Soc-änglar finns på riktigt

Socialtjänstens svar blir att ifrågasätta sköterskans uppgifter. BVC-sköterskan får själv ansvara för hur barnet har det och återkomma efter några månader om oron kvarstår.

Ett rimligt agerande av socialtjänsten? Självklart inte. Ett troligt agerande? Definitivt inte. Som tur är har ovanstående inte heller hänt. Det är ett par scener i SVT-serien Snöänglar.

Det är en stark serie som visar på missbruk, att inte räcka till. Om att ändå kämpa, trots misstro mot myndigheter och få förhoppningar om hjälp från samhället. Däremot har skildringen av socialtjänsten ingenting med verkligheten att göra. Det går naturligtvis inte att begära. För att dramatisera måste saker förenklas. Problemet är att det nästan alltid ser likadant ut när socialtjänsten skildras. Socialtjänsten är en spottkopp för några och vad den gör okänt för många andra. Därför vill jag passa på att hylla verklighetens soc-änglar, vars arbete så många inte känner till och berätta hur det skulle gått till.

Verklighetens socialarbetare respekterar larm om nyfödda

När en BVC-sköterska uttrycker oro över ett nyfött barn tar socialtjänsten det på största allvar. Inget annat är realistiskt. Vilken socialsekreterare som helst skulle respektera BVC:s kompetens. Att vänta några månader vore otänkbart. Det är en lång tid i ett nyfött barns liv.

I verkligheten skulle BVC-sköterskans uppgifter ses som en formell anmälan som ska resultera i en utredning av vilka insatser som sätts in.

När socialtjänstens arbete fungerar möts det av tystnad

Socialtjänstens arbete syns inte för den stora allmänheten, men det finns. Verksamhetens högsta prioritet är att skydda barn. Självklart finns det lagar och regler som styr arbetet, men också vetenskap och evidensbaserade metoder. Jag möter ibland uppfattningen att socialt arbete handlar om sunt förnuft och kan utövas av vem som helst. Det stämmer inte. Det krävs kompetens av en professionell och akademisk yrkeskår. Det är därför helt naturligt att den yrkeskåren får kritik när felaktigheter begås, något vi kan se exempel på i vanlig nyhetsrapportering. Av naturliga skäl får vi nästan aldrig höra om alla gånger allting fungerar som det ska.

Snöänglar är fiktion men soc-änglarna finns på riktigt

Snöänglar är fiktion, men tyvärr är inte socialtjänstens viktiga roll det. Ändå upplever jag att få tänker på allt den behöver göra. Men för alla som vill ha ett anständigt samhälle räcker det nog att stanna upp och tänka efter. Det behövs skydd för barn och unga, både när det gäller hemförhållanden och det egna beteendet. Det behövs stöd för personer med drog- och missbruksproblem. Det behövs hjälp för personer med ekonomiska behov, insatser för att förebygga kriminalitet, insatser mot mäns våld mot kvinnor. Allt detta och mycket mer är socialtjänstens ansvarsområde.

Socialtjänsten förtjänar en tydligare plats i debatten. Även om den idag ofta har svårt att resursmässigt orka med då de individuella ärendena tar över. Pandemin har inte heller pausat de sociala problemen - tvärtom. Det växer en social skuld som vi behöver betala av. Den kommer att kosta i form av ökade resurser. Ett sätt att öka förståelsen för det är att beskriva vad socialtjänsten faktiskt gör. Därför vill jag idag skriva en hyllning till soc-änglarna.

Yvonne Ahlström, socialpolitisk strateg, Akademikerförbundet SSR