Vi kom över en intressant boktitel ”Varför ökar den offentliga byråkratin?” och bjöd in författaren Patrik Hall, professor i statsvetenskap vid Malmö Universitet. Vi ville såklart få svar på titelns fråga i poddformat. Samhällsvetarpodden leds av Ursula Berge.
För att förstå börjar vi med att fråga vad byråkrati egentligen är.
- Jo, det är en regelmässig och kontinuerlig struktur för styrning och organisering av stora organisationer, som är lika viktig i näringslivet som i offentlig sektor. Den har ju funnits i tusentals år, inleder Patrik Hall.
- För att kunna styra stora organisationer krävs det en profession som är duktig på att styra, organisera och dokumentera. Det ser vi växa fram från 1500-talet och framåt i västvärlden.
Byråkratibegreppet har ofta förknippats med något negativt. Varför är det så?
- Själva ordet byråkrati är franska och betyder skrivbord. Det är negativt associerat från början. Men om vi funderar på alternativen, som ofta har varit nepotism – dvs att man gynnar sin släkt och annan korruption är de ju sällan bättre. Vi behöver en professionell ämbetsmannaklass för att kunna styra stora enheter som stater och numera också kommuner. Det är ett empiriskt faktum förklarar Patrik Hall.
- På senare tid har liberala och populistiska krafter beskrivit byråkratin som onödig, men det blir lätt väldigt populistiskt, eftersom det är svårt att hitta alternativ till byråkratin.
Kan byråkratin bli för stark?
- Ja. Den kan missbrukas. Det kan också bli för hög status att verka i byråkratin och för låg att utföra kärnuppgifter. Jag skulle säga att vi är där idag, förklarar Patrik Hall.
När har byråkratin blivit för stor?
- Man kan börja med att titta på hur vissa personalkategorier ökar i jämförelse med kärnverksamheten, vi kallar dem organisationsprofessionella. Det är akademiker och de är ekonomer, HR, IT-experter, upphandlingsexperter och kommunikatörer med flera. De grupperna ökar mer än annan personal. Det är en tydlig ökning internationellt. En annan trend är att kärnverksamheten får jobba alltmer med administration också.
Det finns en aktuell politisk debatt som är kritisk till byråkrati, inte minst i Tidöavtalet. Hur tolkar du det?
- Det finns en populistisk byråkratikritik som inte minst finns i Trumps politik. Den mest klassiska byråkratikritiken kom dock fram i USA på 60-70-talet och handlade om budgetmaximeringsteorin, dvs att offentlig byråkrati inte styrs av marknadskrafter och att prismekanismen inte fungerar. Utan i stället vill offentlig byråkrati bara växa sig hur stor som helst, och det måste man genom politiken föra in kostnadsincitament och marknadslösningar i det offentliga för att göra den mer effektiv, utvecklar Patrik Hall.
Hur ska man förstå Sverigedemokraternas anklagelser om myndighetsaktivism?
- Den populistiska byråkratikritiken som kommer från USA, men som är viktig också för den svenska debatten, handlar om att offentlig förvaltning består av vänsterfolk och av woke-människor. Det handlar om att man ska rensa ut det ”aktivistiska” ur byråkratin.
- Det finns en byråkratikritik som handlar om ineffektivitet och en annan som handlar om byråkratin som politisk och aktivistisk, och det är bra att hålla isär dem.
- Det är väldigt svårt att komma åt byråkratisk tillväxt via politiska åtgärder, sammanfattar Patrik Hall.
Det och mycket mer om hur den produktionsinriktade ekonomistyrningen, det delegerade styrsystemet samt det managementinspirerade organisationsbyggandet driver på tillväxten av byråkratiseringen, kan du höra om i veckans Samhällsvetarpodden.
