Vad gör vi mer än att vifta med flaggor?

Efter två pandemiår är det uppdämda behovet stort. Många har sett fram emot att få träffas, vara sig själva på en trygg plats och att få fira rätten att få vara den en är. Det fruktansvärda dådet i Oslo under Pride i juni visar än en gång att vi inte kan ta synen på allas lika värde för självklart och hur viktigt det är att vi fortsätter stötta hbtqi-frågor och fira Pride i Sverige och runt om i världen.

Att bekänna färg

Temat för Stockholm Pride i år är att bekänna färg. Vad har vi gjort för att främja hbtqi-personers rättigheter? Har vi varit aktiva eller passiva, har vi varit tysta eller gjort våra röster hörda? Hur har vi bidragit till att våra arbetsplatser, organisationer eller umgängen är trygga platser att visas på? Finns det mer som vi kan göra för att skapa arbetsmiljöer som är till för alla?

När vi bekänner färg är det också viktigt att det görs på riktigt. Så kallad pinkwashing, där företag i samband med Pride flaggar med prideflaggor trots att de årets alla andra veckor inte gör något alls för hbtqi-personer, kan vi se runt omkring oss så snart vi närmar oss Pride. Symboler är dock viktiga. Genom att flagga med prideflaggorna visar vi vårt stöd och att vi inte tar hbtqi-personers rättigheter för självklara utan att det är något vi måste fortsätta kämpa för. Att flagga kan även vara ett första steg, men det måste följas av aktiva åtgärder.

Rättighetsfråga men också en arbetsmiljöfråga

Pride handlar om rättigheter, men det handlar också om arbetsmiljö. Myndigheten för arbetsmiljökunskap publicerade i juni i år en rapport om hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Kunskapssammanställningen visar på att det inte alltid är så att homosexuella har en sämre arbetsmiljö än heterosexuella, men att det finns specifika riskfaktorer i deras arbetsmiljö. Dessa riskfaktorer innebär bland annat att många hbtq-personer upplever diskriminering, trakasserier, mikroaggressioner och andra negativa arbetsmiljöfaktorer i högre grad än personer som inte är hbtq-personer. En riskfaktor är ett heteronormativt arbetsklimat. Det innebär att heterosexualitet förutsätts och att andra sexuella läggningar blir avvikande samt att det finns en bild och förväntan om hur män respektive kvinnor ska vara. Det heteronormativa arbetsklimatet osynliggör hbtq-frågor och skapar en osäkerhet om organisationens och kollegornas inställning till hbtq-personer.

Fria, öppna och inkluderande arbetsplatser är något som inte bara gynnar den som står utanför heteronormen, det är något som alla på arbetsplatsen tjänar på.

På arbetsplatser som genomsyras av mångfald gynnas även verksamheten positivt då fler perspektiv bidrar till fler lösningar och skapar bättre resultat.

Kunskapssammanställningen visar också på chefers viktiga roll i att skapa en inkluderande arbetsmiljö, då bristen på synligt stöd eller passivitet från chefer ger spelrum för mikroaggressioner, diskriminering och trakasserier. Att arbeta med hbtqi-frågor handlar, förutom arbetsmiljöansvaret, också om chefers ansvar för verksamhetsutveckling och verksamhetsresultat. Därför bör fokus för chefer vara att skapa inkluderande arbetsplatser som bevakar och använder mångfald för såväl bättre verksamhetsresultat som en god arbetsmiljö för alla.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Resultaten från kunskapssammanställningen, som använder sig av förkortningen hbtq, medan vi på Akademikerförbundet SSR använder oss av hbtqi, pekar på att olika former av organisatoriskt stöd är en viktig friskfaktor i hbtq-personers arbetsmiljö. Det innebär att ett organisatoriskt klimat som upplevs vara stödjande gentemot hbtq-personer också är kopplade till upplevelser av en god arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse och hälsa, inklusive en vilja att vara öppen med sin sexuella läggning och/eller könsidentitet.

Det är viktigt att både chefer och kollegor ger aktivt stöd genom att markera mot diskriminering och kränkande särbehandling och på olika sätt stå upp för hbtq-frågor.

Resultat från kunskapssammanställningen pekar också på vikten av att arbetsorganisationen aktivt arbetar med efterlevnaden av sina policyer. För att skapa ett stödjande arbetsklimat behövs policyer, aktiviteter som syftar till att motverka diskriminering och en generellt stödjande och accepterande attityd gentemot hbtq-personer.

So facking proud

Sedan 2003 jobbar vi på Akademikerförbundet SSR aktivt med hbtqi-frågor och allas rätt att vara och älska den de vill – i och utanför arbetslivet. I år deltar vi i Stockholm Pride med tält, seminarium och i Pride-paraden. Vi arrangerar också vår återkommande arbetsmiljöutbildning Hen, Hon, Han riktad mot chefer, HR och förtroendevalda just för att vi, precis som studien från Myndigheten för arbetsmiljökunskap också visar, vet att vi måste arbeta med hbtqi-frågorna både som rättighetsfrågor och som arbetsmiljöfrågor, inte bara under Pride utan året om.

Vi är stolta över att vara del av en facklig rörelse som arbetar för allas lika villkor både i arbetslivet och i samhället i stort.

Oslo Pride ställdes in efter det hemska dådet där två personer dödades och flera skadades. Vi har nu chansen att tillsammans med alla andra deltagare i Stockholm Pride visa att vi inte låter hatet regera, att vi står tillsammans i solidaritet med varandra och att vi är So facking proud! Så kom förbi vårt tält i Pride parken, lyssna på vårt seminarium den 2 augusti klockan 13:00 och gå i Pride tåget med oss på lördag den 6 augusti. Jag hoppas att vi ses!

Här kan du läsa mer om Akademikerförbundet SSR:s aktiviteter under Stockholm Pride i sommar.

Läs mer om historien bakom Pride i vår blogg från 2019 Regnbågsåret 2019