Migration ska ske av egen fri vilja, inte av tvång

Ingen sätter sina barn i en båt på havet om inte vattnet är säkrare än land.

Aldrig tidigare i historien har så många människor varit på flykt, aldrig har så många migrerat. Samtidigt ökar främlingsfientlighet, rasism och nationalistisk populism. Länder och regioner stänger gränser och försvårar villkoren för migranter trots att FN:s stadga om de Mänskliga Rättigheterna också gäller migranter. I veckan är det FN:s dag för migranters rättigheter.

Det är tjugo år sedan FN utropade 18 december till internationella dagen för migration med syfte att uppmärksamma migranters och flyktingars speciella situation och säkerställa att också migranter har mänskliga rättigheter, rätt till hälsovård, skola för barnen och schyssta arbetsvillkor. Sedan dess har antalet människor som migrerar stadigt ökat och i dag uppskattar FN att det finns 258 miljoner migranter i världen och ILO uppskattar att 164 miljoner av dem är arbetskraftsmigranter. 79,5 miljoner människor på flykt undan krig, konflikt och katastrofer. Drygt hälften av dem är internflyktingar i sitt eget land och 4,2 miljoner är asylsökande. Gemensamt för dem alla är att de har lämnat sin hembygd för att skaffa sig ett nytt liv med drägliga livsvillkor, i fred och trygghet och med möjlighet till försörjning för sig själv och sin familj.

Situationen för världens migranter har hårdnat på senare år. Både Europa och USA har stängt gränser. Den tidigare Balkanrutten i Europa och Donald Trumps plan för en mur mot Mexiko är exempel på det. Olaglig migration har kriminaliserats och migranter ses som en fråga om säkerhet. Migranter placeras inlästa i läger under långa perioder och det gäller också barn, helt i strid med de mänskliga rättigheter. Rasism, främlingsfientlighet och populism dominerar åter den politiska dagordningen i flera av Europas länder.

FN:s ramverk

Frågan om mänskliga rättigheter för migranter har stått högt på dagordningen och 2016 beslutades om den så kallade New York deklarationen på FN:s toppmöte i samband med generalförsamlingens höstmöte. Deklarationen innebar ett åtagande om att ta fram ett ramverk för migration och efter omfattande arbete, många möten och länga förhandlingar mellan regeringarna kunde ett globalt ramverk antas vid ett toppmöte i Marrakech i december 2018. Ramverket Global Compact for safe, orderly and regular migration är inte juridiskt bindande och medlemsstaterna har fortsatt suveränitet på migrationsområdet men vilar tungt på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Regeringarna är överens om att minska grundorsaker till irreguljär migration samt att förbättra säkra, ordnade och reguljära migrationsvägar. Man är ense om att bekämpa människohandel och stärka kvinnor och barns skydd och mänskliga rättigheter. Och man vill öka det internationella samarbetet för att uppnå detta och bättre samordnad gränshantering. I den fackliga delegationen på plats vid beslutet var vi besvikna.

Europas ansvar

Det går inte att bortse från att Europas kolonialisering på 1800-talet och att västvärldens hårda exploatering av naturresurser har stor betydelse för såväl politiska kriser som de allvarliga klimatförändringar vi idag ser bland annat i Afrika söder om Sahara. Vårt välstånd bygger på att mat och andra varor producerats långt bort under sämre villkor än vad som varit möjligt i vårt närområde. När livsbetingelserna dramatiskt försämrats, vare sig det är i klimatförändringarnas spår, missväxt p g a torka eller översvämningar till följd av allt häftigare väderpåverkan, eller på grund av krig och konflikter, så har vi ett ansvar i Europa att bidra. Att hjälpa människor till ett bättre liv. Att ha ett värdigt och generöst mottagande, rättssäker process för asyl och uppehållstillstånd, arbetstillstånd. EU kommissionens förslag till en ny pakt för migration och asyl har  tyvärr stora brister.

PSI och EPSU visar idag i ett uttalande vilken väg man istället bör gå. Att ha en rättighetsbaserad utgångspunkt som vilar på solidaritet och mänskliga rättigheter och som bekämpar grundorsakerna till migration.

Migrationskommittén

I Sverige har den parlamentariska Migrationskommittén lämnat sitt betänkande SOU 2020:54 och när remisstiden häromveckan lämnade förbundet sitt svar som liksom andra civilsamhällesorganisationer är mycket kritiska till att kommittén väljer att förslå en ny lagstiftning som innebär att Sverige hamnar under EU-ländernas snitt när det gäller bl.a. tillfälliga uppehållstillstånd, försörjningskrav, möjlighet till familjeåterförening och språkkrav.

Arbetskraftsinvandringskommittén

För närvarande arbetar också en annan utredning med migrationsfrågor. Arbetskraftinvandringskommittén ser över de frågor som strikt rör arbetskraft. För oss handlar det huvudsakligen om att det är viktigt att Sverige är ett attraktivt land för akademiker att komma till för att studera, forska och arbeta. Vi vill se ett slut på det som kallas kompetensutvisningar, att någon utvisas på grund av en mindre förseelse från arbetsgivarens sida. Den enskilde arbetstagaren drabbas oerhört hårt och vi vill se tydligare ansvar för arbetsgivaren men också att den enskilde från start får tydlig information om hur den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka parter och fria fackföreningar fungerar. Att mat och husrum inte är en del av lönen exempelvis. För denna viktiga grupp där inte sällan engelska kan vara arbetsspråket är flera av Migrationskommitténs förslag oroande. Språk, försörjning och tillfälliga uppehållstillstånd kommer inte att göra det lättare för företag och universitet att locka utländsk spetskompetens.

Migranter och flyktingar i MENA regionen

Idag deltar vi i en konferens arrangerad av fackliga kollegor i Libanon och Jordanien med anledning av just den internationella dagen för migranter med fokus på att stärka migrantarbetares skydd med anledning av Covid-19 pandemin. Vi har fått rapporter om hur svårt många flyktingar och migranter har det i regionen. Om hur de utnyttjas i jordbrukssektorn, om hur de bor och lever mycket trångt och hur Corona viruset sprids när familjer delar på ett enda rum. Dagens konferens är en del av det projekt om flyktingar i medelhavsområdet som vi driver tillsammans med tre andra svenska fackförbund och Public Services International och med ekonomiskt stöd av Sida/UtoU. Här kan du se en film om projektet från 2018.

Människor kommer att fortsätta att röra sig, att flytta, att migrera till nya platser för att leva, arbeta, älska med sina familjer eller kanske bilda nya. Det bidrar till att samhällen utvecklas, ny kunskap skapas. De flesta blir kvar i sitt närområde, i sitt eget land eller i ett grannland. Endast en liten, liten skärva av det totala antalet migranter tar sig vidare till Europa. Det är genom att säkra skyddet för migranter med FNs stadgans mänskliga rättigheter som grund vi tillsammans bygger en bättre och säkrare värld.

 

Video från PSI Global Union.