När regeringen flaggar för att färre ska läsa fristående kurser, och att ytterligare resurser ska riktas till enbart två yrkesgrupper, innebär det ett brott mot trygghetsöverenskommelsen regeringen gjort med oss parter, skriver förbundsordförande Heike Erkers och samhällspolitiska chefen Ursula Berge
Läs förbundets replik i Svenska Dagbladet här samt utbildningsministerns debattartikel här.
Vår replik går även att läsa här nedan.
Det är djupt olyckligt att utbildningsminister Mats Persson i en debattartikel i SvD menar att färre ska gå fristående kurser. För att höja kompetensen på svensk arbetsmarknad och därmed både kvaliteten i välfärden och landets konkurrenskraft krävs det motsatta – det vill säga fler fristående kurser som är korta, tillgängliga, på deltid och ofta på distans. Att som ministern gör hitta enstaka kurser i utbudet som kritiseras missar målet.
I och med införandet av omställningsstudiestödet förra året gavs för första gången realistiska ekonomiska förutsättningar för anställda att kompetensutveckla sig mitt i arbetslivet. Dock har en flaskhals hela tiden varit bristen på användbara kortare utbildningar för dem som är mitt i arbetslivet. Mycket arbete har lagts ner, från parternas sida, för att betona vikten av ett alltmer utvecklat kursutbud. Det absolut enklaste sättet att uppnå det är att fler fristående kurser inom högre utbildning anpassade för målgruppen kommer till stånd.
Den så kallade trygghetsöverenskommelsen mellan arbetsgivare, fackförbund och staten som omställningsstudiestödet är en del av, syftar till att allt fler på arbetsmarknaden ska kunna göra ett kunskapslyft, oavsett yrke eller sektor; privat eller offentlig. Avtalet kräver att staten upprätthåller sin del av överenskommelsen och möjliggör utbildningsplatser som stärker anställdas kompetens utan krav på att läsa ett helt program.
Nu flaggar regeringen för att färre ska läsa fristående kurser, och att ytterligare utbildningsresurser ska riktas till enbart två yrkesgrupper. Det är inte bara olyckligt, utan också ett avtalsbrott och kontraproduktivt för utvecklingen av svensk arbetsmarknad.
Att allt fler läser inom högre utbildning är en naturlig utveckling av ett kunskapssamhälle. Att utbildningsministern beskriver att allt fler får möjlighet att studera inom högre utbildning som ett sätt att dölja ungdomsarbetslöshet är djupt oroande. Vilken kunskapssyn styrs egentligen utbildningsministern av? Högre utbildnings värde för ett kunskapssamhälles utveckling är otvetydigt och gäller alla utbildningsinriktningar. Det borde vara vägledande även för regeringen.
Heike Erkers
förbundsordförande Akademikerförbundet SSR
Ursula Berge
samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR
