Socionom med över 50 års erfarenhet förklarar förebyggande arbete

Under skoltiden behöver samtliga barn och ungdomar känna att de ingår i en samhällsgemenskap samtidigt som de skolas in i densamma. Gemenskapen ger en social fostran med stadga genom att samhällskunskap på ett illustrativt och medryckande sätt vävs in i skolarbetet redan från lågstadiet och byggs på med fler och fler infallsvinklar och utblickar allteftersom eleverna växer i ålder och hjärnan mognar.

Med systematiskt utformad vägledning i samhällsvetande tränar eleverna upp sin inlevelseförmåga, sin förmåga att tänka i händelseförlopp, blir medvetna om att varje funktion i samhället också är en arbetsplats där människor arbetar för sin försörjning och har skyldighet att följa lagar, regler och förordningar. Ja, då lär de sig innebörden av polisens uppgift att skydda invånarna och stävja brott, ambulans- och brandkårsutryckningars behov av framkomlighet för att kunna rädda liv och egendom.

Vuxentanken manifesteras i att eleverna skall komma till insikt om att varken vapen eller droger hör hemma i sociala umgängesformer. Levande varelsers fysiska och psykiska sårbarhet tydliggörs, likaså vad skadegörelse/personangrepp kostar i pengar och medmänniskors lidande.

När ungdomarna under stoj och glam springer ut efter väl genomförda gymnasieprogram (i en skola för hjärnan) skall samtliga skolämnen (fyllda av ämnesspecifika faktakunskaper och uppövad förmåga till såväl kritiskt som kreativt tänkande i dem) ha involverats i deras samhällsinskolning. Studie- och yrkesorientering blir ett naturligt inslag som förberedelse för vuxenlivet.

Inskolningens mål att de alla i sina olikheter, redan från barndomen, är sedda, hörda, respekterade, betrodda i samhällslivet, att de är en viktig del av Sverige, har därmed uppnåtts. Och skolan som en arbetsplats med levandegjord kognitiv ergonomi, till gagn för både elever och lärare, är förverkligad!