Det här är den farligaste tiden

Hans lösning är så snabbt Nato-medlemskap som möjligt. I veckans Samhällsvetarpodden pratar vi också om hur alliansfriheten har förändrats i Sverige över tid och hur vi kan skapa en säkerhetspolitisk väg framåt som är så säker som möjligt och demokratiskt legitim.

Hur ser du på Sveriges alliansfrihet historiskt och idag?

- Alliansfrihetens innehåll har genom decennierna eroderats. Därför har fler och fler partier, inte minst vi i Moderaterna för 20 år sedan, kommit ut som Nato-vänliga. Senast var det Kristdemokraterna och Centerpartiet.

- Alliansfriheten har kommit att urholkas och har delvis, i svensk politik, blivit mer ett ord som har olika betydelse beroende på vem som uttalar det. Inom socialdemokratin har det begreppet närmast haft en religiös laddning och varit starkt förknippat med partiets identitet kring utrikes- och säkerhetspolitik. Men alliansfrihetens tid är över, inte minst efter EU-inträdet, inleder Hans Wallmark.

Vilket Nato tycker du att vi ska gå med i? Förbehåll?

- I grunden är jag för en ren ansökan till Nato. Den ska vara väldigt enkel undertecknad av stats- och utrikesministern, utan en massa förbehåll.

Hur ser du då tex på Natos rekommendation att vi ska lägga två procent av BNP på militärutgifter?

- Jag tycker att man ska gå upp till två procent. Det är dessutom en nivå som alltmer verkar vara en gemensam uppfattning bland många av riksdagspartierna, oavsett syn på Nato-medlemskap för Sverige.

Norge har ett förbehåll inom Nato att de inte ska ha fredstida kärnvapenstationering.

- Det finns inga kärnvapen i varken Danmark, Norge eller de baltiska länderna som alla är Nato-medlemmar. Jag tror vi ska välja den nordeuropeiska linjen. Kärnvapen ansvarar dessutom kärnvapenmakterna för, dvs USA och Storbritannien. Det finns ingen logik i att placera kärnvapen i Sverige eller Finland. Jag tror att kärnvapenfrågan i grunden är en ickefråga, förklarar Hans.

Hur skapar vi en så demokratiskt legitim process som möjligt om vi går med i Nato? Riksdagsvalsfråga, folkomröstning, eller vad?

- Jag håller med stats- och utrikesministern att denna fråga inte lämpar sig för valrörelse eller folkomröstning.

- Det viktigaste är att det blir en offentlig debatt genom att frågan bland annat hanteras i riksdagen. Regeringen borde lägga en skrivelse eller proposition till riksdagen så att vi får debattera frågan i riksdagen. Den representativa demokratin har det mandatet, förklarar Hans Wallmark.

Hur ser din optimala tidsplan ut för Nato-medlemskap?

- Socialdemokratin har en tidsplan, och riksdagen en annan. Men det mesta här hemma borde hända i maj. En ansökan tar sedan ett antal veckor att processa inom Nato. Det viktigaste nu är att Sverige och Finland är med på Natos toppmöte i Madrid i slutet av juni. Det skulle underlätta ratificeringsprocessen där varje Nato-land måste säga ja till svenskt och finskt medlemskap, avslutar Hans Wallmark.

Det och om hur bred majoritet som skulle vara önskvärd i riksdagen och mycket mer kan du höra i veckans Samhällsvetarpodden. Förbundets samhällspolitiska chef Ursula Berge ställer frågorna.