Vi fick en fråga från justitieminister Gunnar Strömmer om han fick vara med i Samhällsvetarpodden och förklara sin syn på alla de lagförslag han nu driver fram för att hantera bland annat gängkriminaliteten. Vi svarade så klart ja och fick chansen att få svar på många viktiga frågor. Frågorna ställdes av Ursula Berge och Monica Engström.
Vilka ideal styr dig som jurist?
– Jag har ett intresse att gå lite mer på djupet i att en demokrati inte bara är folkstyre, utan att vi också behöver ett ordentligt skydd för individuella fri- och rättigheter, inleder Gunnar Strömmer.
Mycket i politiken handlar just nu om gängkriminaliteten. Vad tänker du runt dess orsaker?
– Detta stora samhällsproblem har väldigt många olika bottnar. Det är ofrånkomligt att säga att vi har haft en stor invandring, men inte lika framgångsrik integration och en oförmåga att hantera segregationen. Vi har också haft en oförmåga att komma i kapp med socialpolitiken och rättspolitiken. Hade vi gjort väldigt mycket mer preventivt för 15 år sedan hade vi varit i ett annat läge idag.
Det är också viktigt att skilja på riskfaktorer och verkliga orsaker. Vi vet att socioekonomisk bakgrund spelar roll som riskfaktor. Så även ett hem med missbruk eller om du utsatts för våld som barn. Men de allra flesta som vuxit upp under knappa förhållanden blir ju inte kriminella. Normer spelar också roll vilket behöver betonas mer, fortsätter Gunnar Strömmer.
Klarar ni av att förklara för folk att kriminaliteten minskar i samhället, förutom just den grova våldsbrottsligheten kopplad till gängen?
– Jag tycker det. Samtidigt måste man betona att gängkriminaliteten har ökat med sådan kraft att den hotar vårt fria och öppna samhälle. Även rekryteringen av barnen och den kriminella ekonomin oroar. Detta sammantaget är samhällspåverkande och det måste vi göra något åt, förklarar Gunnar Strömmer.
Vi upplever att det kommer extremt många lagförslag just nu. Stämmer det?
– Det stämmer. Det är all time high i lagstiftningsarbetet och det går fort. Men vi måste komma i kapp. Vi borde ha gjort mycket för 15 år sedan.
Var är dina röda linjer vad det gäller ny lagstiftning när det går så här fort?
– Mina röda linjer går vid våra grundlagar. De sätter gränser, i synnerhet rörande det fri- och rättighetsskydd som medborgarna har. Vi håller oss inom grundlagens gränser, anser jag, men inom den försöker vi göra väldigt mycket mer, fortsätter Gunnar Strömmer.
Finns det några förslag som skaver för dig som jurist, som tex anonyma vittnen och omvänd bevisbörda?
– Jag har själv varit motståndare till att införa anonyma vittnen. Min advokatinstinkt säger mig att det är grundläggande att den som är anklagad för något får veta vem som påstår det så att man kan försvara sig. Men jag har ändrat mig och det handlar mycket om samhällsutvecklingen där jag ser att andra rättsstatliga värden äventyras om vittnen inte vågar prata med rättsvårdande instanser. Jag tycker att det förslag som lagts är välbalanserat. Det är motiverat att pröva och se effekten om fem år.
– Det du nämner om omvänd bevisbörda, dvs det vi kallar självständigt förverkande handlar om att kunna ta tillgångar från individer utan ett brottmål i domstol. Åklagaren har bevisbördan, men den misstänkte får en förklaringsbörda hur personen kan ha tjänat in de här pengarna. Jag tycker att det är ett balanserat förslag, men det är klart att det är rimligt att det blir en diskussion när viktiga intressen ska balanseras mot varandra, säger Gunnar Strömmer.
Varför tycker jurister så olika om de här förslagen i förhållande till grundlagen och likabehandlingsprincipen till exempel?
– Det beror på att jurister också är människor med politiska övertygelse och olika förståelse för olika samhällsproblem och dess orsaker och hur man kommer åt dem.
– Vad betyder likhet inför lagen, tex rörande svenska medborgare och andra? Är det rimligt att en svensk medborgare och en som inte är det får olika konsekvenser av samma brott? De här frågorna blir mer komplicerade när de ska möta konkreta samhällsproblem som är svåra och där vi av andra skäl kan tycka olika. Kanske har det också blivit svårare för jurister, för att de här frågorna har varit mer principiella tidigare och nu möter de en komplicerad verklighet, förklarar Gunnar Strömmer.
Finns det en en samlad konsekvensanalys och proportionalitetsbedömning rörande alla de här lagförslagen och vilka försiktighetsåtgärder vidtar ni om en lag blir fel?
– Jag tycker att utredningarna gör gedigna konsekvensanalyser, men ibland finns det inte så mycket egen erfarenheter att gå på. Man kan titta på andra länder men ibland hjälper inte det heller. Då får vi kompensera för det genom att tex säga att en lagstiftning bara ska gälla i fem år, så att man skaffar sig erfarenhet som man sedan kan utvärdera. Visitationszoner till exempel tidsbegränsade vi inte, men vi skrev in tydligt att polisen skulle dokumentera varje enskild visitation så att vi om ett antal år kan göra en ordentlig uppföljning, gärna tillsammans med kriminologer, avslutar Gunnar Strömmer.
Det och mycket om hur uppluckrad sekretess påverkar den personliga integriteten och socialpolitikens förutsättningar, tilliten till offentlig förvaltning och om hårdare tag inom kriminalpolitiken verkligen har någon effekt, pratar vi om i veckans Samhällsvetarpodden.
