan göra åtskillnad på människor här i landet. Men det vi ser nu är i stället att man ska ”förtjäna” rättigheter. Det är en förändring som har skett väldigt snabbt och som är oroväckande, fortsätter Pernilla Leviner.
Det och mycket om kammarrättsdomen mot Göteborgs kommuns förskolenämnd, att allt fler sekretessbrytande regler införs, att vi ser en allt otydligare rollfördelning mellan myndigheter och eventuell normalisering av angiveri, pratar vi om i veckans Samhällsvetarpodden. Pernilla Leviner ger också ett gott råd till vår justitieminister på slutet. Missa inte det.
