”HBTQI-frågorna har varit tröga länge nog nu”

Du har drivit HBTQI-frågor inom civilsamhället och i myndigheter i många år. Varför vill du nu driva dem i politiken?

– Det är fortfarande väldigt mycket av de här frågorna som ligger hos lagstiftaren att göra något åt. De frågorna hoppas jag kunna driva i rollen som riksdagsledamot. Civilsamhället behöver någon i riksdagen som driver deras frågor, och som det ser ut nu finns det ingen som gör det, inleder Ulrika Westerlund.

Vem är motorn i HBTQI-frågorna i Sverige idag?

– Det har varit trögt i HBTQI-frågorna ett bra tag nu. Ansvaret för att dra i dem borde ligga på både civilsamhället och politiken. Men hittills har motorn i väldigt stor utsträckning varit civilsamhället. Tex har könstillhörighetslagen legat still hos lagstiftaren väldigt länge, fortsätter Ulrika.

Vilka framgångar har ändå funnits?

– Utökad föräldraskapspresumption är en reform som nyligen trädde i kraft och som är bra. Den trodde vi var en enkel match att få igenom men den tog ändå elva år. Men utöver den har det hänt alldeles för lite. Tvångssteriliseringarna är det också bra att vi fick bort. Vi tar små steg framåt.

Varför det så trögt just nu?

– Det finns ingen grundmurad misstro från riksdagens sida. Det finns till och med en majoritet för många av de här frågorna. Men det spelar ju ingen roll så länge frågorna inte kommer upp på riksdagens bord.

– Grundproblemet är att frågorna inte prioriteras. Det är reformer som rör relativt få personer, som tex könstillhörighetslagen. Det har dessutom lyfts alla möjliga farhågor som är helt ogrundade. Det har också nyligen uppstått ett motstånd som handlar om att transpersoners rättigheter skulle förstöra för kvinnors rättigheter, vilket jag inte tycker att det finns något fog för, förklarar Ulrika.

Hur ska man förstå SD i HBTQI-frågorna?

– SD gjorde ett försök att ändra sin inställning i de här frågorna och bli mer positiva. Men nu går de all in i anti-genus och anti-HBTQI särskilt på lokal nivå. De profilerar sig i att vara emot prideflaggan, inte vilja stödja lokala HBTQI-föreningar eller lokala pride-festivaler och inte ha genuspedagogik i förskolan. SD är det parti som är mest aktivt i frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och HBTQI-frågor, och de är alltid emot, avrundar Ulrika Westerlund.

Det och om vilka frågor som är framtidsfrågor i HBTQI-fältet och att Ulrika vill bli den riksdagsledamot som får i gång riksdagen i de här frågorna igen och mycket mer kan du höra i veckans Samhällsvetarpoden. Förbundets samhällspolitiska chef Ursula Berge ställer frågorna. 

Lyssna på Spotify | Acast | Apple Podcasts/ iTunes | Soundcloud eller här på webben.